Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Areopagen - Arequipa (departement) - Arequipa (stad) - Ares - Areschoug, Fredrik Vilhelm Kristian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Arequipa—Areschoug, F. V. K.
16
eder förbinda sig till obrottslig sannfärdighet.
Tvärt emot bruket vid Atens övriga
domstolar var det parterna förbjudet att smycka
talen med konstfärdiga uttryck liksom ock
att vädja till domarnas känslor.
Omröstningen var sluten, och vid lika röstetal var
den anklagade frikänd. A:s domslut åtnjöto
rykte för den största oväld och rättvisa.
Arequipa [aräki’pa], dep. i s. Peru, vid
kusten. 56,857 kvkm, omkr. 230,000 inv.
Kuststräckan är ökenartad, men de många små
flodernas dalgångar äro mycket fruktbara
och lämna kaffe, socker och bomull. Koppar,
guld, silver och borax förekomma.
Huvudstad: Arequipa.
Arequipa. I bakgrunden vulkanen Misti.
Arequipa [aräki’pa], huvudstad i dep.
Arequipa, s. Peru, i en vacker floddal, 2,393 m
ö. h., vid foten av vulkanen Misti; omkr.
40,000 inv. Järnväg till hamnstaden Mollendo
och till Puno vid Titicacasjön. Biskopssäte.
A. har en vacker katedral, en mängd andra
kyrkor, ett universitet, grundat 1827, och ett
observatorium, en gren av
Harvarduniversi-tetet. Fabriker för ylle- och bomullsvaror,
guldsmedsarbeten, guld- och silvertyger.
Exporten omfattar får, vicuna- och alpackaull,
borax, guld- och silvermalm. A. har
upprepade gånger varit utsatt för jordbävningar,
särskilt förödande åren 1600, 1868 och 1877.
I stadens närhet finnas heta mineralkällor.
A’res, stridens gud hos grekerna (urspr.
måhända en naturgud), son till Zeus och
Hera; motsvarar romarnas Mars. Hos
Ho-meros uppträder A. i kriget vid Troja på
trojanernas sida och härjar svårt bland
grekernas leder. Han företräder krigets vilda,
barbariska sida. Men hjälten Diomedes
lyckas med hjälp av Athena — representant för
den högre, intelligenta krigskonsten — såra
honom, varvid han skriker lika högt som nio
eller tio tusen man. Homeros berättar också,
och efter honom många andra skalder, att A.
varit Afrodites älskare. Efter honom har
Areopagen (se d. o.) sitt namn.
A. framställes i den äldre grekiska
konsten som en skäggig, väpnad krigare, i den
yngre som en kraftig yngling. Den
berömdaste statyn är A. L u d o v i s i i National-
Den ludovisiska Ares-statyn. I
Nationalmuseet i Rom.
museet i Rom; den inre oron förråder sig i
den sittande gudens ställning; en liten
kärleksgud antyder hans förbindelse med
Afrodite; stilen är lysippisk. Till Polykleitos’
skola hör den stående s. k. A. B o r g h e s e
i Louvre i Paris. Ek H-n; M. Pn N-n.
Areschoug [-skög], Fredrik Vilhelm
Kristian, botanist (1830—1908), fil. dr i
Lund 1853, docent i botanik 1854, adjunkt
1858 och professor 1879—98. Var en av de
första, som med iver
anslöto sig till och
bröto vägen för den
darwinska
utvecklingsläran. I sitt
arbete »Some
observations on the genus
Rubus» (1885)
utvecklade han nya teorier
angående
artbildningens stötvisa förlopp,
vilka femton år
senare funno en
glänsande bekräftelse
genom de Vries’
expe
rimentella undersökningar över mutationer.
En annan vetenskapsgren, vars studium A.
infört i Sverige, är den moderna
växtanato-mien. Han var den förste, som efter stora
ansträngningar lyckades få till stånd en kurs
i växtanatomi i Lund. Inom växtanatomiens
område är det också, som A. publicerat sina
flesta och tyngst vägande arbeten. A. har
dessutom utgivit förträffliga biologiska och
morfologiska arbeten samt en mycket för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
