Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Areschoug, Fredrik Vilhelm Kristian - Areschoug, John Erhard - Arese-Visconti, Francesco - Aretaios - Arethusa - Aretino, Pietro - Aretino, Spinello - Arezzo (provins) - Arezzo (stad) - Arfwedson, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Aresehoug, J. E.—Arfwedson
18
tjänstfull »Skånes flora» (1866, 2:a uppl.
1881). Led. av Vet.-akad. 1876.
Aresehoug [-skög], John Erhard,
algo-log (1811—87), fil. dr 1838, lärare i
naturvetenskap vid gymnasiet i Göteborg 1841,
adjunkt i prakt, ekonomi i Uppsala 1849,
e. o. prof, i botanik
1858, ord. prof. 1859—
76. Var lärjunge till
K. A. Agardh, E.
Fries och S. Nilsson
och gjorde sin
förnämsta vetenskapliga
forskargärning som
algolog. I Göteborg
tog han verksam del
i anläggningen av
Trädgårdsföreningens
park. Efter tillträdet
till professuren var en
av hans första
åtgär
der att genom utgivandet av en tidsenlig,
synnerligen klar och redig lärobok i allmän
botanik väcka intresse för denna då till
förmån för floristiken något tillbakasatta del av
den botaniska vetenskapen. A. var den förste,
som i Uppsala meddelade undervisning i
botanisk mikroskopi. Märkliga äro förutom flera
vetenskapliga arbeten hans utmärkta
exsiccat-verk: »Algæ Scandinavicæ exsiccatæ» (2:a
uppl. 1861—79) och »Phyceæ extraeuropææ
exsiccatæ» (1850—56). Led. av Vet.-akad. 1851.
Are’se-Visco’nti, Francesco, greve, ital.
politiker (1805—81). Deltog 1831 i Mazzinis
upp-rorsförsök och fann efter dess misslyckande
skydd hos drottning Hortense å
Arenen-berg, där han blev förtrogen vän till prins
Louis Napoléon (Napoleon III), som han 1836
åtföljde till Nordamerika. Återkommen till
hemlandet, stred han 1848 mot österrikarna.
Senator i Piemont 1854, var han förmedlare
av Cavours hemliga förhandlingar med
Napoleon om Sardiniens deltagande i Krimkriget
samt 1859 vid förhandlingarna om Frankrikes
välvilliga passivitet gentemot Cavours
politik. A. avslöt 1864 med Napoleon
septemberkonventionen om Roms utrymning och
utverkade 1866 sin kejserlige väns samtycke till
det preussisk-italienska förbundet. — Litt.:
Grabinski, »Un ami de Napoléon III. Le
oomte A.» (1897).
Aretal’os från Kappadokien, berömd
grekisk läkare, verksam i Rom under något av
de första årh. e. Kr. Var anhängare av den
eklektiska skolan och ansågs näst
Hippo-krates som den förnämste iakttagaren av
sjukdomars orsaker, symtom och behandling
(särskilt difteri, tarmsår, spetälska och
förlamning). Lade huvudvikten på den dietiska
behandlingen.
Arethüsa, en i grek, mytologien berömd
källnymf.
Areti’no, P i e t r o, ital. satiriker och
lust-spelsdiktare (1492—1556). Tillhör den
italienska högrenässansens märkligaste ehuru
ingalunda mest sympatiska personligheter.
Utomordentligt kvick men fullständigt
hänsynslös och utan alla moraliska grundsatser,
använde han sin skriftställarförmåga blott i
sina egoistiska intressens tjänst. Bland dem,
som — delvis väl
av fruktan för hans
vassa penna —
gynnade honom, voro
Karl V och Frans I.
Bland hans skrifter
märkas hans fem
lustspel,
»Marescal-co», »Cortigiana»,
»LTpocrito»,
»Ta-lanta» och »Il
filosofo», sorgespelet
»Orazia»,
dialogerna »Ragionamenti»
samt en mängd
smärre dikter och
brev. — A. beundrades av sin samtid ännu
mer än han fruktades, och han var vän med
de största konstnärer, bl. a. med Tizian. På
grund av sitt toskanska språks renhet räknas
han bland sin nations klassiska skriftställare.
Om A:s liv och verksamhet se Hans Kinck,
»En penneknegt» (1911); J. Dam,
»Fyrster-nes svöbe» (1918); E. Hutton, »P. A.,
furstar-nes gissel» (1923). (O. W-n.)
AretFno, Spinello, ital. målare, se S p
i-n e 11 o.
Arezzo [are’dzå], provins i mellersta
Italien, utgör s. ö. delen av Toscana. 3,298
kvkm, 299,088 inv. (1921). Uppfyllt av
Etruskiska Apenninerna och bevattnat i ö. av
Tiber, i v. av Arno. Äger många
mineral-källor. De bördiga dalarna frambringa säd,
vin, frukt, oliver, kastanjer. Industrien är
obetydlig och omfattar tillverkning av hattar,
yllevaror och läder. Huvudstad: Arezzo.
Arezzo [are’dzå], stad i Toscana, i Italien,
huvudstad i provinsen Arezzo, 60 km s. ö.
om Florens; 51,852 inv. (1921). A. ligger i
Chianadalen, vars betydande produktion av
lantmannaprodukter genom A. vinner
avsättning. A. är en gammal stad med kyrkor och
palats från 1200- och 1300-talen och
renässansens tid. Kyrkan S:ta Maria della Pieve
är från 1000-talet, den gotiska katedralen
började byggas 1277 och inrymmer praktfulla
gravmonument. A. har ett museum med en
fin samling av etruskiska vaser och ett
rikhaltigt bibliotek. Lergods-, siden- och
klädes-fabrikation. — A. var en av de tolv fria
etruskiska städerna (se Etrusker). 308 f.
Kr. kom det under Rom. Romarnas namn på
A. var Arretium. Under medeltiden blev det,
under skydd av sina murar, en särskild
republik. — Maecenas’ och Petrareas födelseort.
Arfwedson, ansedd köpmanssläkt i
Stockholm under 1700—1800-talen. Härstammade
från en handelsman Arved Andersson (d.
1679). Hans son Anders A. var husägare på
Södermalm och idkade vant- och klädesmakeri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
