Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armenien - Armeniska landskapen - Befolkning - Näringar - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Armenien (Befolkning—Historia)
102
pol och. Erivan och längre ned i Arasdalen
Nachitschevan samt i det ö. berglandet
(Ka-rabagh) Schuscha. Inom turkiska A. är
Erzerum (50,000 inv.) i n. den största
staden, särskilt av betydelse för transitohandeln
från Svarta havet till Persien på den urgamla
handelsvägen Trapezunt—Baiburt—Erzerum—
Bajazet—Tebris. Längre ned vid Eufrat
ligger Erzingjan. Charput, Musch, Bitlis i s. äro
huvudorter vart och ett inom sitt jordbrukande
distrikt. Van vid Vansjön är en urgammal
etadsanläggning från A:s äldsta tid.
Utanför det egentliga A. är Diarbekir huvudort i
Kurdistan; Malatia och Arabkir på andra
sidan Eufrat tillhöra övergångslandet till
Mindre Asien. Förbindelsen mellan dessa olika
delar sker inom turkiska A. fortfarande på
urgamla passvägar. I ö. på ryska sidan har
ett järnvägsnät påbörjats; linjen Tiflis—
Aleksandropol—Kars fördes under krigstiden
vidare bortom Erzerum. £n annan linje går
med sidolinjer utefter Arasdalen till Tebris.
Befolkning. I avseende på befolkningen
utgör A. ett blandat område. Armenierna voro
särskilt i turkiska A. uppblandade med kurder,
som vintertiden voro bosatta i egna byar eller
inkvarterade i armeniernas och om sommaren
drevo sina hjordar bland bergen; i s., vid
övergången till Kurdistan, steg den kurdiska
befolkningen till halva antalet eller mer. Därtill
kommo turkar. Men under världskriget
utrotades eller utdrevos armenierna från turkiska
A., och som nationellt hemland behålla
armenierna f. n. endast den lilla republiken
Armenien på ryska sidan. På denna sida märkas
i övrigt georgier och tatarer (Nachitschevan,
Aserbeidjan), och dessutom finnas eller funnos
inom olika delar av A. smärre stammar och
konfessioner (greker, perser, nestorianer m. fl.).
Näringar. A:s naturliga tillgångar äro först
och främst dalslätternas jord och bergens
betesmarker. Jordmånen är överallt god och
vattentillgången tillräcklig för att ersätta
bristen på nederbörd. I eg. A. är vetet
huvudsädesslaget. Även den högt liggande
Erzerum-dalen giver goda skördar av vete och korn.
Därtill komma hirs, majs samt även ris
(Tschorokdalen, Charput). Bomull odlas i
Erivan. Fruktodlingen hör hemma i alla A:s
Armenisk oxkärra.
Mattväveri i Van.
uppodlade dalar, Vans druvor och Erivans
(Edschmiatsins) vin äro goda. Men jordbruket
är ålderdomligt, och där veteproduktionen
överstiger det lokala behovet (Mamuret
ul-Aziz, Bitlis), saknas exportförbindelser. Av
större betydelse för handelsutbytet äro
kurdernas hjordar. Får och getter föras i stora
mängder från de södra distrikten till
Mesopotamien och Syrien, nötboskap från
Erze-rumtrakten till Svarta havet. Rikare
skogs-tillgång finnes ännu i närheten av Erzingjan,
i Tschorokdalen och på ryska sidan (n. om
Goktsjasjön), men i övrigt är landet bart, och
som bränsle användes torkad gödsel.
Mine-raliska tillgångar finnas men ligga ännu
obrukade. Silvergruvorna vid Keban Maden
(vid Eufrat) anses rika men ha övergivits på
grund av bränslebrist. Dessutom märkas
koppar (Erzerum), bly (Van), järn (Van, Bitlis),
svavel (Erzerum) m. m. Salt finnes i stora
mängder i närheten av Musch men även
annorstädes, ss. i Erivan, Kars och Erzerum.
Kolfyndigheter nära Eufrat (Tschirmisch
Ke-zek) anses kunna bli av betydelse för de
närliggande silvergruvorna. Slöjder och hantverk
avse huvudsakligen inhemska behov och
koncentreras för vissa grenar till särskilda
huvudorter. I Van ha framställts allehanda
vävnader, mattor och broderier, Musch och Bitlis ha
varit kända för sina färgerier samt för odling
av färgväxter, Erzerum för smides- och läder
-arbeten, Erzingjan även för vävnader. I
vapentillverkning utmärka sig kurderna. Av viss
betydelse för exporten är insamling av
galläpplen från dvärgekar i de s. distrikten och
av gummidragant från stäppernas
Astragalus-arter. Det ekonomiska livet i sin helhet har
hämmats genom avstängningen och den
härskande politiska oron. Armeniernas
fördrivande från turkiska A. har slutligen berövat
området dess högre näringsidkande element. A. B-n.
Historia. A. omtalas som särskilt politiskt
område första gången i assyriska annaler från
1200 talet f. Kr. Där bodde då ett
folkförbund, Nairi, som slutligen omkr. 880
samlades till ett rike, Nairi, under den
kraftfulle Sardur I. Några årtionden senare onv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
