Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Författning - Rättskipning - Politisk indelning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Argentina (Rättskipning—Historia)
36
råde oberoende av den centrala verkställande
makten. De väljas av provinserna för 3—4
år. Territorierna, 10 till antalet, styras av
guvernörer, utnämnda av presidenten. I
för-bundsdistriktet Buenos Aires utövas den
förvaltande makten av en borgmästare, utsedd
av republikens president med senatens
gillande. Vid sin sida har han ett råd, utsett
av distriktets skattebetalande invånare.
Rättskipningen utövas av förbunds- och
provinsdomstolar. Bland de förra äro en
högsta domstol i Buenos Aires och 5
appella-tionsdomstolar. Varje provins har sitt eget
domstolssystem med en högsta domstol och
flera lägre instanser. Ths.
Politisk indelning. Landet består av 14
provinser och 10 territorier, varjämte
förbunds-distriktet Buenos Aires bildar ett
självständigt område. De olika förvaltningsområdena
1 jan. 1921 framgå av följande tabell:
kvkm inv.
Förbundsdistr. Buenos Aires ... 186 1,676,041
Provinsen Buenos Aires ........ 305,121 2,336,507
» Catamarca ........... 123,138 108,544
» Cordoba ............. 161,036 805,940
» Corrientes ........... 84,402 371,815
» Entre Rios ........... 74,571 475,236
» Jujuy ................ 49,162 76,506
» La Rioja ............. 89,498 84,643
» Mendoza ............. 146,378 311,740
» Salta ............... 161,099 146,903
» San Juan ............. 87,345 131,179
» San Luis ............. 73,923 129,655
» Santa Fé ............ 131,906 1,007,512
» Santiago ............ 103,016 298,110
» Tucumån .............. 23,124 350,681
Territoriet Chaco ............. 136,594 52,258
» Chubut .............. 241,966 28,813
» Formosa ............. 107,277 21,880
» La Pampa ............ 145,837 124,294
» Los Andes ............ 89,973 2,671
» Misiones ............. 27,222 62,159
» Neuquén ............. 104,970 33,574
» Rio Negro ........... 206,687 47,693
» Santa Cruz .......... 282,666 11,603
» Tierra del Fuego
(Eldslandet) ................... 21,493 2,559
över 50,000 inv. ha, utom huvudstaden, följ,
städer: Rosario, Cérdoba, Tucumån, La Plata,
Santa Fé och Mendoza. ö.
Historia. Efter besök av portugisiska och
spanska sjöfarande vid nuvarande La
Plata-floden försöktes 1527 en första anläggning av
Sebastiano Cabot, då rikspilot i spansk tjänst,
och 1535 grundade Pedro de Mendoza å
spanska kronans vägnar, förutom en anläggning
vid Paranä, staden Buenos Aires, som dock
snart måste överges till följd av brist
på livsmedel och indianernas anfall och
senare än en gång förstördes. Mendozas
underbefälhavare utforskade landet längre norrut
och grundade 1536 stationen Asunciön (se
Paraguay). Fast organiserades den nya
kolonien dock först av Juan de Garay (från
1574), som även åter satte sig i besittning av
och återuppbyggde Buenos Aires. Under
tiden hade spanjorerna från Peru trängt fram
till östra foten av Anderna och där grundlagt
Santiago, Tucumån och Cérdoba. En tredje
invasion, från Chile, ledde till grundandet av
Mendoza. Av samtliga dessa besittningar
bildades 1620 La Plataguvernementet,
omfattande provinserna Buenos Aires, Paraguay och
Tucumån, samt ställdes under
vicekonunga-dömet Peru.
Kolonierna ledo mycket under det spanska
handelsmonopolsystemet och tvånget till
handelsförbindelser uteslutande över Peru, men
en stor smyghandel pågick med engelsmän
och portugiser, vilka senare mitt emot
Buenos Aires anlade hamnen Sacramento på
norra stranden av La Platamynningen. En
egendomlig jesuitstat bildades i guvernementets
n. del (se Paraguay), men efter jesuiternas
fördrivande 1767 råkade deras »missioner» i
förfall. 1776 upprättades vicekonungadömet
La Plata (omfattande nuv. Argentina,
Uruguay, Paraguay och Bolivia) med Buenos
Aires till residensstad. Samtidigt fördrevos
portugiserna från La Platamynningen, och
lättnader i handelsmonopolet medförde
residensstadens uppblomstring.
Mot slutet av årh. började frihetsidéer
in-tränga, och de napoleonska krigen lossade
ytterligare bandet till moderlandet. Engelska
försök att taga Buenos Aires 1806 o. 1807 om
intetgjordes av den inhemska befolkningen, vars
självkänsla därav stärktes. Sedan Josef
Bona-parte av Napoleon uppsatts på Spaniens tron
(1808), sökte det kreolska frihetspartiet rycka
till sig styrelsen i Ferdinand VII:s namn, och
25 maj 1810 tillsattes en provisorisk regering,
vars ledande man var Mariano Morino. De
följande åren fyllas av blodiga strider mellan
spansksinnade och oavhängighetsivrare, de
senare med stöd särskilt av Buenos Aires’
köpmän (portenos’) mot utbygdernas halvvilda
bo-skapsskötare (gauchos’), men 1814 intogs
Mon-tevideo, det spanska partiets huvudort, och på
en kongress i Tucumån proklamerades (9 juli
1816) Rio de la Platas förenade provinser som
oberoende stat. Paraguay och Uruguay
avskilde sig som självständiga stater. Spanskt
erkännande vanns först 1842.
I det inre rådde länge anarkiska
förhållanden genom strider mellan »unitarierna», som
stödde sig på Buenos Aires och ville ha en
stark centralmakt, och »federalisterna», sou
höllo på självständighet för provinserna, men
grundvalen för en fast och upplyst
statssty-relse lädes under general Rodriguez (1821—
24) av hans minister, unitarien Rivadavia, och
1825 antogs en grundlag, närmare utförd och
bekräftad 1826, som i huvudsak gav uttryck åt
unitariernas syften. Rivadayia blev den förste
presidenten men måste redan 1827 nedlägga
sitt ämbete, och efter nya strider kommo 1829
federalisterna till makten under
gauchohöv-dingen Rosas (se denne), som 1835 gjorde sig
till diktator. Genom ett formligt
skräckvälde med avrättningar, lönnmord,
konfiskeringar och plundringar hävdade han sin makt.
Utåt gick han till krig mot grannarna, men
sedan han förnärmat England och Frankrike,
nödgades han efter blockaden av Buenos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
