Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aromatiska ämnen - Aromia moschata - Aron, Aaron - Aronsrot, Aronsstav, Aronsört - Arons skägg - Aronsson, Erik - Aros - Arosa - Arosbröderna - Arosenius, släkt - Arosenius, Edvard Herman Neikter - Arosenius, Ivar Axel Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Aromia moschata—Aiosenius, I. A. H.
154
ligen även med konst framställda enkla
ämnen av lika eller likartad lukt, som vissa
naturprodukter men med kemiskt sett annan
sammansättning, t. ex. konstgjord mysk.
Dessa senare äro att anse som
ersättningsmedel och användas ofta som förfalskningar.
Man har ej funnit något generellt
förhållande mellan den kemiska byggnaden och
egenskapen att vara välluktande hos de
aromatiska ämnena. Det har dock visat sig, att
dessa i de flesta fall äro syrehaltiga
organiska ämnen. Bland de föreningar, som
innehålla de flesta välluktande ämnena, märkas
alkoholer, aldehyder, ketoner, fenoler och
estrar, i synnerhet sådana av cyklisk natur,
d. v. s. med ringformigt bundna kolatomer i
molekylen. E-t N-n.
Arömia moschäta, se M y s k b o c k.
Aron el. A a r o n, Moses äldre broder. Om
A. berätta alla källskrifterna i Pentateuken.
Enligt de äldsta (JE) är han, »leviten»,
Moses hjälp inför folket, Farao och
amaleki-terna samt hans ställföreträdare i lägret.
Under dennes frånvaro försyndar han sig
genom förfärdigandet av den gyllene kalven.
Deuteronomion har ej mycket att säga om A.,
men så mycket mer Prästskriften, som bl. a.
meddelar, att han är den förste
översteprästen, som gör sin rätt gällande mot Koras
rote. Då nämligen några av folket,
uppviglade av Kora, själva ville förrätta offer,
bekräftades vigningen av Herren genom ett
underverk, i det att bland tolv stavar, som
nedlagts i tabernaklet, en för var och en av
Israels stammar, Arons stav (Levi stams med
A:s namn skrivet på den) nästa morgon bar
blad, blommor och frukt. A., som på grund
av gensträvighet mot Herren ej fick komma
in i Kanaan, dog på berget Hor (4 Mos. 20:
23—29). Hans 4 söner, Nadab, Abihu,
Elea-sar och Itamar, blevo representanter för det
legitima prästadömet (2 Mos. 28: 1 ff.; 4
Mos. 16 ff. m. fl.). — A. förekommer ofta i
den protestantiska kyrkokonsten i synnerhet
på 1600-talet, särskilt på altaruppsatser, som
pendang till Mose. A. är klädd i turban,
bär på bröstet en sköld med 12 stenar, i
handen rökelsekar. E. S-e.*
Aronsrot, Aronsstav, Aronsört, se
M u n k h ä 11 a.
Arons skägg, en från Kina och Japan
härstammande art av släktet Saxifraga
(Saxi-fraga sarmentosa) med smala rankor, runda
blad och vita eller rödaktiga blommor; odlas
ofta som ampelväxt.
Aronsson, Erik, »Vingåkersdoktorn»,
»Vingåkersgubben», naturläkare (1817—97).
Bondson från Skedevi i Östergötland, började
A. tidigt syssla med sjukvård inom
veterinärpraktiken men blev snart av bygdens
befolkning anlitad för yttre skador, sår och
benbrott, slutligen även för invärtes
åkommor, speciellt magsjukdomar. Sedan
1850-talet ägde och bebodde han gården Vadstorp
i V. Vingåker. »Vingåkersdoktorn» var en
av de mest kända och framstående
representanterna för naturläkekonsten i Sverige på
1800-talet och fick av läkare erkännande för
stor naturlig fallenhet och ett sunt praktiskt
omdöme.
Aros är namn på två svenska städer under
medeltiden. Vid Svartåns utflöde i Mälaren
låg ett Aros, vid Fyrisåns mynning (vilken
då icke såsom nu var vid Flottsund utan
betydligt längre upp) ett annat, vilket var
hamnplats för det gamla tempelsätet
Uppsala. Till undvikande av förväxling kallades
det förra ofta Västra A., det senare
Östra A. Namnet Väster-Aros sammandrogs
efter hand till Västerås. — östra A. blev
med tiden mera betydande än Uppsala; 1273
flyttades ärkebiskopssätet dit, och det
kallades därefter Uppsala. Det förra biskopssätet
blev kallat Gamla Uppsala. — I Danmark
fanns vid nuv. Mölleåns utlopp i Kattegatt
(Jylland) ett tredje A r o s, som efter hand
kallades Arus och slutligen Aarhus. Aros
betyder urspr. åmynning (är, gen. av ä, å, och
os, mynning). Jfr N i d a r o s.
Arosa [arå’sa], luftkurort och vintersport
-plats i s. ö. Schweiz, kant. Graubünden, vid
Plessur o. järnväg från Chur; omkr. 2,000 inv.
Arosbröderna, kulturell och sällskaplig
rikssammanslutning av förutvarande
lärjungar vid Västerås högre allm. läroverk, bildad
1902 i Stockholm på initiativ av kamrer C. E.
Quarforth och tandläkare C. Högberg; är den
första i sitt slag i Sverige. Medlemsantalet
f. n. (1923) omkr. 550. Utger skriftserien
»Arosiana» (1910 ff., skolminnen m. m.).
Arosènius, släkt, härstammande från Anders
Jönsson Ranek (d. 1679) från Rångedala
socken, Västergötland, som var far till
handlanden i Västerås Jöns Andersson Rank (1674—
1721). Dennes son Petrus Rank (1718—83),
slutligen kyrkoherde i Söderbärke, antog
efter hemstaden namnet Westrén, senare
latiniserat till A. Denne hade elva barn och var
far till K. F. A. (se nedan) samt farfars farfar
till Ivar A. (se nedan). Litt.: G. Indebetou,
»Petrus Arosenius’ stamträd» (1911).
Arosènius, Edvard Herman N e i
k-t e r, statistiker (f. 1867 30/4), son till
topo-grafen och krigsarkivarien överstelöjtnant
Jakob Fredrik Neikter A. (1809—90).
Fil. dr i Uppsala 1896, blev A. amanuens i
Statistiska centralbyrån s. å. och avancerade
till förste aktuarie och chef för den
befolk-ningsstatistiska avdelningen 1912 och till
byråchef 1918. Har utgivit »Tidskrift för
Sveriges landsting» 1907—13 och flera statistiska
uppsatser i tidskrifter och samlingsverk.
Arosènius, Ivar Axel Henrik, målare
(1878—1909). Studerade i Göteborg vid
Slöjdföreningens skola och vid museets rit- och
målarskola (för Wilhelmson) 1897—98,
därefter i Stockholm vid Konstakademien 1898—
1900 och någon tid i Konstnärsförbundets
skola (för Bergh), vistades utomlands (Berlin,
München, Paris) 1903—05 och var därefter bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
