Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Bergsbruk - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Armén - Örlogsflottan - Flagga - Finanser - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Argentina (Kommunikationer—Författning)
34
och tenngruvor i Catamarca. Även i Cördoba,
Belén, Jujuy och San Juan ha betydande
upptäckter av volfram- och tennfyndigheter
gjorts. Ymniga tillgångar av manganmalmer,
stundom tillsammans med järnmalmer,
förekomma i Cördoba, Santiago del Estero och
Tucumån. A:s hittills upptäckta
kolförekomster äro obetydliga. I fråga om
petroleum ställa sig däremot förhållandena
betydligt gynnsammare. Fyra, olika
petroleumförande regioner kunna särskiljas, men endast
en av dessa, Comodoro-Rivadavia-zonen vid
patagoniska kusten, är tills vidare närmare
undersökt och exploaterad. 1920
producerades vid detta oljefält över 200,000 ton
petroleum. Saltförekomster, mest koksalt och
bora-ter, finnas flerstädes inom landet. Den största
av dessa är Salinas grandes i Puna de
Ata-cama. Av boratförekomsterna ha hittills
endast de, som ligga närmast järnvägslinjerna,
blivit bearbetade. E. S. B.
Kommunikationer. Samfärdseln underlättas
av de till stor del segelbara floderna och ett
betydande järnvägsnät, som är längre och
tätare förgrenat än i någon annan
sydamerikansk stat. De viktigaste linjerna äro C e
n-tral-nord banan (Buenos Aires—Jujuy
—bolivianska gränsen) och
Sydamerikanska pacifikbanan (Buenos Aires—
Valparaiso), vilken skär Andernas höjdkam
vid foten av Aconcagua (Uspallatapasset) och
invigdes 2 april 1910. Järnvägsnätets längd
utgjorde 1 jan. 1922 35,300 km, därav 6,150
tillhöriga staten. Den första järnvägen i A
byggdes 1857. Förutom Buenos Aires,
varifrån järnvägar utgå solfjädersformigt, äro
Rosario, Bahia Blanca och La Plata viktiga
järnvägscentra. I A:s järnvägar äro
betydande utländska kapital placerade. —
Lufttrafiken har snabbt utvecklats, och luftrutter
äro organiserade från Buenos Aires till
Cor-rientes, Mendoza och San Juan m. fl. orter
ävensom luftpost från Buenos Aires till
Mon-tevideo. 1920 funnos 3,619 postkontor.
Telegrafnätets längd 1921 var 84,465 km, varav
41,145 tillhörde staten, telefonstationernas
antal 1920 var 957 och radiostationernas 12. ö.
Mynt, mått och vikt. Myntenheten är
guld-peso av 1,6129 grams vikt och 90 % guldhalt
= 3,60 kr. En peso är delad i 100 centavos.
Ett 5-guldpesos-mynt kallas argentino. Det
gängse myntet är papperspeson, som (1923)
ung. motsvarar värdet av Va guldpeso (1,20 kr.).
Sedan 1887 är metersystemet gällande. 6.
Armén. Härordningen, som är bestämd
genom lag av 1905 med ändringar av 1907,
grundar sig på allmän värnplikt. Varje
argentinsk medborgare är värnpliktig från sitt
18:e till sitt 45:e år. Armén består av a)
aktiva armén och dess reserv, omfattande
årsklasserna 21—30, b) nationalgardet,
årskl. 31—40, och c) territorialgardet,
årskl. 18—20 samt 41—45.
Tjänstgöringstiden i aktiva armén är ett år. Efter tre
månaders utbildning hemförlovas dels studerande
vid universitet och andra högskolor, dels vissa
andra värnpliktiga, vilkas utbildning visat
sig tillfredsställande. Tjänstgöringen i
nationalgardet verkställes under 4 perioder, av
vilka ingen överstiger 15 dagar. I
territorialgardet förekommer ingen tjänstgöring under
fredstid. — Fredsstyrkan uppgick 1922 till
omkr. 1,750 officerare och omkr. 18,000 man
(kadern jämte yngsta årsklassen). — Antalet
utbildade värnpliktiga i aktiva armén
beräknas utgöra omkr. 300,000. — Landet delas i 5
militärdistrikt, av vilka vart och ett
mobiliserar en linje- och en reservfördelning
förutom de truppförband, som uppställas av
national- och territorialgardena. — Beväpningen
utgöres för infanteriet av 7,65 mm
mauser-gevär med sabelbajonett, för artilleriet av 7,5
cm kruppska snabbeldskanoner och 10,5 cm
lätta fälthaubitser. — Utbildningen har förut
skett enl. tyskt mönster; ett stort antal
officerare har i Tyskland inhämtat militära
kunskaper. M. B-dt.
örlogsflottan är jämförelsevis mindre
betydande. De enda moderna fartygen äro två
stora slagskepp å nära 28.000 ton vartdera
och några jagare och andra mindre båtar.
Flagga. Om dess utseende se Flagga.
Finanser. Budgeten för 1922 upptog
inkomsterna till 551,9 mill. papperspesos (tullar
233 mill., tobaksskatt 50 mill., stämpelskatt
30 mill., jordskatt 28 mill.) och utgifterna
till ung. 600 mill. (statsskuldens förräntande
och amortering 128,7 mill., rätts- och
undervisningsväsen 86,7 mill., inre förvaltning 70,8
mill., lantförsvar 48,8 mill., sjöförsvar 41,9
mill., allmänna arbeten 21,9 mill.).
Statsskulden till utlandet utgjorde 31 juli 1922 561,5
mill. papperspesos och den inhemska 698,2
mill., sammanlagt 1,25 9,77 mill. papperspesos.
Författning. A. utgör en förbundsstat, där
varje provins är i sina enskilda
angelägenheter fullt oberoende av de andra och har sin
egen författning och representation. Enligt
den gemensamma författningen av 1853
(ändringar 1860, 1866 och 1898) utövas den
verkställande makten av en president och den
lagstiftande av en nationalkongress. Presidenten
väljes för 6 år av elektorer från de 14
provinserna. Samtidigt och på samma sätt väljes en
vice president, vilken är senatens talman. De
måste vara infödda och katoliker samt kunna
ej omedelbart återväljas.
Den av presidenten utsedda ministären
består av 8 statssekreterare.
Nationalkongres-sen utgöres av senat och deputeradekammare.
Medl. i den förra äro 30 och väljas indirekt
för 9 år av förbundsdistriktet Buenos Aires och
provinserna. En tredjedel av senaten förnyas
vart tredje år. De 158 medlemmarna i
deputeradekammaren väljas för en tid av 4 år
direkt av folket, och halva kammaren avgår
vartannat år. De 14 provinserna ha var och
en sin egen folkrepresentation, och deras
guvernörer äga en mycket utsträckt
maktbefogenhet och äro inom sitt författningsenliga om-
II. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
