Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arrest - d’Arrest, Heinrich Ludwig - Arrestant - Arrestera - Arresö - Arrêt de prince - Arretering, Arreteringsanordning - Arrhenatherum, Knölhavre - Arrhenius, 1. svensk-finsk släkt - Arrhenius, 2. småländsk släkt - Arrhenius, Jakob - Arrhenius, Johan Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
d’Arrest—Arrhenius, J. P.
168
någon av besättningen gör sig skyldig till
förseelse av den art nämnda lagrum angiver
ålägga arrest, dock ej för längre tid än 48 tim.
varje gång. Jfr ock Custodia h o n e
s-t a samt Förvarsarrest. — I
främmande processlagar och i äldre svensk
lagstiftning stadgas ett exekutivt förfarande,
varigenom till säkerhet för den, som påkallat
förfarandet, en gäldenär antingen underkastas
inskränkningar i sin personliga frihet: p e
r-sonalarrest, eller ock berövas den fria
dispositionen över sin egendom: realarrest.
Jfr Bysättning, Förbud, Kvarstad,
Reseförbud, S e k v e s t e r och S k i n
g-ringsförbud.
2. Den lokal, som användes till
militärhäkte. G. C.
d’Arrest [darä’], Heinrich L u d w i g,
tysk-dansk astronom (1822—75). Tillhörde en
fransk emigrantfamilj och var först
observatör i Berlin och professor i Leipzig men
kallades 1857 till professor vid universitetet i
Köpenhamn. Under hans överinseende
uppfördes det nya observatoriet därstädes. d’A.
upptäckte flera kometer och småplaneter. En
av de förra bär hans namn. Delar med Galle
äran av att först genom observation ha
bekräftat tillvaron av planeten Neptunus. d’A:s
berömda undersökningar över nebulosorna äro
offentliggjorda i arbetet »Siderum
nebuloso-rum observationes hafnienses» (1867). Led. av
Vet.-akad. 1874. S. A-f.
Arresta’nt, en, som undergår arreststraff,
sitter i arrest; mera sällan en, som tagits i
fängsligt förvar.
Arrestera, häkta, taga i fängsligt förvar.
A’rresö, i Nordsjälland, Danmarks största
insjö; 41 kvkm. Stod fordom i förbindelse
med Kattegatt och Roskildefjorden men
avstängdes därifrån genom flygsand och är nu
förbunden med fjorden genom en av Fredrik
IV anlagd kanal, vid vars mynning
Frederiks-værks fabriker uppstått.
Arrèt de prince [arä’-da-prä’s], fr., ett
sjö-krigstekniskt uttryck, varmed avses
kvarhål-lande av utländska handelsfartyg i en hamn
vid förestående krig el. efter krigsutbrott i
ändamål att hindra fartygen från att lämna
fienden viktiga meddelanden. Inom
folkrättslig teori råda olika meningar om i vad mån
en dylik åtgärd medför skadeståndsplikt.
Särskilt har hävdats, att den regering, som
vidtagit åtgärden, är skyldig underhålla
besättningen på de kvarhållna fartygen.
Arretéring, Arreteringsanordning,
en vanligen genom en skruv i förbindelse med
hävstänger verkande mekanism, som
användes att fastlåsa den rörliga delen i vissa
fysikaliska instrument (kompasser, galvanometrar
m. m.), då de icke äro i användning, speciellt
vid transport.
Arrhena’therum, Knölhavre, se
Havresläktet.
Arrhénius. 1) Sv.-finl. släkt, som under
namnet Kapfelman skall ha inkommit från
Bayern, där den säges ha haft adlig
värdighet. Namnet A., en grekisk efterbildning
efter det gamla namnets sista stavelse,
antogs av rikshistoriografen Claudius A., som
1684 adlades örnhiälm (se denne), och de flesta
av hans bröder. En av dessa var Jakob A. (se
nedan). En av dennes söner, kapten Klas
Arrhén (1687—1771), var farfars far till
tonsättaren E. J. Arrhén v. Kapfelman (se
denne). — 2) Småländsk allmogesläkt, som efter
byn Årena i Målilla i Småland antog namnet
Arenius, som förändrades till Arrhenius av J.
P. A. (se nedan) och dennes bror.
Arrhenius, Jakob, psalmdiktare (1642—
1725). Blev akademisekreterare i Uppsala
1677, akademi räntmästare 1679 och bragte
genom den kraft och redbarhet han utvecklade
i dessa befattningar både arkiv och
räntekam-mare i förträffligt skick; 1687—1716 var
han slutligen professor i historia. Men det
är företrädesvis som psalmdiktare A.
fort-levat i eftervärldens hågkomst. 1689 utgav
han en samling »Psalmeprof». Med dessa
psalmer, som till större delen äro
översättningar från tyskan el. bearbetningar av äldre
svenska, sökte A. språkligt och metriskt
förädla den karolinska tidens psalmsång. I några
av sina psalmer ger han uttryck åt en
innerlig gudshängivenhet, såsom »Jesus är min vän,
den bäste» och »Jesus allt mitt goda är». Med
detta personliga drag inleder han en ny fas i
den svenska psalmdiktningen. I 1819 års
psalmbok äro av A:s egna psalmer n:r 29, 33,
213, 246, 269 och elva av honom översatta
psalmer (däribland n:r 204 och 268) bibehållna.
Litt.: Annerstedt, »Upsala universitets
historia», II (1908—09); E. Liedgren, »Vox
ange-lica» (1917). A:s självbiografi är tryckt i
Loenboms »Anecdoter» (III, 1775). (B. A.)
Arrhénius, Johan Petter, botanist,
agronom (1811—89). Vid sidan av sin
lärar-verksamhet som docent i botanik i Uppsala
(1840) och e. o. adjunkt i praktisk ekonomi
1846 (professors
titel 1850) sysslade
A. med praktiskt
lantbruk och utgav
1844 den mycket
uppmärksammade
skriften »Om
vexel-brukets grunder».
Sekreterare i
kommittén för
inrättande av Ultuna
lantbruksinstitut (1841
—44) och från
institutets början 1846
till 1862
föreståndare för institutet,
genomförde han, trots svåra ekonomiska
förhållanden, läroverkets organisation och stora
förbättringar vid Ultuna egendom på ett sätt,
som vann stort erkännande. Var samtidigt
sekreterare i kommittén för stamholländeriers
inrättande (1845) och hos Uppsala läns
hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
