Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arminius - Arminius, Jakob - Armitage, Edward - Armitage, Thomas - Armled - Armorica - Armorikanska bergskedjan - Armour, Jonathan Ogden - Armour, Philip Danforth - Armpalissadcell - Armpennor - Armpipa - Armpolyp, Hydra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Arminius, J.—Armpolyp
134
Arminiusmonumentet nära Detmold.
(se Teutoburgerwald), där romarna
efter tre dagars förtvivlad kamp dukade
under (år 9 e. Kr.). Roms erövringar i
Germa-nien gingo därmed för alltid förlorade. A.
råkade sedan i krig med en cheruskhövding,
vars dotter Thusnelda han rövat. Sedan
Thusnelda råkat i romersk fångenskap,
återupptog A. kampen mot romarna men
led år 17 e. Kr. mot dem ett nederlag
på Idistavisofältet nära Weser. Slutligen
(trol. år 19) blev A., som misstänktes för
planer på konungavärdighet, dödad på
tillskyn-dan av sina egna anförvanter. A:s minne
har firats av såväl de gamla germanerna som
de moderna tyskarna. Ett monument till hans
minne (»Hermannsdenkmal»), utfört av
bildhuggaren J. E. von Bandel 1838—75, är rest
vid Grotenburg nära Detmold. I dikt har A.
förhärligats bl. a. av Klopstock och H. von
Kleist. Litt.: F. W. Fischer, »Armin und
die Römer» (1893); O. Kemmer, »Arminius»
(s. å.); F. Knabe, »Armin, der Befreier
Deutschlands» (1909).
Armi’nius, Jakob, se Arminianer.
Armitage [ä’miteid^], Edward, engelsk
historiemålare (1817—96), elev av Delaroche,
som han biträdde vid utförandet av den
bekanta väggmålningen i École des beaux-arts.
I hemlandet utförde han fresker i
parla-mentshuset i London, i University hall, i
katolska kyrkan i Islington och i stadshuset
i Leeds, utmärkta av en kraftfull,
monumental stil. Han utförde även oljemålningar med
historiska, mytologiska och bibliska motiv
samt batalj- och genremålningar.
Armitage [ä’mitéid$], Thomas, eng.
blind-filantrop (1824—90). Måste tidigt till följd av
en svår ögonsjukdom uppgiva sin
läkarprak-tik i London och ägnade sig därefter åt de
blinda, vilkas undervisning han fullständigt
omdanade. A. bildade 1868 »The british and
foreign association for promoting the welfare
of the blind», vars styrelse skall bestå av
blinda. Den förkastade fullständigt det
latinska alfabetet och antog den brailleska
punktskriften, förut okänd i England. 1872
stiftades på A:s initiativ »The royal
normal college and academy of music for blind»,
som lämnar mer begåvade blinda en bättre
skolunderbyggnad samt utbildar dem till
lärare i musik.
Armled, se Armbågsled.
Armörica (av ett keltiskt ord, »kustlandet»)
kallades på Caesars tid området utmed
Engelska kanalen och Atlantiska havet mellan
Seine och Loire. Namnet inskränktes
sedermera till nuv. Bretagne.
Armorikänska bergskedjan, en gammal,
under senare delen av stenkolsperioden och den
permiska perioden uppbyggd bergskedja,
numera till största delen förstörd och
bortdenu-derad. Av a. finnas ännu stycken kvar i
franska centralplatån, Normandie, Bretagne,
Corn-wall samt i s. Irland. Den var samtidig med
den variskiska bergskedjan.
Armour [ä’mä], Jonathan Ogden,
amerik. köpman (f. 1863), son till följ.
Ingick i faderns firma, den världsbekanta
för-packningsfirman A. & co. i Chicago, och
övertog vid hans död ledningen därav. Har senare
även blivit direktör i ett stort antal
betydande korporationer och banker. Utgav »The
packers and the people» (1906).
Armour [ä’mä], Philip Danforth,
amerik. köpman (1832—1901). Grundade
1863 i Milwaukee en fläskförpackningsfirma,
som 1870 överflyttades till Chicago och fick
namnet A. & co. och snabbt utvecklades till
världens kanske största livsmedelsaffär. VidA:s
död uppgick hans personal till 50,000, och han
efterlämnade en förmögenhet på 50 mill. doll.
A. upprättade det efter honom uppkallade
tekniska institutet i Chicago (1892), som 1920 hade
omkr. 2,200 lärjungar och ett 40-tal lärare.
Armpalissadcell, se Blad.
Armpennor, de fjädrar (pennor) i en
fågelvinge, vilka sitta fästa vid armbågsbenets
yttre kant. Till antal växla de betydligt:
minsta antalet (6) finnes på tornsvalan och
några kolibrifåglar, största antalet (38—40)
på albatrossen. Jfr bild vid art. Vinge.
Armpipa, se A r m b e n.
Armpolyp, H y d r a, ett till
färskvattens-polyperna hörande släkte, som givit namn åt
en stor underordning i systemet, Hydroidea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
