Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281
Arboga
1282
sedan 1600-talet en smärt och reslig
spån-täckt tornspira. Nordöst därom ligger
landsförsamlingens eller S:t Nikolai kyrka.
Stadens centrala delar på båda sidor om ån
äro till största delen bebyggda med gamla,
timrade trähus i högst två våningar.
Anmärkningsvärt många bland dessa byggnader
ha bevarat ett ålderdomligt utseende. De
flesta äro gamla köpmanshus med stora
gårdar, omslutna av magasins- och stallängor
m. m. och ej sällan försedda med svalgångar.
På långa sträckor ligga de i rader längs
åbrädden med sjöportar och bryggor mot
vattnet. Bland de märkligaste äro en
medeltida härbärgesbyggnad (fig. 8), belägen nära
stadskyrkan, »Blombergska gården» vid
Järntorget (fig. 7), »Karlssonska gården» vid
Stortorget, n. om rådhuset (fig. 9), och
Handelsbankens vid Stortorgets n. sida belägna gård,
i vars norra länga (åt Nygatan) en rest av en
medeltida tegelbyggnad kvarstår under
namnet »S:ta Karins kapell» (fig. 6). N. och v.
om Stortorget äro f. ö. flera kvarter
genomdragna av medeltida murlämningar. Av
dessa lämningar ligga de flesta under
jordytan som grund- och källarmurar till yngre
byggnader, bl. a. till Stadskällarens hus vid
Nygatan, n. om Stortorget (fig. 13), en
ståtlig borgargård från 1700-talet, byggd av sten.
Bland märkligare timmerbyggnader s. om ån
må nämnas »Crugska gården» och en
gammaldags garverigård, den senare vid åbrädden helt
nära Kapellgatan (fig. 4). — Vid hamnen
ligger Stureparken med en stenobelisk, rest 1890
till minne av Sten Sture d. ä:s val till
riksföreståndare i A. 1471. I staden finnas en
förste och en andre stadsläkare,
statssam-skola, apotek, sparbank och bankkontor
samt utges Arboga tidning. Genom Örebro
—Köpings järnväg står A. i förbindelse med
det svenska järnvägsnätet, genom Arbogaån
och Hjälmare kanal med Mälar- och
Hjälmarbäckenets vattenleder. Stadens fordom
mycket betydande handel på Nora och Linde
bergslag har numera nästan upphört. Dess
handel med spannmål och andra
lantmannaprodukter är livlig; antalet handlande (106
med en bevillningstaxerad inkomst av 198,047
kr., 1921) är i förhållande till folkmängden
större än i länets övriga städer. Bland
industriella anläggningar märkas A.
margarinfabrik, mekaniska verkstäder, snickeri- och
möbelfabriker samt glasbruk. Fabrikerna äro
sammanlagt 19 med ett tillverkningsvärde av
7,672,000 kr. (1921) och en
bevillningstaxerad inkomst av 258,735 kr., antalet arbetare
561. Taxeringsvärde å fast egendom 15,789,600
kr. (1922), taxerad inkomst av kapital och
arbete (1922) 5,622,000 kr. — A. stads- och
landsförsamlingar utgöra jämte Säterbo ett
pastorat, Västerås stift, A. kontrakt.
Arboga, som fått sitt namn efter läget vid
en krökning av ån (fsv. arbughi, »åbåge»),
var redan under den äldre medeltiden en
ansenlig ort. År 1330 nämnes det första
gången som stad. Flera nu försvunna kyrkor, ett
franciskankloster och ett helgeandshus
omtalas i gamla urkunder. Klostret upphävdes
kort efter Västerås riksdag; helgeandshusets
kyrka anvisades 1531 till uppförande av
rådhuset. Stadens skola (nuv. samskolan) äger
bestånd sedan 1553. Det för samfärdseln
gynnsamma läget vid en segelbar å mitt i
landet gjorde staden till en ofta anlitad
plats för allmänna politiska och kyrkliga
möten. Utom flera rådsmöten och herredagar
I. 41
ARBOGA
1 Folkskola. ’
2 Hotell
3 Stortorget
4 Rådhus
5 Post
8 Brandstation
7 Läroverk
8 Mek. verkstad
9 Crugska gården
10 Trefaldighetskyi-kan
H Nikolai kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
