Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aristoteles - Aristotelia - Aritmetik - Aritmetisk serie, Aritmetisk progression - Aritmetiskt medium - Arius - Ariz. - Arizona, Ariz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Aristotelia—Arizona
62
skrifter, och omkr. år 200 e. Kr. funno dessa
studier sin främste representant i »exegeten»
Alexander från Afrodisias (se
denne). Sedan kyrkofäderna och de äldsta
skolastikerna i de platonska begreppen sökt
form för den kristna världsåskådningen, blev
på skolastikens höjdpunkt A. åter medeltidens
läromästare, vars auktoritet först på allvar
rubbades under renässansen. Även på många
senare tänkare har A. utövat stort inflytande.
Vitalisterna (se V i t a 1 i s m) i den nutida
naturfilosofien arbeta med aristoteliska
begrepp, och Trendelenburg (se denne)
kan kallas en modern aristoteliker. — Av
den omfattande A.-litteraturen, som både i
Tyskland och Frankrike sedan 1900 tagit
starkt uppsving, må här endast nämnas H.
Siebeck, »A.» (i Frommans »Klassiker der
Philosophie», 1899), och F. Brentano, »A.»
(1911). A:s porträtt återgives på vidstående
plansch. S-e.
Aristotelia, växtsläkte av fam.
Elaeocarpa-ceae. Hit hör A. maqui, ett i Chile växande
träd med värdefull ved och i medicinen
använda blad. Bären innehålla färgämne och
användas i Frankrike till vinfärgning.
Aritmetik, den del av matematiken, som i
vanligt tal benämnes räknekonst. Denna
vetenskap, som torde vara den äldsta av alla,
kom från de gamla egypterna och fenicierna
över till Grekland, där den bar namnet 1
o-g i s t i k (se d. o.). Dess grundvalar utgöras
av de fyra enkla räknesätten samt
rotutdrag-ning, potensupphöjning och logaritmer. (Se
vidare Räknekonst.) — Med politisk
aritmetik menar man sammanfattningen
av de regler, enligt vilka man på grundvalen
av redan vunna och i talvärden uttryckta
erfarenheter om företeelser på människo- och
statslivets områden beräknar lagarna för
andra, ännu ej kända förhållanden. Statistiken
lämnar materialet, probabilitetskalkylen
anger metoden. Jfr Dödlighetstabeller,
Livförsäkring och Statistik. T. B.
Aritmetisk serie el. Aritmetisk
progression är en följd av tal, där
skillnaden mellan två på varandra följande alltid är
densamma. Så t. ex. bilda de naturliga talen
1, 2, 3 ... en aritmetisk serie, vars skillnad
är 1. De särskilda talen, som bilda serien,
kallas seriens termer. Summan av alla
termerna i en serie är lika med produkten av
term-antalet och halva summan av första och
sista termen. Summan av alla talen från 1
till 100 är således
6O6O
Aritmetiskt medium, se Medelvärde.
Arlus, arianismens stiftare, se A r i a n i s m.
Ariz., off. förk. för Arizona.
Arizona [ärizåu’ne], förk. Ariz., stat i
s. v. U. S. A., en av Bergsstaterna, med gräns
i s. till Mexiko; i v. bildar Coloradofloden
större delen av gränsen. 295,134 kvkm, 334,162
Karta över Arizona.
inv. (1920). A. är i n. uppfyllt av Stora
Co-loradoplatån (omkr. 1,800 m ö. h.). Därefter
följer ett något lägre bergland med
bergryggar från n. v. till s. ö. (Juniper mountains,
Bradshaw mountains, 2,155 m, Santa Catalina
mountains m. fl.). I s. v. utbreder sig en
ökenartad slätt, Gila desert, 100—400 m ö. h.,
med enstaka lägre bergryggar. A:s högsta
berg är San Francisco peak, 3,846 m.
Bifloder till Colorado i A. äro Little Colorado
river, Gila river med Salt river och S:ta Cruz
river m. fl. Största delen av A. är stäpp eller
öken. På de högre bergen förekomma skogar,
på San Francisco mountain sydväststaternas
största. De ökenartade trakterna längs nedre
Colorado och statens s. v. hörn äro Förenta
staternas hetaste område (högsta observerade
temp. 52,2° C). Till statens
naturmärkvärdigheter höra Coloradoflodens stora
kanjonbild-ningar, främst Grand Canyon (se d. o.), nu
nationalpark. I n. ö. finnas märkliga förstenade
rester av skogar från mesozoisk tid. — A. hör
till de »torra» staterna, och jordbruket är i
huvudsak beroende av konstbevattning, dock
förekommer även »dryfarming». 1920 var
farmernas antal 9,975, omfattande 5,802,126 acres,
därav uppodlat land (improved land) 712,803
acres. Bästa delarna äro i s. kring Gila river
och dess bifloder. Vid Salt river har den mest
betydande reservoaren, Rooseveltreservoaren,
uppförts, vid nedre Colorado Lagunadammen.
Jordbruket producerar bomull i s. A. (1919
59,351 balar), därjämte durra, vete, korn,
majs, ävensom sydfrukter. Det största
området användes till odling av hö och
foderväxter, särskilt alfalfa som utfyllnad till
stäppernas naturliga beten. Boskapsskötsel
drives i stor stil. Statistiken upptager för 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
