Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arboga - Arboga artiklar - Arboga kontrakt - Arboga landsförsamling - Arboga mekaniska verkstad - Arbogastes, Arbogast - Arboga å - Arboga öl - d’Arbois de Jubainville, Marie Henri - Arbor day - Arborelius, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Arboga artiklar—Arborelius
1284
höllos där riksdagar åren 1435 (den första
kända riksdagen i Sverige), 1436, 1471 och.
1517 samt kyrkomöten 1396, 1412, 1417, 1423
och 1474. Riksdagar höllos vidare 1561, då
de s. k. Arboga artiklar (se d. o.) antogos,
och 1597 (den märkliga riksdagen under
hertig Karls ledning). Staden var ända
in på 1600-talet en av Sveriges betydligare
städer; vid sidan av handeln blomstrade där
under denna tid ett rikt utvecklat hantverk
(harnesksmide, väverier, urmakerier m. m.).
Sedan dess handelsområde splittrats genom
anläggningen av bergslagsstäderna Nora och
Linde samt dess välstånd definitivt brutits
genom Karl XII:s krig, gick den starkt
tillbaka och har först under senare delen av
1800-talet genom sin raskt uppväxande
industri återfått något av sin forna
ekonomiska betydelse.
Litt.: J. B. Lohman, »Arboga känning»
(1737); G. Bergström, »Arboga krönika»
(1892—95). (Ths; H. W—n.)
Arboga artiklar, en stadga, som av konung
Erik XIV på riksdagen i Arboga 1561
på-tvangs hans bröder och genom vilken den
nästan kungliga makt, som dessa av fadern
erhållit i sina hertigdömen, upphävdes.
Invånarna i furstendömena skulle svärja
konungen trohetsed och krigsfolket i krigstid lyda
under hans fältherrar. Utan konungens
samtycke finge hertigarna ej inlåta sig i
förhandlingar med främmande makter, ej
pålägga skatt eller sammankalla ständerna till
möten. Högsta domsrätten i hertigdömena
skulle tillhöra konungen. För hertigarna
återstod icke mycket mera än att uppbära
de årliga inkomsterna utom kronotionden,
döma i mål, i vilka vädjades till dem från
häradshövdingen, och tillsätta underordnade
tjänstemän. Arboga artiklar förblevo
gällande under Erik XIV:s regering.
Arboga kontrakt i Västerås stift omfattar
följ, tre pastorat: Arboga stads- och
landsförsamling och Säterbo; Medåker och Himmeta;
Västra Sked vi.
Arboga landsförsamling, socken i s.
Västmanland invid Arboga stad; Åkerbo härad,
Västmanlands län. 5,984 har, 1,475 inv. (1923).
Delen n. om Arbogaån är en välodlad
slättbygd, s. om ån fylles A. av Käglans
utlö-pare. 2,665 har åker och 2,539 har skog.
Socknens medeltida kyrka är belägen inom Arboga
stad och innehåller bland andra märkliga
inventarier ett praktfullt senmedeltida altarskåp.
Bildar med Arboga stadsförsamling och Säterbo
ett pastorat i Västerås stift, Arboga kontrakt.
Arboga mekaniska verkstad, Arboga.
Tillverkar vattenturbiner med regulatorer,
maskiner för gruvor och anrikningsverk, för järn-,
stål- och metallverk samt smidespressar och
tråddragerimaskiner, kokillgjutna hjul,
kugghjul m.m. Bolaget idkar jämväl jordbruk,
torvbrytning och skogshantering samt
distribuerar elektrisk energi. Arb.-antal 300. Årligt
tillverkningsvärde IV2 mill. kr. Firman
etablerad 1856, bolag 1888. Aktiekap. 950,000 kr.
Arboga’stes, A r b o g a’s t, rom. fältherre
(d. 394), av frankisk börd. Försvarade
väst-romerska riket åt Valentinianus II men bröt
med denne och tillsatte efter hans död 392 en
skuggkejsare, Eugenius. Men den östromerske
kejsaren Theodosius ingrep och besegrade A.
vid floden Frigidus nära Aquileja (394).
Eugenius tillfångatogs och avrättades. A. undkom
men berövade sig kort därefter livet.
Arboga å, ett av Mälarens viktigaste
tillflöden, utfaller i dess västligaste fjärd,
Galten; vid mynningen Kungsör, 15 km uppåt
ån staden Arboga. Genom Hjälmare kanal
står A. i förbindelse med Hjälmaren. Ån är
145 km och har ett avvattningsområde av
3,680 kvkm. Den uppkommer av två
huvudgrenar, Dyltaån, i sitt övre lopp kallad
Rastälven, och F r ö v i- eller V e d
e-v å g s å n, i övre loppet benämnd Storån,
vilken själv bildas av två källfloder,
Hörks-älven och Nittälven. Dessa båda upprinna på
gränsen till Dalarna och förena sig i
Norrsjön, omkr. 5 km nedanför Kopparbergs
köping. Ung. 10 km nedanför Norrsjön rinner
ån genom den långa sjön Rossvalen och
fortsätter därifrån förbi Linde stad, varefter den
vid Frövi faller ut i n. ändan av sjön
Vä-ringen. Dyltaåns källor äro belägna i n.
delen av Hjulsjö socken, Örebro län. Därifrån
passerar ån genom Fåsjön och Norasjön, vid
vars v. strand Nora stad är belägen, och
infaller i v. ändan av Väringen. Från denna
sjös ö. ända rinner den samlade A., i övre
delen kallad O p p b o g a ström, mot ö. förbi
Arboga stad. Övre och större delen av A:s
flodområde omfattar en stor del av den gamla
västmanländska, skogiga och starkt kuperade
bergslagsbygden. Vid A. finnas omkr. 40
kraftstationer på sammanlagt över 20,000 hkr.
Ån är segelbar nedanför Arboga. J. E.*
Arboga öl. »Det kommer efter som Arboga
öl» om något, som har obehagliga påföljder, är
ett över hela Sverige känt ordspråk. Det
förklaras i Lohmans »Arboga känning» (1737)
därav, att om man druckit några bägare av
det kraftiga arbogaölet, så »har det utan
tvivel krupit litet i huvudet».
d’Arbois de Jubainville [darbma’ do [-£ybä-viT],-] {+£ybä-
viT],+} Marie Henri, fransk fornforskare
(1837—1910), prof, i keltiska språk vid Collège
de Frange 1882. Bl. A:s arbeten märkas:
»Voyage paléographique dans le
départe-ment de 1’Aube», »Histoire des ducs et des
comtes de Champagne», »Cours de littérature
celtique», »La famille celtique», »Les druides
et les dieux celtiques», »Les premiers habitants
de 1’Eurone» (1877; ny uppl. 1889—94).
Arbor day [ä’bo déi’], i Nordamerika en
bestämd dag om året — olika i olika stater —,
som firas med trädplantering, särskilt av
skolbarnen.
Arborelius, släkt, härstammande från
bor-garsonen från Arboga Olaus Petri (1641
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
