Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Jordbruk - Boskapsskötsel - Skogsbruk - Industri - Handel - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Argentina (Boskapsskötsel—Bergsbruk)
32
gjorde 1920 omkr. 23,7 mill. har. 1923 voro
6,895,000 har besådda med vete, 154,000 med
korn, 1,065,000 med havre, 1,952,000 med lin
och (1922) 3,177,000 med majs.
Vinplanteringarna upptaga 116,700 har. Jordbruket är
extensivt, och skörden bärgades på de större
egendomarna före världskriget med hjälp av
italienska säsongarbetare, vilka årligen
infördes till ett antal av 50—90,000. Av
lin, som hittills blott odlats för frönas skull,
producerar A. mer än något annat land. 1923
skördades 5,u mill. ton vete, 798,000 ton havre,
över 5 mill. ton majs (1922) och 1,125,000 ton
linfrö. Dessutom odlas bomull, socker (i n. A.,
huvudsakligen i Tucumän), vin (framför allt i
prov. Mendoza) och tobak. I s. A. och
Patagonien har man med framgång anordnat
bevattning, varigenom stora områden vinnas
för sädesodling och ypperliga gräsbeten.
Större delen av A:s spannmål kan
exporteras, enär landets stora boskapshjordar året
om leva av grönfoder och vistas ute.
Odlingen av lucern (sp. alfalfa), som är den bäst
passande foderväxten för A:s klimat, har
utvecklats jämsides med sädeskulturen. Till
besvär för odlingen äro stundom inträffande
längre torkperioder och störtregn samt
gräshoppor. ö.
Boskapsskötsel. 1920 hade A. 24,4 mill.
nötkreatur, 9,4 mill. hästar, 810,000 åsnor och
mulåsnor, 45 mill. får och 3 mill. svin.
Lantegendomarna (estancias’) för boskapsskötseln,
vilka ofta uppkommit genom donationer till
officerare och ämbetsmän för deras visade
tjänster, äro i medeltal 10,000 har men kunna
uppnå inemot 300,000 har (Gotlands storlek).
Förr voro de öppna, och boskapshjordarna
vaktades av gauchos; numera omges dessa
estancier av ståltrådsstängsel och uppdelas
oftast även i inhägnade rutor.
Boskapsskötseln bedrevs till en början endast för
hudarnas och köttets skull. Först 1889 anlade
svenskar det första mejeriet i A. Förädlingen
av både hästar, nötboskap och får har gjort
stora framsteg; ännu på 1880-talet
exporterades mest hudar, torkat och saltat kött
samt importerades smör. 1891 började man
utföra levande djur, och med frysteknikens
införande har det argentinska köttet blivit
en betydande faktor på världsmarknaden. En
viss territoriell olikhet gör sig gällande, i det
att ungkreaturen ofta uppfödas i de
avlägsnare provinserna för att sedan gödas på de
centrala alfalfaproducerande estancierna. ö.
Skogsbruk. Skogarna i n. A. lämna
framför allt färgträ, värdefulla träslag, särskilt
olika sorters quebrachoträ till järnvägssyllar,
byggnadstimmer och möber. Särskilt
Que-bracho colorado är värdefullt som timmer för
sin hårda veds skull; dess största handelsvärde
ligger likväl i att både dess ved och bark
innehålla en myckenhet av garvämnen. I n. ö.
och mellan Paraguay och Uruguay växer
yerka (Ilex paraguariensis), varav erhålles
matte. ö.
Industri. 1920 funnos 48,779 arbetsställen
med 410,201 anställda. Det i industrien
nedlagda kapitalet utgjorde 1,788 mill. pesos.
Härav kommo på landets förnämsta industri,
livsmedelsindustrien, 764 mill. pesos,
beklädnads- och toalettindustrien 160 mill.,
träindustrien 63 mill. och metall- och
verkstadsindustrien 108 mill. pesos. De viktigaste
grenarna inom livsmedelsindustrien äro
slakterier och köttförpackning, kvarnindustri,
sockerindustri, fruktkonservering samt
beredning av smör och ost. Bland industrier, stadda
i utveckling, må särskilt nämnas järn-,
redskaps-, pappers-, trädestillations-, cement- och
läderindustrien. Ths.
Handel. Handelsomsättningen uppgick 1920
till 1,9 7 9,95 mill. guldpesos. Härav kommo på
importen 934,97 och på exporten l,044,98 mill.
Dessa värden fördela sig på följande
importgrupper sålunda: närings- och njutningsmedel
111,5 mill. pesos, beklädnads- och
toalettföremål 288,3 mill., produkter av kemisk-teknisk,
olje- och färgindustri 106 mill., trä pch
papper 71,i mill., produkter av metall- och
maskinindustri 167,9 mill. pesos. De förnämsta
exportgrupperna visa följande värden:
matvaror av djur 312,6 mill. pesos, spannmål
m. m. 690,3 mill., skogsprodukter 19,i mill.
pesos. De länder, med vilka det livligaste
handelsutbytet ägde rum, voro 1920
Storbritannien (218,6 mill. pesos import och 279,7
mill. pesos export), Amerikas förenta stater
(310,4 mill. import och 154,i mill. export),
Frankrike (55 mill. import och 70,8 mill.
export), Brasilien (50,4 mill. import och 22,4
mill. export). Till Sverige utfördes 1920 enl.
svensk källa för 34,9 mill. kr. och infördes
därifrån för 8 mill. kronor. De förnämsta
utförselvarorna till Sverige voro majs, havre,
vete m. m. för 17,9 mill. kr., linfrö och
olje-kakor m. m. för 8,6 mill. hudar och skinn
för 5,e mill., ull för 1,4 mill. och
garvämnes-extrakt för 1,3 mill., medan de förnämsta
införselvarorna från Sverige voro separatorer
m. fl. maskiner för nära 3 mill. kr., arbeten
av järn och koppar m. m. för 1,7 mill. kr.,
papper o. pappersmassa för 1,7 mill. kr. Ths.
Bergsbruket är föga utvecklat, och stora
svårigheter ha mött befintliga
mineraltillgångars tillgodogörande. En stor mängd
förekomster av guld-, silver-, bly-, zink-, koppar-,
mangan-, volfram-, tenn- och vanadinmalmer
samt även icke metalliska mineral, såsom
glimmer, svavel, stensalt och borater, finnas
inom landet, och sedan stora tillgångar av
bergolja blivit upptäckta 1907, anses landets
bergsbruk gå en bättre framtid till mötes.
Under de senaste åren har ock ett flertal
fyndigheter av olika slag bearbetats. Många äro
dock ännu föga kända. Guldfyndigheter
finnas talrikast inom territoriet Los Andes och
provinserna Jujuy, Salta och Catamarca. De
viktigaste silver-, bly-, koppar- och
zinkförekomsterna ligga inom Puna de Atacama-zonen.
Volframgruvor finnas i provinsen San Luis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
