Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arborelius, släkt - Arborelius, Karl Rudolf Teodor - Arborelius, Olof Per Ulrik - Arborelius, Olof Ulrik - Arboretum - Arbor vitae - Arbottna - Arbroath, Aberbrothock - Arbrå (socken) - Arbrå och Järvsö tingslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1285
Arborelius—Arbrå
1286
—82), vilken jämte en broder antog namnet
A. och blev komminister i Romfartuna. Han
var farfars farfar till O. U. A. (se nedan).
Arborelius, Karl Rudolf Teodor,
arkitekt (1861—1917), broder till O. P. U. A.
Har utfört ritningar till en mängd hus i
Stockholm och villor i Djursholm samt
ombyggt Djursholms slott och Älvdalens och
Gagnefs kyrkor i Dalarna.
»Timmerkörare i Dalarna.» Oljemålning av
O. P. U. Arborelius.
Arborelius, Olof Per Ulrik,
landskaps-och genrernålare (1842—1915), son till O. U.
A., överlärare vid Tekniska skolan 1881—
1912, professor vid Konstakademien 1901—09.
A. har hämtat sina motiv huvudsakligen från
Dalarnas skogsnatur, från Bergslagen, från
östersjökusten, ibland även från Schweiz och
Italien. Utgående från 60-talets realistiska
genre, insatt i landskap (»Fäbodvall i
Dalarna», »Getter föras i vall», Nationalmuseum),
fortsatte han med samma motivval in i våra
dagar.
Arborelius, Olof Ulrik, dialektforskare
(1791—1868). A. blev kollega vid Falu
trivialskola 1818, var boktryckare där och utgav
1822—28 Fahlu tidning samt blev skolans
rektor 1828; kyrkoherde i Orsa 1830. Har i sina
avhandlingar »Conspectus lexici linguæ
dale-carlicæ» (1813) och »Conspectus grammatices
linguæ dalecarlicæ» (1818—22) lämnat viktiga
bidrag till kännedomen om dalmålet.
Arborétum, förr beteckning för en ordnad
trädplantering inom prydnadsträdgården, nu
en odling av träd och buskar, vanligen
ordnade efter familjer eller ur växt geografisk
synpunkt för att framställa karakteristiska
vegetationsbilder från olika länder och zoner;
i botaniska och skolträdgårdar den avdelning,
där moderträd och moderbuskar odlas.
A’rbor vltae, lat., »livsträdet», gammal
benämning på den grå bark- och den vita
märgsubstansen i lillhjärnan, som vid ett snitt
företer en trädliknande anordning.
Arbottna, säteri i Södertörn på Muskön,
s. ö. om Stockholm; Muskö socken, Sotholms
härad, Stockholms län. Utgör med
underlydande 51/4 mantal el. 1,678 har, varav 326
har åker, och är taxerad till 304,000 kr. Till
Huvudbyggnaden på Arbottna.
godset hör den historiskt bekanta Älvsnabben.
Slottet är av sten i två våningar med
fronte-spis och flygel och omges av stor trädgård och
park. A. lydde urspr. under Häringe. Har
sedan ägts av Karl Karlsson Gyllenhjelm,
Seved Bååt och medl. av ätterna Törnflycht och
Hummerhielm. Handlanden A. L. Lewin
gjorde 1769 A. jämte det närbelägna Ludvigsberg
till fideikommiss för sin släkt.
Fideikommissnaturen har upphört; A. innehas sedan 1915
av godsägaren K. Malmborg. W. P.-G.
Arbroath [äbråu’p], Aberbrothock,
hamnstad i ö. Skottland, grevsk. Forfar, vid
Nordsjön, n. ö. om Dundee. 19,499 inv. (1921).
Linne- och läderfabriker, skeppsbyggen.
Arbrå, socken i s. delen av mellersta
Hälsingland vid Ljusnan; Arbrå och Järvsö
tingslag, Gävleborgs län; 405,55 kvkm, 6,150 inv.
(1923). I s. ö. skogsmarker med
Svartboklin-ten, i v. obygder. 3,082 har åker, 3,024 har
skogs- och hagmark. Huvudnäringar:
åkerbruk och skogsavverkning samt industri i A.
munieipalsamhälle (se följ.). I A. stiftades
1911 A. hemslöjdsförening och 1920 A.
hembygdsförening. Voxnans kontrakt, Uppsala
ärkestift.
ARBRÅöJÄRVSÖ TG
Skala M miH.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
