Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arianism - Ari Burnu - Arica - Ariccia - Arid - Ariège - Ariel (namn) - Ariel (måne) - Arier, Ariska folk (Indoarier) - Aries - Arietites - Arietta - Arild - Arild, Arildsläge - Arillus - Arimatia - Ariminum - Aringsås - Ariocarpus - Arion (skald)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Ari Burnu—Arion
52
stantius» (1900); P. Snellman, »Der Anfang des
arianischen Streites» (1903). (B. A. A.G—w.)
Ari Burnu, bergsparti på västkusten av
Gal-lipolihalvön (östligaste Balkanhalvön). Här
landsteg i slutet av april 1915 den
nyupp-satta australiska-nyzeeländska armékåren,
allmänt benämnd »Anzac» (se d. o.). Det var
blott ett ringa område, som Anzac lyckades
besätta. Inom detta hade trupperna under
det långa fälttåget — utrymningen skedde
först 19 dec. 1915 — att utstå oerhörda
umbäranden och ledo stora förluster. Ari Burnu
benämnes ofta »Anzacområdet». Se D a r d
a-n e 11 e r n a under världskriget.
Ari’ca, hamnstad i n. Chile, prov. Tacna.
4,000 inv. Står i järnvägsförbindelse med La
Paz och är en viktig utförselhamn för Bolivia.
Erövrades 1880 från Peru.
Ariccia [ari’tfa], stad i ital. prov. Roma,
i Albanobergen, s. ö. om Rom; omkr. 4,000
inv. — Här låg fordom Aricia vid Via Appia,
en av Latiums äldsta städer.
Arid, torr. — Arida
klimatområden, se Klimat.
Ariège [aria’$], dep. i s. Frankrike intill
spanska gränsen och Andorra; 4,903 kvkm,
172,851 inv. (1921). I s. fylles A. av
Pyrenéerna, som här nå snögränsen (Montcalm
3,080 m). Dalgångarna lämna goda
betesmarker för nötboskap och får. På slätten i
n. drives ett givande jordbruk. A. är rikt
på mineral, såsom järn, stenkol, gips och
marmor. Det har fått namn efter floden
Ariège, som i n. riktning flyter till
Ga-ronne. Dess längd är 163 km, varav 42
segelbara. Vid denna flod ligger huvudstaden Foix.
Äriel, hebreiskt namn, vanligen tolkat
»Guds lejon» men även »Guds härd»; hos
Jesaja (29: 1, 7) namn på Jerusalem.
Uppfattades senare av judarna som en vattenande
men är en luftande hos Shakespeare
(»Stormen») och Goethe (»Faust»).
Äriel, den innersta av planeten Uranus’ fyra
månar. Upptäcktes av Lassell 1851. Har en
omloppstid av omkr. 21/2 dygn. Jfr Uranus.
Utsikt över Arildsläge.
Ärier el. Ariska folk (även I n d
o-a r i e r) kallas de av Indiens och Irans
invånare, som tala till den indoeuropeiska
språkgruppen hörande språk (se Ariska
språk). — Ordet a r i e r användes tidigare
och brukas här och var ännu som beteckning
för hela den indoeuropeiska folkstammen.
Germaner, slaver, romaner o. s. v. äro då
arier, likaväl som hinduer och perser. I denna
vidsträckta bemärkelse tages ordet t. ex. av
Viktor Rydberg. Inom språkvetenskapen har
denna terminologi numera nästan helt och
hållet kommit ur bruk. — Ordet arier
här-ledes närmast från skt ärya »ädel, av ädel
börd» (avest. airya med samma bet.). Härmed
sammanhänger också namnet Iran (Eran).
A’ries, lat., »vädur». Se Djurkretsen,
Murbräcka och Väduren.
Arietltes, ett släkte ammoniter, som
huvudsakligen tillhör undre lias och är särskilt
allmänt i gryfitkalken, vilken också kallas
arietenlias. Se Jurasystemet.
Arie’tta, it., en mindre aria (se d. o.).
Arild i uttr. från arilds tid är egentl.
ett lån från forndanskan, motsvarande isl. är
alda, således eg. tidernas början. Efter
förbindelsens sammansmältning till ett enhetligt
ord tillkommer genitivändelsen -s och det
förtydligande tid. Uttrycket användes nu sällan
och betyder: sedan urminnes tid, av gammalt.
Arild, Arildsläge, municipalsamhälle i
n. v. Skåne vid Skelderviken på norra sidan
av Kullen; Brunnby socken, Luggude härad,
Malmöhus län; 50 har, 347 inv. (1923).
Idyllisk klipp- och skogsnatur. Badort.
Bevill-ningstax. fast egendom 1,163,200 kr. (1922),
bevillningstax. inkomst 344,900 kr. (s. å.).
ArFllus, fröhylle, se Frö.
Arimatla, en i N. T. omnämnd ort, G. T:s
Rama el. Ramathaim; låg antagligen på
samma plats som det nuv. B e t - R i m a, n. n. v.
om Jerusalem, n. ö. om Lydda.
Ari’minum, se R i m i n i.
Aringsås, socken i s. Småland, v. om
Växjö; Allbo härad, Kronobergs län. 48,97
kvkm, 3,082 inv. (1923).
992 har åker, 2,279 har
skogs- och hagmark. Är
vackert beläget å ömse
sidor om sjön Salens norra
del. Socknens kyrka är
en medeltida byggnad med
rakslutet kor. I socknen
Alvesta
municipalsamhälle (se d. o.) och
fideikommissegendomen Ängahohn.
Annex till Lekaryd, Växjö
stift, Allbo kontrakt.
Arioca’rpus, se
Kaktusväxter.
Arlon, grek, skald och
citterspelare från Lesbos
omkr. 600 f. Kr. Han
sä-ges ha konstrikt utbildat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
