Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armenien - Armeniska landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Armenien
100
Nuvarande gränsen mellan Turkiet, Sovjetryssland och Persien.
. Republiken Erivans nuvarande gränser.
Forna rysk-turkiska gränsen.
Armeniens gräns enligt presidenten Wilsons skiljedom.
Armeniska republiken 1919.
ningar bebotts av armenierna såsom främsta
folkelement, eller området ö. om Eufrats
genom-brottsdal, mellan Kurdistan i s. och det
turkiska vilajetet Trapezunt i n. till höglandsranden
mot Kuradalen i n. ö. Det är politiskt delat
mellan Turkiet och den ryska
statskonfedera-tionen samt omfattar inom det förra vilajetet
Erzerum, delar av Mamuret ul-Aziz, Bitlis och
Van samt det nyligen av Ryssland avträdda
Kars och bildar på ryska sidan den lilla
republiken Armenien (se nedan) eller
Eri-van, varjämte även Nachitschevan och
angränsande höglandsdelar av Aserbeidjan och
Georgien samt Persien fram till Urmiasjön
kunna räknas till de armeniska länderna.
— I vidsträcktare och historisk
bemärkelse innefattas i A. även Kurdistan, och en
vanlig gränsbestämning västerut har varit en
linje från Trapezunt till Alexandretteviken av
Medelhavet. Stundom har gränsen dragits än
längre västerut så, att till A. räknats även
delar av Cilicien (»Lill-Armenien») och andra
turkiska områden v. om Eufrat. Dessa olika
gränsbestämningar torde dock böra vika för
den ovan angivna, som ännu äger levande
historisk betydelse.
INNEHÅLL:
sp.
Armeniska
landskapen ............ 99
Befolkning ....... 101
Näringar ......... 101
sp
Historia .......... 102
Republiken Armenien 107
Armeniernas
utbredning .............. 108
A:s gräns i n. mot Svarta havet bildas av
den Pontiska kedjan, gränsen i s. av Taurus’
fortsättningsberg, Armeniska Taurus. Mellan
dessa berg fylles området av talrika smärre
kedjor från Tauriska systemet, huvudsakligen
riktade från v. till ö., därefter åt n. ö. med
nordlig utgrening till
Kaukasus, och över dessa kedjor höja
sig talrika forntida
vulkanberg, Bingöl dag, Sipan dag
(3,910 m) m. fl. Mellan
bergen utbreda sig dalplatåer om
1,000 ä 2,000 m höjd, och i s.
ligger den avloppslösa Vansjön
(1,718 m ö. h.) djupt insänkt
bland bergen. Även från
persiska sidan komma talrika
kedjor, som fortsättas åt n. v. och
v., och den vulkaniska
verksamheten har här liksom i v.
utbrett väldiga lavafält och
upprest landets högsta toppar.
Vid en av mötespunkterna
mellan de östra och västra
kedjorna reser sig Ararat,
Armeniens högsta topp (5,156 m), n.
därom Alagöz (4,095 m).
Höglandet ger upphov till
talrika floder. Eufrat och
Tigris ha här sina källor.
Huvudflod i norra A. är Aras. Den
går från Bingöl dag österut till
Kura, som har sitt ursprung i
n. delen av höglandet. V. därom flyter
Tscho-rok till Svarta havet.
Klimatet är kontinentalt med stränga
vintrar och korta men heta somrar.
Luftfuktigheten från Svarta havet utestänges genom
Pontiska kedjan, och vegetationen är
stäpp-artad. Först uppåt bergsluttningarna vidtaga
rikare alpängar. Skogarna äro till största
delen uthuggna, och bergen stå kala och öde.
I det hela är den landskapliga karaktären
ödslig och vild, bergen framgå som höga åsar,
över vilka endast vulkandomerna resa sig till
imponerande höjd; snön kvarligger länge på
bergen, snögränsen ligger dock högt (4,000 m).
Med avseende på bebyggelsen saknar
Armenien naturlig enhetspunkt och
sönderfaller i en mångfald av jämställda smärre
områden. I det nu av Turkiet återvunna
området märkas städerna Kars och
Arda-han, i republiken Armenien Aleksandro-
Armenisk bondgård.
Armenien
Skala, 130 miU.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
