Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arras - Striderna vid Arras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Arras
162
Katedralen i Arras och omgivande byggnader efter slaget i april
1917.
av sept. Vid- den strävan, som
efter slaget vid Marne gjorde sig
gällande hos de båda
motståndarna att utsträcka linjen mot
havet, blev sammanstötningen i
trakten av A. synnerligen
kraftig. Tyska trupper, tillhörande den
nybildade 6:e armén, ville här
tränga sig fram men möttes av
den likaledes nybildade 10 :e
franska armén. Striderna utkämpades
från början av okt. vid A., vars
bombardemang börjades 6 okt.,
och trakten n. om staden samt
pågingo med vissa uppehåll ända
till 26 okt., då fransmännen
genom ett motanfall slutligen
kunde trygga fasthållandet vid en
linje, som gick strax ö. om A. i
nord—sydlig riktning. Strider vid
A. förekommo ock under slutet av 1914,
särskilt under fransmännens och engelsmännens
gemensamma offensiv i dec. på ömse sidor om
La Bassée ned till A., vilken genom de tyska
vid årsskiftet företagna motstötarna blev i
stort sett resultatlös.
Under 1915 kom de allierades stora
majoffensiv delvis att utföras vid och n. om A.
under det s. k. vårslaget vid La Bassée och
Arras. Det franska anfallet skulle riktas med
huvudkrafterna mot fronten mellan Carency
(n. v. om A.; se kartskissen) och A.; anfallet
skulle stödjas dels av ett anfall mot
Lorette-höjden (11 km n. n. v. om A.), dels av en
offensiv i riktning mot Loos. Efter inledande
artilleriförberedelse 1—8 maj och trumeld
igångsattes den 9 på morgonen infanterianfallet, vilket
emellertid ej vann större framgång. Anfallet
återupptogs den 11 och framfördes på den i
rätt nordlig riktning från A. gående linjen S :t
Laurent—Neuville—Souchez samt i riktning
mot Loos. Någon större terrängvinst gjordes
dock ej. Ehuru striderna fortsattes med
ganska stor häftighet till in i juni, kunde
fransmännen ej avsevärt framflytta sina
linjer (se kartskissen).
Vid framstöt 25—30 sept. 1915 omedelbart
n. om A. gjordes av de allierade ytterligare
någon terrängvinst, samtidigt som längre
norrut Loos-området togs.
Vid de allierades länge planerade stora
våroffensiv 1917, vars planmässiga utförande
stördes av Hindenburgs strategiska reträtt, kom A.,
där fronten förblivit orubbad, att bli
huvudpunkten för den stöt, som igångsattes.
Ändamålet med offensiven torde ha varit att få till
stånd ett genombrott av den fientliga fronten
mellan Quéant (20 km s. ö. om A.) och
Given-chy (12 km n. om A.) mot Cambrai och Douai.
Anfallet vid A. tillkom nu den engelska
armén. Dess överbefälhavare, Haig, hade
vidtagit vidlyftiga förberedelser beträffande
ammunitionens framskaffande o. s. v. I synnerhet
voro dessa förarbeten av betydelse i staden A.,
enär den låg omedelbart bakom stridslinjen.
■ Läget 1 maj 1915.
• De allierades terrängvinst i mitten av juni
1915.
■ De allierades terrängvinst i slutet av sept.
1915.
■ De allierades terrängvinst i slutet av april
1917.
II. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
