Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d’Argenson, Marc René de Voyer - d’Argenson, Marc René Marie de Voyer de Paulmy - d’Argenson, René Louis de Voyer de Paulmy - Argentamin - Argentan - Argenteuil - Argentière, Col de l’ - Argentière, Glacier d’ - Argentina - Läge, höjdförhållanden och vattendrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
d’Argenson, M. R.—Argentina (Läge, höjdförhållanden och vattendrag)
26
d’Argenson [dar^äså’], Marc René de
V o y e r, markis de Paulmy och d’A., fransk
polisminister (1652—1721). Innehade som
generallöjtnant för polisen i Paris 1697—1718
en betydande makt. Det var d’A., som ledde
utrymmandet och förstörandet av
jansenister-nas kloster Port Royal (1709—10). Han
avgick 1718 och blev då storsigillbevarare och
president i finansrådet. Som sådan gynnade
han först Laws verksamhet men motarbetade
honom sedan. Vid den lawska katastrofen
kastade regenten all skuld på d’A., som
nödgades nedlägga sina båda befattningar (1720).
Hans polisrapporter utgåvos 1891 av P. Cottin.
d’Argenson [dar^äså’], Marc René
Marie de Voyer de Paulmy, markis,
fransk politiker (1771—1842), sonson till
greve M. P. d’A. Fastän mycket rik
arvtagare, anslöt han sig till revolutionen och
blev adjutant hos Lafayette. Han var en
hänförd anhängare av Napoleon och var 1809—13
prefekt. Deputerad 1815—34 med ett par
korta avbrott, var han en oförsonlig
motståndare till restaurationens reaktionära politik
och omfattade allt mer avancerade sociala
åsikter. Om det franska åkerbrukets
förbättrande inlade d’A. tidigt stora förtjänster.
d’Argenson [dar^äsa’], René Louis de
Voyer de Paulmy, markis, fransk
utrikesminister (1694—1757), äldre broder till M.
P. d’A. Ludvig XV, som förut tagit brodern
till krigsminister, utsåg 1744 d’A. till
utrikesminister. Han var mera en drömmarnas och
teoriernas man än en praktisk diplomat,
svärmade för en mellanfolklig skiljedom och ett
nationernas förbund i sin vän abbé de
Saint-Pierres anda men kunde ingenting uträtta för
dessa planers förverkligande. Efter sitt
avsked 1747 ägnade sig d’A., som var god vän
med Voltaire och andra filosofer, åt
skriftställen. Av värde för tidens historia äro
hans »Mémoires» för tiden 1725—56, utg. i
9 bd 1860—68. — Litt.: Biogr. av Zevort
(1880) och A. Ogle (1893).
Argentamin, en lösning av silverfosfat och
etylendiamin. Färglös vätska med
antiseptiska och sammandragande verkningar.
Användes starkt utspädd till insprutningar i st. f.
silvernitrat, vid behandling av gonorré m. m.
Argentän, se Nysilver.
Argenteuil [ar^ätö’j], villaförstad till Paris,
vid Seine. 32,173 inv. (1921). Vin- o.
sparrisodling.
Argentière, Col de 1’ [kål do lar^ätiä’r], it.
Col della Maddalena el. Argentera, pass över
nordligaste Havsalperna, 1,996 m ö. h.
Förbinder Barcelonettedalen i Frankrike med
Sturadalen i Italien.
Argentière, Glacier d’ [glasie’ dar^ätiä’r],
glaciär på Mont Blanc, invid Chamonixdalen.
Argentina (av sp. argén, »silver»; d. v. s.
landet vid »silverfloden», La Plata), Repüblica
Argentina, republik i s. Sydamerika med kust
mot Atlanten. 2,978,590 kvkm, 8,698,516 inv.
(1921). Huvudstad är Buenos Aires.
INNEHÅLL:
sp.
Läge, höjdförhållanden
och vattendrag........ 26
Geologi.............. 27
Klimat .............. 27
Växtvärld............ 28
Djurvärld ........... 29
Befolkning .......... 29
Religion och
undervisningsväsen .......... 80
Tidningspress........ 30
Jordbruk ............ 80
Boskapsskötsel ...... 31
Skogsbruk............ 31
Industri............. 32
Handel .............. 32
Bergsbruk............ 32
Kommunikationer....... 33
Mynt, mått o. vikt .. 33
Armén ............... 33
Örlogsflottan ....... 34
Flagga .............. 34
Finanser ............ 34
Författning .....’... 34
Rättskipning ........ 35
Politisk indelning.... 35
Historia............. 35
Argentinas vapen.
Skölden är delad i blått och
silver, i nedre fältet
tvenne bjälkvis ställda,
natur-färgade, nakna armar,
gemensamt hållande en
stolp-vis ställd, i övre fältet
uppskjutande, gyllene stång,
vilken på sin spets uppbär
en röd frihetsmössa. På
sköldens övre kant en
uppgående, strålande, gyllene
sol. Kring skölden tvenne
gröna lagergrenar, nedtill
sammanbundna med på
längden i blått, silver och
blått delade band.
Läge, höjdförhållanden och vattendrag. A.
sträcker sig i nord—sydlig huvudriktning (370
mil) från mellersta Pilcomayo, omkr. 15 mil n.
om s. vändkretsen, söderut till ö. inloppet av
Magellansundet och
omfattar jämväl ö.
Eldslandet. I v.
bildar Andernas
vat-tendelare gräns
mellan A. och Chile, i
n. mot Bolivia går
gränsen genom
höglandet, varefter
floderna Pilcomayo och
sedan Paraguay och
Paranäskilja A. från
Paraguay. Längst i
ö. bildar floden
Uruguay gräns mot
Brasilien och Uruguay
ända till La
Plata-mynningen, varifrån
A:s östkust (250
mil) söderut sköljes
av Atlanten. A:s
kust saknar i stort
sett smärre vikar
men har många
breda inbuktningar: s.
om La
Platamyn-ningen Ensenada de
Samborombön,
Ba-hia Blanca, Golfo de
San Matlas och Golfo Nuevo på ömse sidor om
Peninsula de Väldes, som endast med ett smalt
näs sammanhänger med fastlandet, och s.
därom Golfo de San Jorge. Eldslandet fortsätter
åt ö. i Isla de los Estados (Staten eiland).
En betydande del av västra Argentina hör
till Anderna, vilkas högsta topp, Aconcagua,
ligger inom A. Norrut från Aconcagua breda
Anderna ut sig i parallellkedjor, vilka
mellan sig innesluta betydande högslätter
(pu-nas) på intill 4,000 m. Anderna äro här rika
på vulkaner, bland vilka må nämnas
Anto-falla. På högslätterna finnas talrika
saltträsk, störst är Salar de Arizaro. Från
Andernas fot sluttar landet sakta mot Atlanten.
Staden Mendoza invid Anderna ligger 707 m,
Rio Cuarto mitt i landet 436 m och Buenos
Aires blott 20 m ö. h. V. och n. v. om Rio
Cuarto reser sig Sierra de Cérdoba till 2,350 m,
omgivet av många saltträsk, såsom Salinas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
