Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ardennerna - Ardennes - Ardfheis - Ardigò, Roberto - Ardisia - Arditi - Arditi, Luigi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Ardennes—Arditi
6
Landskapsbild från Condroz i Subardennerna.
den västligaste delen av Rhenska
skifferbergen. Geologiskt tillhöra de den yttre
skifferzonen av den stora mellaneuropeiska
bergskedja, som veckades efter karbontiden och
plägar benämnas den variskiska bergskedjan
(se d. o.). I ö. sammanhänga A. med Hohes
Venn och Eifel, och där nå de upp över 650
m ö. h. Medelhöjden är omkr. 400 m. Den
8. delen av A., de s. k. H ö g a r d e n n e r n a,
äro uppbyggda av devoniska skiffrar och
grå-vackor, över vilka ett par massiv av äldre
kambrisk sandsten höjer sig. N. v. härom,
begränsade av en linje från Verviers över
Rochefort och Givet, ligga
Subardenner-n a, en omkr. 300 m hög platå, uppbyggd av
devon och karbon. ö. om Meuse ligga här de
höglänta platålandskapen Famenne och
Condroz; i v. räcker området till Maubeuge vid
övre Sambre. De båda nämnda zonerna bilda
det ofruktbara, glest befolkade Högbelgien,
till stor del täckt av skog, mossar och
grässlätter, med maritimt klimat, ringa
uppodling men betydande betesmarker. N. härom
följer ett av förkastningar sönderstyckat
område, det belgiska stenkolsområdet, från
Ar-tois genom Belgien fram till Aachen. Det är
ett av Europas viktigaste stenkolsområden,
tätt befolkat, med rik tillgång på, utom
stenkol, även järn, zink och bly. Här ligger
mellan Valenciennes i Frankrike och Aachen i
Tyskland ett betydande industriområde, som
bl. a. innesluter Belgiens stora industristäder
Mona, Charleroi, Namur och Liége. O. Sjn.
Ardennes [ardä’n], dep. i n. Frankrike vid
belg. gränsen; 5,256 kvkm, 277,881 inv. (1921).
Större delen av A. är fylld av de skogbeväxta
Ardennerna och Argonne. I s. v. utbreda sig
Champagnes kritslätter. Här vattnas dep. av
Aisne. I n. ö. flyter Meuse. I dess dalgång
ligga A:s industriella huvudorter: Sedan,
känt för sin klädesfabrikation, Charleville
med järntillverkning och Givet med
fabrikation av blyertspennor. Genom A.-kanalen
förbindes Meuse med Aisne. Huvudstad är
Mézières.
Ardfheis, namn på Sinn Feins (se d. o.)
politiska partirepresentation.
Ardigö, Roberto, ital. filosof (1828—
1920), prof, i Padova, positivismens främste
representant i Italien. Dog genom självmord.
Se H. Höffding, »Möderne filosofer» (1904).
Ardlsia, ett artrikt (omkr. 235 arter)
tropiskt växtsläkte, nära besläktat med
vivväx-terna och tillhörande fam. Myrsinaceae. A.
crispa odlas ofta som rumsväxt och är bekant
för sina äggvitehaltiga bladkörtlar, vilka i
likhet med ärtväxternas rotknölar innehålla
kvävesamlande bakterier.
Ardi’ti (av it. ardito, djärv, oförvägen),
benämning på italienska frivilliga
truppförband, sammansatta av stridskamrater till G.
d’Annunzio, särskilt namnkunniga genom
Fiume-expeditionerna.
Ardi’ti, Luigi, ital. kompositör (1822-1903),
dirigent vid ital. operan i London. Mest
bekant genom sångvalsen »Il bacio» (»Kyssen»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
