Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arosenius, Ivar Axel Henrik - Arosenius, Karl Fredrik - Arosmässan - Arouet - Arowaker (Aruak)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Arosenius, K. F.—Arowaker
156
Ivar Arosenius: Självporträtt. I Göteborgs museum.
satt på landsbygden i Sverige. A. intar en
plats för sig i den samtida svenska
konstnärsgenerationen. Med flödande fantasi och
idérikedom utförde han en stor mängd målningar
i olja, tempera, akvarell, med än groteska,
ironiskt gycklande, än poetiska, täcka motiv.
I litet format utförde han bl. a. flera serier
överlägsna sagobilder. Barnboken
»Kattresan» utgavs i färgtryck 1909 (2:a uppl. 1913).
På det realistiska området gav han utmärkta
karikerade typer och humoristiska lantliga
scener. Från hans sista tid stamma
hemlivs-och barnstudier, intagande och älskvärda i
uppfattning och utförande. A. ägde
uttrycksfull och dristig teckning, stark känsla för
dekorativt sammanfattande färg och känsligt
färgsinne. Efter hans död (i blödarsjuka)
föranstaltades utställningar av hans arbeten i
Stockholm och Köpenhamn m. fl. platser. Han
är representerad i Nationalmuseum och
Göteborgs museum. Se vidstående färgplansch. —
Litt.: »I. A. 29 bilder i färg» (med inledning
av A. L. Romdahl, 1909). G-g N.*
Arosenius, Karl Fredrik, tekniker
(1778—1839). Efter utländska studier i
fär-geri och klädestillverkning anlade A. fr. o. m.
1808 i Norrköping olika kemisk-tekniska
fabriker, ss. färgeri, pappersbruk, garveri och
klädesfabrik, och genom sitt utproberande av
nya metoder blevo dessa av erkänd betydelse
för textilindustrien. Han gjorde därjämte sin
1814 anlagda »normalfabrik för finaste
kläden» även till en vävskola, där mot
statsunderstöd elever utbildades. 1835 nödgades
han emellertid göra konkurs men blev 1837
ledare för den med en teknologisk kurs full-
Arowakindian från Surinam.
ständigade Ebersteinska skolinrättningen. A.
erhöll assessors titel 1808 och var led. av
borgarståndet 1812, 1815, 1828—30. Led. av
Vet.-akad. 1821.
Arosmässan kallas sedan 1907 Tekniska
föreningens i Västerås årsmöte. Mässan äger
rum under oktober och har fått betydelse
särskilt genom då förekommande föredrag och
diskussioner över aktuella industriella och
finansiella frågor av större allmän vikt.
Arouet [aroe’], se V o 11 a i r e.
Arowäker (A r u a k), sydamerikanska
indianstammar. Arowakstammar bodde vid
tiden för Amerikas upptäckt ända från
nordligaste Argentina till nordkusten av
Sydamerika och på de
Stora Antillerna. Till
och med på
Floridas kust hade kort
före Amerikas
upptäckt en
arowak-hord slagit sig ned.
Arowakstammar
finnas ännu inom
nästan hela
Ama-sonflodens och Rio
Orinocos
vattenområden. Det
egendomliga uro-folket
vid och s. om sjön
Titicaca lär också
vara arowaker. Sitt
namn har
språkgruppen fått efter
ett viktigt handelsfolk, aruacos, som bodde ö.
om Orinocodeltat. Denna stam finnes ännu
kvar men är numera halvciviliserad. överallt,
där arowakerna ha varit, finner man utmärkt
vacker keramik. Den märkliga indiankultur
Koch-Grünberg studerat i Rio Negro-området
är huvudsakligen arowakisk. Andra viktiga
arowakstammar äro paressi i Matto Grosso,
goajiro på den halvö i Karibiska havet, som
fått sitt namn efter dem, och chané i Bolivia.
De sistnämnda ha numera förlorat sitt urspr.
språk och tala guarani. Arowakerna ha spelat
en stor roll som kulturförmedlare i Amerika.
De ha antagligen spritt kännedom om vissa
kulturväxter och om keramik till andra folk.
De olika arowakstammarna äro språkligt starkt
differentierade. Från varandra avlägset boende
arowakstammar kunna ej alls förstå varandra.
De olika arowakspråken äro sålunda i regel
mycket mera skilda åt än t. ex. flertalet
gua-ranispråk. Deras utbredning över stora
delar av Amerika måste därför till stor del ligga
mycket långt tillbaka i tiden. I europeiska
språk ha ingått flera arowakord, såsom
ta-baco (tobak), hamaca (sp. hamaca, eng.
ham-mock = hängmatta), kanaua (kanot) och
mahiz (majs). — Litt.: P. Ehrenreich, »Die
Ethnographie Südamerikas im Beginn des
XX. Jahrhunderts» i Archiv für
Anthropolo-gie (1904); M. Schmidt, »Die Aruaken» (med
litt.-förteckning, 1917). E. N—d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
