Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Religion och undervisningsväsen - Tidningspress - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Argentina (Djurvärld—Jordbruk)
30
intagas av en gles, utpräglad torrväxtvärld,
bland vars viktigaste växter märkas kakteer,
Stipa, Baccharis, Azorella m. fl. K. A.
Djurvärlden har i stort sett en utpräglat
neotropisk karaktär. Bland däggdjuren nå
aporna (vrålapor, kapuciner och nattapor) i
norra A. sydgränsen för sin utbredning,
liksom av hovdjuren den amerikanska tapiren
och den röda spetshjorten. Tämligen
vidsträckt utbredning har pampashjorten, medan
gaffelhjortarna och guanacon äro inskränkta
till Andernas bergstrakter. Av svindjur är
pekarin utbredd ned till Patagonien; det
närstående bisamsvinet når däremot ej över
landets norra delar. Rovdjuren äro rikt
företrädda. Många gå i söder till Patagonien, ss.
puma, panter, pampaskatt, ozelot, grison,
stinkdjur och jätteutter. I Anderna leva
ma-gellansräv och azararäv. Ej så långt åt söder
nå tayra och näsbjörn. Manhunden har sin
sydgräns i norra A. Bland gnagarna märkes
ett flertal råttarter, tillhörande olika släkten,
varav kaninmössen endast finnas i A. och
Patagonien. Vidsträckt utbredning ha
kamråttor, sumpbäver och marsvin. Harmössen
leva huvudsakligen i Andernas bergstrakter,
men en art, vischachan, bebor Argentinas
pampas. Av tandfattiga hyser A. ett flertal
arter, ss. vanlig myrslok, trädmyrslokar och
bältor, bl. a. jättebälta, dvärgbälta, klotbälta
och bältmus. Pungdjuren representeras av
släktet Didelphys. Vid kusterna finnes en del
sälarter av sydlig förekomst, Otaria byronica
och Arctocephalus australis. Fågelvärlden
består av ett halvt tusental arter, varav nära
hälften är tättingar. Pampasstrutsen
förekommer till Rio Negro, s. därom ersättes den
av Darwins struts, som finnes ända ned till
Magellansundet. Många av de sydamerikanska
urskogarnas reptilier återfinnas endast i n. A.,
ss. kajmaner, sköldpaddor, korall- och
skaller-ormar m. fl. Vidsträcktare utbredning ha
leguaner, tejusödlor, skinkar och snokar. Av
sötvattensfiskar märkas särskilt talrika
cha-racinider, malar och pansarmalar, i landets
nordligaste delar även tandkarpar och arter
av fam. Cichlidae. Längst i s. är den över
kontinenternas sydspetsar utbredda fam.
Ga-laxiidae (se d. o.) representerad. Rend.
Befolkningen har under de senaste
årtiondena vuxit mycket snabbt, väsentligen på
grund av en mycket stor invandring. Vid den
första folkräkningen 1869 hade A. 1,836,490
inv., 1901 var siffran uppe i 4,927,000 och
1921 i 8,698,516. I trakterna kring La
Plata-floden och Paranå och områdena närmast s.
och v. därom bor största delen av A:s
befolkning. Huvudstaden ensam hyser Vs- 1857—
1920 uppgick antalet invandrare över havet
till 5,121,958, de flesta italienare och
spanjorer. Jan.—sept. 1923 invandrade 145,000
personer. Men en del av invandrarna har varit
säsongarbetare, som återvända till Europa efter
arbetsbetingets slut. Vid 1914 års
folkräkning funnos 2,357,952 utlänningar i A., varav
929,863 italienare och 829,701 spanjorer.
Någon egentlig invandring från Sverige
förekommer ej, då allt grovarbete utföres av
billig sydeuropeisk arbetskraft. Svenskarna
i A. äro affärsmän, ingenjörer och liknande.
Alla i A. av invandrare födda barn räknas
som argentinska medborgare. Den ledande
delen av befolkningen utgöres dock ännu av
kreoler, ättlingar till de spanska
invandrarna från den tid, då A. var en spansk
koloni. Herdarna på pampas kallas gauchos.
De nu fåtaliga (omkr. 30,000) indianerna
(även patagonierna, en av jordens mest
storväxta raser) ha undanträngts till Gran Chaco
och de s. provinserna. Spanskan är det mest
spridda och det officiella språket. ö.
Religion och undervisningsväsen. Det finnes
ingen statsreligion, ehuru romersk-katolska
kyrkan åtnjuter statsunderstöd; den har en
ärkebiskop (i Buenos Aires) och 10 biskopar.
Alla andra religioner äro tolererade.
Civiläktenskapet infördes 1888.
Folkundervisningen är fri, sekulariserad och obligatorisk
för barn från 6 till 14 år; av hela
befolkningen över 7 år kunna ung. 35 % ej läsa
och skriva. 1920 funnos i A. 9,009 folkskolor,
därav 1,153 enskilda, med 1,121,311 lärjungar
och 35,639 lärare. Elementarundervisningen
tillgodosågs genom 38 statsläroverk med
11,022 lärjungar och 1,244 lärare samt 33
enskilda läroverk med 2,959 lärjungar och
398 lärare. Dessutom funnos 82 normalskolor
med 14,202 lärjungar och 1,843 lärare, 37
fack- och specialläroverk (för handel,
industri, blinda m. m.) med 10,616 lärjungar och
994 lärare. A. äger fyra nationella
universitet: i Cördoba (1613), Buenos Aires (1821),
La Plata (1905) och Rosario (1920) och
dessutom tre provinsuniversitet: i Santa Fé och
Tucumån (1912) samt Cuyo (1921). I Buenos
Aires funnos 10,404 studenter 1920.
Statsob-servatorier finnas i Cördoba och La Plata,
museer i Buenos Aires och La Plata och en
meteorologisk anstalt i Buenos Aires. Ths.
Tidningspressen i A. är den förnämsta i
Sydamerika. Största spridningen ha La
Pren-sa och den mer än 50-åriga La Nacion, båda
utgivna i Buenos Aires. Märkligast därnäst
äro La Argentina och den illustrerade
veckoskriften Caras y Caretas. Antalet tidningar
är 520; av dessa utgivas 493 på spanska. Ths.
Jordhruk. Ännu för 40—50 år sedan var
huvudnäringen i A. boskapsskötsel, och
spannmål importerades. Men sedan dess har
åkerbruket hastigt utvecklats, särskilt i de stora
slättområdena kring La Platamynningen samt
mellan nedre Paraguay och Uruguay,
provinserna Buenos Aires, Santa Fé, Cördoba och
Entre Rios samt territ. La Pampa, och en
besutten och ganska talrik hemmansägarklass
har uppstått genom köp av jord från de stora
godsägarna. Omkr. 100 mill. har av A:s jord
äro lämpliga för jordbruk och boskapsskötsel,
och den odlade arealen, som 1872 var omkr.
0,6 mill. har och ännu 1900 blott 7,3 mill.,
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
