Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkeisk - Arkeolog - Arkeologiska kommissionen - Arkeologiska kongresser - Arkeologmöten, Nordiska - Arkeozoisk, Archaeozoisk - Arkesilaos - Arkespor, Urmodercell - Arki- - Arkiater - Arkimandrit - Arkimedes, Archimedes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Arkeolog—Arkimedes
72
metamorfos), varför deras ursprungliga
beskaffenhet ej alltid låter bestämma sig.
Ar-keiska formationer av olika slags graniter,
gnejser, amfiboliter, glimmerskiffer, marmor
m. m. bilda berggrunden inom större delen
av Skandinavien och Finland, i ö. Kanada
och i Brasilien; jämförelsevis mindre
områden av dessa formationer finnas för övrigt
litet varstädes blottlagda, där de yngre
täckande formationerna blivit genom denudation
avlägsnade. Jfr A z oi sk, Urberg. A. G. H.
Arkeolog [-ä’g], fornforskare. —
Arkeologi, fornkunskap (se d. o.), fornforskning.
— Adj.: Arkeologisk.
Arkeologiska kommissionen i Finland
inrättades 1884 med uppgift att övervaka
bevarandet av landets fornlämningar. Består efter
omorganisationen 1920 av statsarkeologen som
ordf, och föreståndare för nationalmuseet,
föreståndarna för museets tre avdelningar: den
förhistoriska, den historiska och den
etnografiska, samt en assessor för juridiska frågor,
som tillika är sekreterare och kamrerare. Vid
envar av förhistoriska och etnografiska avd.
äro anställda 1 intendent och 2 amanuenser,
vid historiska avd. 2 intendenter (den ene
för myntkabinettet) samt 1 arkitekt.
Arkeologiska kongresser höllos i de
särskilda länderna till 1865, då en internationell
kongress för förhistorisk antropologi och
arkeologi stiftades i Spezia. Sådana kongresser
ha sedan hållits i olika städer i Europa, 1874
i Stockholm. — För att sammanföra
forskarna i länderna kring Östersjön anordnades
1912 de baltiska
arkeologkongresserna, den första i Stockholm. Under och
efter världskriget ha dessa ersatts av
nordiska arkeologmöten (se följ.).
Arkeologmöten, Nordiska,
sammankomster, som hållits av svenska, danska och
norska forskare 1916 (i Köpenhamn), 1919 (i
Kristiania) och 1922 (i Stockholm, där även
finländare och islänningar deltogo).
Mötes-förhandlingarna avse huvudsakligen nordisk
fornkunskap.
Arkeozöisk el. A r c h a e o z ö i s k är en
term, som på senare tider och särskilt i
Amerika kommit till användning för de arkeiska
bildningarna och det tidsrum, under vilket de
avlagrades. Många skäl, däribland
fossilfynd i prekambriska bildningar och den
kam-briska faunans rikhaltighet, tala för att redan
under den arkeiska eran organiskt liv
existerade på vår jord, även om det sannolikt var
så lågt stående organismer, att de ej lämnat
efter sig några fasta delar, som kunnat
bevaras fossila. För riktigheten och
lämpligheten av termen a z o i s k (utan djur el. liv),
vilken också använts i samma bemärkelse som
arkeisk, kan ju ej något bevis föras; snarare
leda alla resonemang till antagande av
organiskt liv på jorden under den arkeiska eran.
En modern amerikansk lärobok i historisk
geologi (Schuchert, New York 1915)
karakteriserar den arkeozoiska eran som tidsåldern för
»encelligt liv», protozoer och protofyter,
okända som fossil. K. A. G.
Arkesiläos, grekisk filosof (omkr. 315—241
f. Kr.). Grundläggare av en skeptisk
riktning bland Platons efterföljare, den s. k.
Mellersta akademien.
Arkespör, Urmodercell, kallas den
eller de celler, ur vilka genom fortsatta del-
Arkesporceller hos ett
fröämne.
Arkesporceller hos en
ståndare.
ningar sporerna framkomma. Hos de högre
växterna finnas i de unga
ståndarknap-parna arkesporceller, vilka bilda de s. k.
pol-lenmodercellerna; i dessa alstras genom
upprepad tudelning pollenkornen (ståndarmjölet).
Embryosäcken bildas ur ett arkespör i det
unga fröämnet. Arkesporcellerna skilja sig
vanligen tydligt från kringliggande celler
genom betydligare storlek, plasmarikedom
och större cellkärna. G. O. R.*
Arki-, se A r c h i-.
Arkiäter, förste läkare, överläkare. Denna
titel bars redan under kejsartiden i Rom av
kejsarens livmedikus. Till Sverige kom den
som titel på konungarnas livmedici på
1600-talet men är nu icke längre i bruk. Den siste,
som utnämndes till förste arkiater (1842), var
Erik af Edholm.
Arkimandrlt kallas inom grek.-kat. kyrkan
överabboten, uppsyningsmannen över ett
antal abboter och kloster. Titeln kom i bruk
på 400-talet.
Arkimedes, Archimedes, antikens mest
betydande matematiker (287—212 f. Kr.). Är
en av de skarpsinnigaste tänkare, som levat.
Av hans skrifter ha elva avhandlingar av dels
geometriskt, dels aritmetiskt och dels
mekaniskt innehåll bevarats till vår tid. I tryck
ut-gåvos A:s arbeten f. ggn 1544. 1880 utgavs
av dansken J. L. Heiberg en på textkritiska
undersökningar grundad definitiv upplaga.
De geometriska frågor, som
företrädesvis behandlas i dessa avhandlingar, äro
rektifikation (bestämning av en krokig linjes
längd), kvadratur (bestämning av storleken av
en av kroklinjer begränsad yta) och kubatur
(bestämning av en volym, begränsad av
buktiga ytor), och för lösandet av dessa uppgifter
användes genomgående en metod, som i
grunden är den moderna, d. v. s. en verklig
integration. Genom dessa arbeten har således A.
anticiperat upptäckter, som mer än 1800 år
senare gjordes av Newton och Leibniz. Bland
de mest berömda av dessa geometriska arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
