Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armenisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Armenisk konst
116
Fig. 3. Plan av palatskyrkan i Zwarthnotz.
som dock endast innehöll några birum.
Ytterligare ett par senare kyrkor av denna
idealiskt klara rumsgivning har funnits. En
ömsesidig växelverkan mellan dessa båda
grupper av rent längsriktade och rent
centrala kyrkor har fört till de korsningsformer,
som vi kalla längsriktade kupolbyggnader,
bland vilka de s. k. trepassformiga kunna
sägas ha uppkommit genom att den ena
strävnischen i en centralbyggnad blivit ersatt av
ett långhus (fig. 4). Om detta långhus blir
treskeppigt och så att säga genomtränger
det centrala trepasset, uppstå dessa för
Ar-menien egendomliga långsträckta trepass,
bland vilka den genom utgrävning kända
Gregoriuskyrkan i Dwin (606) är den äldsta
och märkligaste, medan den något senare
katedralen i Thalin f. n.
gör det mäktigaste
intrycket (fig. 5). Om
man tänker sig
sido-nischerna hos dessa
treskeppiga trepass
avlägsnade, är man
framme vid de s. k.
kors-kupolkyrkorna — som
dock i verkligheten ej
utvecklats på antydda
sätt utan ur
sträv-nischlösa kupolfyrkanter —, som i
Ar-menien äro företrädda
av flera ståtliga exem-
plar, bland vilka katedralen i den gamla
kungastaden Ani är ett av de ståtligaste och
senaste (omkr. 1000; se planschen bild 4). En
underform av korskupolkyrkan utgör kors-
kupolbasilikan, som har smalare och lägre
sidoskepp. Den synes oaktat sin nära
samhörighet med den förstnämnda likväl äga ett
annat ursprung. I den hithörande
Sergius-kyrkan i Tekor — sannolikt Armeniens äldsta
bevarade kyrkobyggnad, uppförd omkr. 486 —
har man nämligen trott sig kunna urskilja,
att kupolen på 500-talet fogats till en urspr.
kupollös basilika. Genom att de fria pelarna
hos en sådan byggnad lades intill
långväggarna, uppstod en annan byggnadstyp, som är
säregen för Armenien, den enskeppiga
kupolhallen (fig. 6). Av profanarkitektur finnas
mäktiga palatsruiner i Ani, och i Zwarthnotz
ha samtidigt med kyrkan framgrävts resterna
av ett vidsträckt palats från 600-talet.
Historik. Den armeni ska kupolen, vilken,
såsom av ovanstående översikt framgått,
behärskar kyrkoarkitekturen och även spelar en
framträdande roll i palatsen, är, utom i några få
undantagsfall (sex- och åttpass), konstruerad
på kvadraten. Förmedlingen mellan
kvadraten och cirkeln åstadkommes vanligen ej med
pendentiv utan medelst trattnischer (tromper).
Förutsättningarna för denna
kupolkonstruktion finnas i det vanliga allmogehuset på
iranska höglandet (planschen bild 3), och ur
denna rot torde de armeniska kupolkyrkorna
med strävnischer under förmedling av
hedniska monumentalbyggnader ha vuxit fram
och nått en första blomstringsperiod efter
kristendomens genomförande i slutet av 200-
Fig. 5. Plan av katedralen i Thalin.
Fig. 4. Plan av
Ananias-kyrkan i Alaman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
