Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkimedes, Archimedes - Arkimediska principen - Arkipelag - Arkipterygium, Urfena - Arkitekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arkimediska principen—Arkitekt
73
är avhandlingen om cirkeln, i vilken talet n,
d. v. s. förhållandet mellan cirkelns omkrets
och dess diameter, inneslutes mellan gränser
(S1/? <Jr<310/7i), samt den uppsats, i vilken
den sedermera efter A. uppkallade
arkimediska spiralen infördes och på ett
mästerligt sätt undersökes. Denna kroklinje
uppkommer på följande sätt: Om en rät linje OR
vrider sig med oföränderlig hastighet kring
fasta punkten O, under det att en punkt P rör
sig med konstant hastighet ifrån O utefter
linjen, som åt R är obegränsad, så beskriver
P en arkimedisk spiral.
Av A:s aritmetiska arbeten ha vi
endast ett i behåll, näml, »sandräknaren».
Måhända för att hos sin vän konung Gelon och
övriga samtida väcka häpnad inför
matematikens makt behandlar han uppgiften att angiva
ett tal större än antalet sandkorn, som skulle
rymmas i en sfär med centrum i solens
medelpunkt och vars yta nådde fixstjärnorna.
Efter en uppskattning av de kosmiska avstånd,
varpå problemet grundas och som är av stort
intresse bl. a. ur astronomisk-historisk
synpunkt, löser A. den rent aritmetiska delen av
uppgiften genom en enkel periodindelning av
de hela talen, vilken tillåter honom att efter
ett ringa antal trappsteg svinga sig upp till
tal av den gigantiska storleksordning, som
erfordras. Genom denna aritmetiska utflykt
mot oändligheten liksom genom de numeriska
beräkningar, vilka förekomma i hans
geometriska arbeten, visar sig A. såsom samme
mästare på talets område som på geometriens.
Även på mekanikens område förefinnas
arkimediska arbeten av grundläggande
betydelse, i vilka framställningen är lika
genomskinligt klar som i de rent matematiska;
vi äga nämligen dels två avhandlingar om
plana ytors jämvikt och dels två om flytande
kroppar, vilka senare avhandlingar bilda
grunden till en före A:s tid okänd vetenskapsgren,
hydrostatiken, och vars viktigaste resultat är
den berömda s. k. arkimediska
principen (se d. o.). Särskilt anmärkningsvärd
är den växelverkan, som man flerstädes i A:s
arbeten finner mellan matematik och mekanik.
Rörande A:s levnadsomständigheter och
verksamhet på andra områden ha endast
sparsamma drag bevarats till senare tid. A. synes
ha tillbragt hela sitt liv i sin födelsestad,
Syra-kusa, om man undantager en kortare vistelse
i Egypten och möjligen en resa till Spanien.
Under vistelsen i Egypten kom han utan
tvivel i beröring med Euklides’ efterföljare,
matematikerna i Alexandria, och man har därför
anledning att tillmäta denna vistelse en viss
betydelse för utvecklingen av hans
matematiska idéer. Han ägnade sitt liv åt vetenskapliga
arbeten men kom, genom det praktiska livets
krav, att visa prov på sin genialitet även på
andra områden. Det förtroliga förhållande, i
vilket han stod till konung Hieron och dennes
son Gelon, torde även mer än en gång tvungit
honom ut ur studerkammaren att stå till
74
tjänst med råd och dåd. Han gjorde sålunda
en mängd mekaniska uppfinningar, vilka
minst lika mycket som hans vetenskapliga
arbeten förskaffade honom hans samtids
beundran och tacksamhet. Bland de uppgifter,
som sålunda hänskötos till A., har den s. k.
kronberäkningen blivit en av de mest
berömda. Konung Hieron, som hos en guldsmed
låtit förfärdiga en guldkrona, ville få utrönt,
utan att kronan skadades, huruvida densamma
var av rent guld eller till äventyrs innehöll
en tillsats av silver. Traditionen förmäler,
att A. vid ett tillfälle, då han skulle nedstiga
i ett till brädden fyllt badkar, kom att tänka
på att det undanträngda vattnets volym var
noga lika med den i vattnet nedsänkta delen
av kroppen, och därigenom plötsligen fick
lösningen av problemet klar för sig. I
förtjusningen häröver gav han sig ej tid att kläda
på sig utan ilade genast hem under utropet:
heureka! (»jag har det! jag har det!»).
Måhända var det detta problem, som ledde A. till
den ovan omförmälda fundamentala
upptäckten av den arkimediska principen, som
innebär, att en vätska söker lyfta en i densamma
nedsänkt kropp med en kraft, som är lika
med vikten av den mängd av vätskan, som
kroppen undantränger. En annan av A:s
uppfinningar var den arkimediska
skruven (seVattenuppfordringsverk).
Under Syrakusas belägring av romarna år
212 kommo A:s kunskaper och
uppfinningsrikedom väl till pass; han inrättade
kastmaskiner och dylika försvarsverktyg, möjligen
även en större brännspegel, varmed han kunde
antända fiendens skepp, och lyckades
därigenom länge hålla fienden på avstånd.
Under det tumult, som följde på stadens
intagande, blev A. dödad; enligt en sägen blev han
överfallen, medan han lugnt stod och ritade
geometriska figurer i sanden. H. v. K.*
Arkimediska principen, den grundlag i
hydrostatiken, enligt vilken en kropp, som
delvis eller helt nedsänkes i en vätska,
förlorar så mycket av sin vikt, som den av
kroppen undanträngda vätskemassan väger. Jfr
Arkimedes.
Arkipelag, »det förnämsta havet»,
betecknar företrädesvis Grekiska
arkipelagen, det örika Egeiska havet. I allm. ett
hav el. en skärgård, rik på öar.
Arkiptery’gium, U r f e n a, se
Extremitet e r.
Arkite’kt, person, som vetenskapligt
studerat byggnadskonsten i dess helhet och
praktisk utövar densamma genom att uppgöra
ritningar till byggnader samt leda och
övervaka dessas utförande; tjänsteman, vars
åliggande är att uppgöra eller granska ritningar
till offentliga eller enskilda byggnader, ha
tillsyn över åtskilliga av statens och
kommunens hus och byggnader o. s. v.
(slottsarki-tekt, järnvägsarkitekt, stadsarkitekt m. fl.).
Jfr Byggnadssty relsen. — Sedan 1915
är ordet arkitekt av K. m:t fastställd titel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
