Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Archaeopteryx, Urfågeln - Archangelica - Archangelsk, Archangel (guvernement) - Archangelsk, Archangel (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Archangelica—Archangelsk
1292
Archaeopteryx siemenaii. Berlin, Museum für
Na-turkunde.
äro fria och beväpnade med fullt utbildade
klor, medan hos alla övriga fåglar fingrarna
äro mer eller mindre sammanväxta. Det lider
väl ej något tvivel, att urfågeln begagnat
även sina fingrar vid klättrandet i träd och
på klippväggar. Sålunda har hos denna den
för nutida fåglar så betydelsefulla
arbetsfördelningen mellan fram- och baklemmar ännu
ej blivit genomförd. Dess flykt har sannolikt
närmast varit glid- eller fallskärmsflykt.
Synnerligen betydelsefullt för bedömandet
av fågelklassens härledning är, i sammanhang
med de nyss omtalade fakta, att några av
de egenskaper, genom vilka urfågeln avviker
från de nutida fåglarna och i stället
överensstämmer med kräldjuren, återfinnas i de
förras fosterutveckling. Hos fågelfostret
uppträda visserligen icke utbildade tänder men
dock omisskännliga anlag till sådana. De
fria svanskotornas antal hos fostret är
betydligt större än hos den utbildade fågeln, alltså
närmande sig förhållandet hos urfågeln; fost-
rets fingrar äro liksom hos denna fria. Av
ovanstående fakta kunna vi sålunda se, att
urfågeln, den äldsta av alla kända fåglar, tillika
är den, som mest överensstämmer med
kräldjuren, samt att nutidens fåglar i sin
fosterutveckling bevarat en del kräldjursdrag. L-e.*
Archangelica, se Strättsläktet.
Archa’ngelsk, äldre skrivsätt
Archang-e 1, guvernement i europ. Ryssland, utmed
Ishavet. 572,410 kvkm, 360,941 inv. (1920).
Kusten är mycket sönderskuren. Djupast in
i landet tränger Vita havet, begränsat i ö. av
Kaninhalvön. Bland öarna i Ishavet märkas
Kolgujev, Vajgatj och dubbelön Novaja Zeml
ja. I ö. skicka Uralbergen ut löpare in i
provinsen. V. om Petsjora gå de låga Timanbergen.
A. är för övrigt flackt och till stora delar öde
med tundraområde in. Is. vidtager ett
barr-och lövskogsbälte, där säd, potatis, ärter m. m.
*bdlas. A vattnas av de stora floderna Onega,
Dvina, Mesen och Petsjora, vilken sistnämnda
flod utfaller direkt i Ishavet, medan de övriga
flyta till Vita havet. — De nomadiserande
folken i n. leva på sina renar. Längs kusten
och vid floderna är fiske huvudnäring, i
skogstrakterna skogsavverkning och jakt på
pälsbärande djur, bl. a. sobel, hermelin och
fjällräv. Aven åkerbruk bedrives. Guld, koppar
och nafta förekomma. Befolkningen består av
samojeder, ostjaker och ryssar. Huvudstad se
följ. — Kolahalvön är numera avskild från
det övriga guvernementet; se Kolahalvön
och Murmans k.
Archa’ngelsk, äldre skrivsätt Ar ch an
g-e 1, stad i nordligaste Ryssland vid. Dvinas
utlopp i Vita havet; huvudstad i guv. A. ooh
en av Rysslands viktigaste hamnar. 45,301
inv. (1920). Järnvägsförbindelse med Vologda.
Järnvägen, 635 km lång, var urspr.
smalspårig men ombyggdes under första
världskrigsåret till normalspårig. Under
sommarmånaderna står A. i ångbåtsförbindelse på Dvina och
dess biflod Suchona med Vologda. A. har en
katedral från 1700-talet, vilken i folkets mun
kallas för »Svenska katedralen», därför att
ett utanför A. strandat svenskt krigsskepp
1703 av Peter den store skänktes till staden
i samband med katedralens uppbyggande.
Vidare finnas i A. ärkeängeln Mikaels kloster,
en storartad basar, byggd 1668—84,
gymnasium, en navigationsskola och ett museum.
A:s förträffliga hamn är öppen för sjöfart
Hamnen i Archangelsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
