Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Läge, höjdförhållanden och vattendrag - Geologi - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Argentina (Geologi—Växtvärld)
28
gran des i n. v. I A:s nordostligaste hörn äro
Sierras de Misiones utlöpare av det
brasilianska höglandet. Södra A. till Rio Negro
ut-göres av Patagoniens torra högslätt, som
ter-rassformigt sänker sig mot Atlanten och
fortsätter in på den till A. hörande delen av
Eldslandet. N. om Patagonien vidtaga stora,
gräsbevuxna men trädlösa slätter, pampas,
översållade. av en mängd små saltsjöar. Norrut
blir slätten efter hand täckt av stora skogar,
omväxlande med grässlätter och bördig
åkerjord. Detta område, som kallas Gran Chaco
(»den stora jaktmarken»), antager i n.
karaktär av ett tropiskt urskogsområde, över
slätten resa sig enstaka höjdpartier, ss. Sierra de
la Ventana (1,250 m), n. om Bahia Blanca
och Sierra de Tandil ö. därom. Det 100
mil långa och från 10 till 20 mil breda
området mellan floderna Paranå och Uruguay är
småkuperat och hör till A:s bördigaste
trakter. La Platas huvudfloder, Uruguay, Paranä
och Paraguay, och deras viktigaste bifloder,
ss. Pilcomayo, Bermejo, Salado och Tercero,
avvattna stora delar av n. A., men västerut i
det inre ligga stora, avloppslösa områden, där
vattendragen förlora sig i saltträsk. Längre
söderut rinna flera stora vattendrag, alla från
Anderna till Atlanten, såsom Colorado, Rio
Negro, Chubut och Chico. Bland Patagoniska
Anderna märkas sjöarna Lago Nahuel Huapi
(712 m ö. h.), Lago Viedma (250 m) och Lago
Argentino (200 m) delvis el. helt inom A. ö.
Geologi. A:s v. gräns går utmed topparna
av den i tertiär tid uppveckade bergskedjan
Anderna, och därifrån sänker sig landet
ganska snabbt ned mot slättlandet. I
Anderna ha under kvartärtiden glaciärerna haft
en betydligt större utbredning än nu, och på
deras sluttningar finnas moränbildningar och
grusmassor. Slättlandet är väsentligen
bildat av tertiära och kvartära avlagringar. De
senare äro övervägande löss (se d. o.) och
lösslera, vilka bildats därigenom, att slam,
som bergsfloderna under nederbördstiderna
(köldperioderna, istiderna) fört ned till
slättlandet, under torkperioder (interglacialtider)
där blivit hopblåst av vinden. Pampasleran, som
innehåller en intressant kvartär
däggdjurs-fauna med trögdjur etc., är just en lösslera,
bildad genom förvittring av lössen. K. A. G.
Klimat. Landets stora utsträckning i n.
och s. medför naturligtvis mycket stora
klimatiska olikheter. Längst i n. är årets
medeltemperatur + 23° C, längst i s. + 5° C.
Temperaturfallet med växande latitud måste
dock betecknas som jämförelsevis långsamt,
särskilt utefter kusten. I Patagonien
sjunker däremot temperaturen hastigt från
kusten inåt landet. Temperaturskillnaden
mellan årets varmaste och kallaste månad är
överallt ganska liten, i allmänhet mindre
än 15° C. Men å andra sidan utmärkes
A:s klimat av synnerligen starka,
oregelbundna temperaturväxlingar, beroende på
de tvära omkastningarna mellan nordliga
och sydliga vindar. Beryktade äro särskilt
de våldsamma, av stark åska åtföljda
sydväststormarna, pamperos, vilka medföra
mycket häftiga temperatursänkningar.
Temperaturer under fryspunkten ha iakttagits i så
gott som alla delar av landet, men även så
hög temperatur som + 40° C kan förekomma
nästan allestädes n. om 40 :e breddgraden.
Nederbörden är mycket ojämnt fördelad. Rikt
bevattnade äro de n. ö. delarna av landet, i
synnerhet gränstrakterna mot Paraguay, där
det årligen faller ända till 160 cm regn, men
på dessa breddgrader avtager nederbörden
hastigt åt v., så att årsmängden vid foten av
Anderna uppgår till endast 10 cm. I
Patagonien med dess förhärskande västliga vindar
är tvärtom nederbörden minst vid kusten, där
årssumman utgör 20 å 30 cm; den stiger inåt
landet till inemot 40 cm. N. om 38 :e
breddgraden är sommarregnet förhärskande,
särskilt i de inre, stäppartade trakterna, där
vintern är nästan regnlös; söderut fördelar sig
nederbörden täml. jämnt över hela året. E. P.
Växtvärld. De ö. delarna av mellersta A.
från Rio Negro i s. ända upp till Chaco i n.
täckas av de vidsträckta pampas. Jämte
de dominerande gräsen, arter av Melica,
Stipa, Aristida m. fl., förekomma talrika
halvgräs, ärtväxter, kompositer och
caryophylla-céer samt i de odlade delarna många
europeiska ogräs. Pampas kunna närmast jämföras
med Nordamerikas prärier, ehuru de ha ett
mindre extremt, betydligt gynnsammare
klimat, som i förening med den goda
jordmånen gör pampas till ett utmärkt
åkerbruks-land, och stora sträckor äro nu förvandlade
till sädesfält och betesmarker. Området v.
och n. v. om de egentliga pampas fram till
foten av Anderna har ett torrare klimat och
en vegetation, fattig på gräs men rik på
låga, ofta taggiga buskar. Leguminoser och
kaktéer spela en framträdande roll. Här och
var finnas saltstäpper med en för dessa
typisk halofytvegetation. — Ät n. övergå
pampas i subtropisk skog, som framför allt i n. ö.
är rik på brasilianska element. I
Chaco-området äro skogarna av mycket skiftande
beskaffenhet och omväxla med större eller
mindre öppna sträckor, vilka ofta intagas av
sumpmarker och stundom bära glesa
palmbestånd. Bland växterna märkas här
quebra-choträden, kaktéer, Prosopis-arter m. fl. I
n. ö. A. finnes matteträdet [Ilex
paraguarien-sis). Söderut fortsättas pampas av det torra
patagoniska stäpplandet. Det har en gles, låg
torrväxtvegetation av gräs, ss. Festuca, Stipa
m. fl., samt örter och låga buskar av släktena
Acaena, Chuquiragua, Mulinum, Verbena o. a.
De torraste, ökenartade delarna utmärkas av
kaktéer, Ephedra, Azorella m. fl. På
Andernas östsluttningar finnas mer eller mindre
vidsträckta skogar, som längst i n. äro av
subtropisk typ. I Patagonien bestå de
huvudsakligen av lövfällande bokar av släktet
Nothofa-gus. De torra andina högslätterna i n., punas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
