Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Areometer - Areometerskalor - Areopag - Areopagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Areometerskalor—Areopagen
14
tjänar till barlast. Bestämning av spec. v. hos
en fast kropp utföres sålunda. Den fasta
kroppen lägges på övre vågskålen,
och densamma belastas med vikter
= pi g, tills märket vid E just
berör vätskeytan. Den fasta kroppen
borttages, och skålen belastas med
vikter = p2 g, tills märket ånyo
berör vätskeytan. Skillnaden
mellan p2 och pi är den fasta kroppens
vikt; sedan lägges kroppen i undre
vågskålen, och övre vågskålen
belastas ånyo, tills E når vätskeytan,
med p3 g. Är kroppen lättare än
vatten, vändes undre vågskålen och
upphänges vid D, och kroppen
lägges under vågskålen och nedtryckes
så i vattnet. Skillnaden mellan p3
och pi är lika med vikten av den volym
vatten, som kroppen undantränger, och anger
således dess volym. Specifika vikten blir då
vikten genom volymen = ~—p.
Skal-areometern, oftast benämnd endast
areometer (se fig. 2), utgöres av en
ihålig flytkropp, nedtill försedd med en
kulformig del, innehållande en barlast
av blyhagel eller kvicksilver, och
upptill en smal, cylinderformig del,
spindeln, vari skalan är anbragt.
Skal-areometern graderas genom att
nedsänkas i vätskor med olika kända
specifika vikter. Vanligen användes på
laboratorier en sats areometrar,
avsedda för olika mätområden. Utom
areometrar, avsedda för allmänt bruk,
finnas sådana för speciella ändamål, t. ex.
alkoh o lometer, lutprovare,
mjölkprovare, saltprovare,
syreprovare, ölprovare (se
dessa ord). Dessa äro vanligen p r o-
centareometrar, enär halten av i
vattenlösningen ingående ämnen direkt anges i
volym- el. viktsprocent. I st. f. gradering i
specifik vikt användas andra skälsystem (se
Areometerskalor). E-t N-n.
Areometerskalor. Följ, areometerskalor äro
de viktigaste: indelning direkt i specifik vikt,
Gay-Lussacs volumeterskala, Beaumégrader
och Twaddellgrader samt de olika
procentskalorna. Av dessa ha följ, ej beskrivits i art.
Areometer: Volumeter enligt
Gay-L u s s a c. Den punkt, till vilken areometern
sjunker i rent vatten, betecknas på skalan med
100, och varje grad över och under densamma
anger noggrant 1/ioo av den volym, som den i
vatten vid delstreck 100 nedsänkta delen av
areometern intager. Om nu volumetern i en
annan vätska, tyngre än vatten, sjunker
exempelvis till 80, blir spec. v. = ^^=1,25.
Sjunker den i en vätska, lättare än vatten,
exempelvis till delstreck 120, blir spec. v.
= = 0,83. — Beaumégrader, Be°,
användas i stor utsträckning i tekniken inom
Fig. 1.
en hel del fabrikationer, t. ex.
svavelsyrefabri-kation. Vid vätskor lättare än vatten
faststäl-les skalan genom att nedsänka areometern i
10 % koksaltlösning och beteckna motsvarande
punkt med 0 samt den punkt, som erhålles i
rent vatten, med 10, dela avståndet i 10 lika
delar och fortsätta samma gradering uppåt
och nedåt på spindeln. För vätskor tyngre än
vatten bestämmes 0-punkten i rent vatten och
10-punkten i 10 % koksaltlösning. —
Twaddellgrader äro mest använda i England.
Areometerskalan har mätområdet mellan 1,0
och 2,0 delat i 200 delar, varje motsvarande
0,005 i spec. v. E-t N-n.
Areopäg, bildligt: domstol, ofta vitter. Jfr
följ. art.
Areopagen. T. h. i bakgrunden utsikt över Aten.
Areopagen, en kal och skrovlig klippmassa
i Aten, v. om Akropolis. Enligt den gängse
meningen var namnet A. liktydigt med
»Ares-kullen» och sattes mestadels i förbindelse
med en sägen, att krigsguden Ares där en
gång stått inför rätta med anledning av ett
mord. På detta berg sammanträdde den
berömda domstol, som i forntiden kallades
»rådet på A.» men som numera brukar helt enkelt
kallas A. liksom berget. Dess ursprung är
okänt. Visst är, att den är mycket gammal.
Den bar städse en aristokratisk karaktär. I
äldre tider var den icke blott domstol utan
utövade även en omfattande
regeringsmyn-dighet. Sedan inskränktes denna dess makt,
men ännu under perserkriget (i början av
400-talet f. Kr.) kunde den ingripa i
stats-styrelsen och ägde fortfarande att kontrollera
lagarnas helgd och ämbetenas lagenliga
förvaltning. Under den genomförda demokratiens
tid i mitten av 400-talet fick den vidkännas
nya inskränkningar i sin befogenhet. Men den
bibehöll alltjämt domsrätten i mordprocesser
av svårare art. Även kränkning av
statsreligionen synes städse hört under dess domvärjo.
I äldre historisk tid och ännu under
300-talet f. Kr. bestod domstolen, vars ledamöter
kallades areopagiter, av de avgångna
arkonterna (se d. o.), vilka sutto där för
livstiden. Domstolsförhandlingarna höllos under
öppen himmel. De utmärkte sig genom
högtidlighet, allvar och ålderdomlig stränghet.
Parter och vittnen måste genom fruktansvärda
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
