Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arrak (Arak) - Arran (ö) - Arran, titel - Arran, James Hamilton (d. 1575) - Arran, James Hamilton (1537—1609) - Arran, James Stuart - Arrangera - Arrangör - Arraroba - Arras - Striderna vid Arras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Ärran—Arras
160
dess alkoholhalt är 48—54 % — med en
egendomlig, sötaktig, något besk smak.
Arran [ä’ran], ö i Clydeviken, s. v.
Skottland, grevsk. Bute; 465 kvkm, 8,294 inv.
(1921). A. är bergigt och känt för sin vackra
natur. En stor del av befolkningen talar
gaeliska.
Arran [ä’ron], skotsk earltitel inom
släkterna Boyd, Hamilton och Stuart. En irländsk
earltitel av A. är ärftlig inom släkten Gore.
Arran [ä’ron], J amesHamilton, skotsk
earl av A. (d. 1575). Blev efter Jakob V:s död
(dec. 1542) som dennes syssling och närmaste
tronarvinge efter den späda Maria Stuart
utsedd till rikets regent under drottningens
minderårighet. Som sådan vacklade han mellan
det engelska och det franska partiet, gynnade
en tid reformationen och planerade ett gifte
mellan sin son och Maria men medgav
omsider den unga drottningens översändande till
Frankrike för att där uppfostras till katolik
och maka åt dauphin Frans. I gengäld
upphöjdes han 1548 av franske konungen Henrik
II till hertig av Chätellerault. Han nödgades
1554 nedlägga regentskapet till förmån för
änkedrottningen, Maria av Guise. I de inre
striderna under Maria Stuarts regering stod
A., som i motsats mot släktens flesta övriga
medlemmar blivit katolik, jämte hela sin släkt
på drottningens sida. Han var detta partis
ledare först mot regenten Moray (mördad
1570) och sedan mot regenten Lennox (dräpt
1571). 1573 drog han sig tillbaka från det
politiska livet, sedan hans frände earlen
Morton året förut blivit Skottlands regent. V. S-g.*
Arran [ä’ron], J amesHamilton, skotsk
earl av A. (omkr. 1537—1609), son till föreg.
Var vid unga år påtänkt av Henrik VIII till
gemål åt prinsessan Elisabet, medan hans fader
däremot sökte åt honom vinna Maria Stuarts
hand. A. blev 1550 befälhavare för skotska
gardet i Frankrike, övergick där till
protestantismen och anhöll 1560 förgäves om
drottning Elisabets hand. På uppmaning av Knox
friade han kort därpå, ävenledes utan
framgång, till Maria Stuart. A. vart på 1560-talet
obotligt sinnessjuk. V. S-g.*
Arran [ä’ron], James Stuart, earl av
A., skotsk partigängare (d. 1595). Deltog
1565 i Morays resning mot Maria Stuarts
giftermål med Darnley och 1566 i
sammansvärjningen mot Rizzio. Han anklagade 1581
inför Jakob VI förre regenten Morton för
delaktighet i mordet på Darnley (konungens
far) och vållade därigenom Mortons fall.
Själv störtades A. från sin nyvunna
maktställning 1582 genom de protestantiska
lordernas kupp, the raid of Ruthven, men
återfick snart sitt inflytande. Vid de därefter
landsförvisade protestantiska lordernas
återkomst med engelsk hjälp störtades A. ånyo.
Han mördades till sist av James Douglas, en
släkting till hans offer Morton. V. S-g.
Arrangera [aranjè’ra], anordna, ordna efter
en viss plan, gruppera; anordna el. bearbeta
(sätta) ett tonstycke för andra instrument
eller stämmor än de, för vilket det
ursprungligen skrivits. — Subst.:
Arrangemang; i diplomatien: formlös
överenskommelse.
Arrangör [aragjo^], anordnare.
Arraröba, se Krysarobin.
Arras [ara’ el. ara’s], huvudstad i dep.
Pas-de-Calais, n. Frankrike, vid Scarpe, 13 km
s. s. v. om Lille; 24,835 inv. (1921).
Biskopssäte. Staden, som före världskriget hade en
Petite place och stadshuset i Arras före världskriget.
Till höger i bakgrunden katedralen.
ålderdomlig prägel, blev under krigsåren
till stor del förstörd, varvid många märkliga
byggnader lades i ruiner, ss. rådhuset, byggt
under 1500-talet och försett med ett 75 m högt
torn, de gamla arkadbyggnaderna kring
torgen Petite place och Grande place, katedralen
och palatset S:t Vaast med museum och
bibliotek. A. har betydande handel med traktens
spannmål och boskap. — A., romarnas
Neme-tacum, var de keltiska atrebaternas huvudort
(därav namnet A.) och under medeltiden
huvudstad i grevskapet Artois, kom 1384 till
Burgund, erövrades efter 1477 av franske
konungen Ludvig XI, tillföll 1493 genom freden
i Senlis huset Habsburg och var i dess ägo till
1640, då det återerövrades av Ludvig XIII,
varpå dess införlivande med franska kronans
länder bekräftades i pyreneiska freden 1659.
A. är Robespierres födelsestad. E. L-r.
Striderna vid Arras. Vid sin framryckning i
världskrigets början utsträckte tyskarna
visserligen ej sin högra flygel så långt som till A.,
men tyska trupper nådde dock staden i början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
