Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arizona, Ariz. - Arjeplog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Arjeplog
64
Bostad för en indianfamilj. Arizona.
142,274 hästar, 830,296 nötkreatur (därav
34,091 mjölkkor), 882,691 får m. m. I s. har
strutsaveln betydelse. A. har stora
minera-liska tillgångar. Viktigast är kopparn, och
A:s kopparproduktion är den största i
Förenta staterna. 1919 var värdet 84,217,141
doll. S. å. brötos guld och silver till ett värde
av 3,523,447 doll.; för 1921 uppgives för dessa
två metaller ett värde av 5,837,000 doll. och
för kopparn 19,910,000. Även manganmalmer
och bly förekomma. Medelpunkter för
kopparindustrien äro städerna Bisbee, Globe och
Miami samt Jerome, för guldproduktionen
Oatmandistriktet i nordväst. Huvudstad är
Phoenix (29,053 inv.). I söder det betydande
Tucson med universitet. Staten korsas av
Southern Pacific- och Atchinson—Topeka—
S:ta Fé-banorna.
Indianernas antal var 32,980 år 1920. Av
deras spridda reservationer tillhöra de största
navajo- och hopiindianerna i n. ö. och
apa-cherna vid Gila och Salt river. Av inflyttade
(utrikes födda vita), 78,099 pers. (1920), voro
859 svenskar, 407 finnar, 398 danskar och 337
norrmän; största antalet kom från Mexiko
(60,325). Negrerna voro s. å. 8,005 mot 2,009
år 1910. — A. är rikt på förhistoriska minnen
av pueblokulturen, såsom Casas
grandes-ruinerna intill s. pacifikbanan, och ännu bevara
hopiindianerna det gamla byggnadssättet och sina
gamla seder. Spanjorerna inträngde från
Mexiko och koloniserade området från 1680-
Brunn i öknen. Arizona.
talet. Först 1848 kom det genom mexikanska
kriget till U. S. A., s. delen ännu något
senare, 1853. A. blev 1863 territorium och 1912
stat i unionen och är representerat i
natio-nalkongressen genom 1 representant och 2
senatorer. Äger fakultativt lagreferendum och
laginitiativ. Guvernörens ämbetstid är två
år. — Litt.: J. H. Mc Clintock, »A. The
youngest state» (3 bd, 1916); G. W. James,
»A.» (1917); W. H. Robinson, »The story of
A.» (1918).
Arjeplog (äldre stavning Arjepluog),
socken i Pite lappmark, invid norska
gränsen; A:s lappmarks tingslag, Norrbottens län;
14,644,8 kvkm, 3,300 inv. (1923). A. är till
storleken rikets tredje socken och större än hela
Skåne, men nära 90 % utgöras av öde fjäll.
Av befolkningen äro 668 lappar (1921).
Jordbruket är obetydligt; endast 373 har åkerjord
(1919), däremot 265,837 har skogs- och
hag-mark. I nordligaste hörnet delar av
Suli-telma, söderut, likaledes vid norska gränsen,
Nasafjället. A. genomflytes av Pite- och
Skel-lefteälvarna samt Laisälven. Vid dessa eller
de till dem hörande sjöarna, Storavan,
Udd-jaur, Hornavan, Tjäggelvas m. fl., ligga
gårdar och orter, vid öständan av Hornavan A:s
kyrkstad, längre upp vid sjön Jäkkviks
(Löv-mokks) kapell. Huvudvägen in i socknen
kommer från Arvidsjaur och går fram till
kyrkbyn. Därifrån ångbåtsförbindelse på
Hornavan. Sjöledes kommer man från Avaviken
i Arvidsjaur över Storavan och Uddjaur till
Skeut, Arjeplogs uthamn. Från det
närbelägna midnattssolberget Galtispuouda
storartad utsikt. Närmaste järnvägsstationer vid
Norra stambanan Långträsk och Jörn (156,
resp. 167 km). Inlandsbanan skall föras
genom nedre delen av socknen förbi Kasker och
sjön Gubblijaure. Bland socknens övriga orter
märkas vid Storavan Slagnäs och Dragnäs
samt S. Bergnäs med kapell, vid Gubblijaure
Svannäs, vid Hornavan Buokt (Petrus
Læsta-dius’ födelseort), vid Vuolvojaure N. Bergnäs
med kapell, vid Stor-Laisan Laisvall och vid
Laisälven Adolfström, förr bruksplats. V. om
Hornavan ligger Peljekaise nationalpark. På
s. sidan av Nasafjället Nasa gamla
silvergruva. I A. finnas provinsialläkare, en fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
