Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arrhenius, Johan Petter - Arrhenius, Karl Axel - Arrhenius, Svante August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Arrhenius, K. A.—Arrhenius, S. A.
170
hållningssällskap (1846—56) samt vid de
allmänna svenska lantbruksmötena 1846, 1847
och 1855. Som sekreterare i
Lantbruksakademien och dess förvaltningskommitté (1862—
81), som vid denna tid handhade
jordbruks-ärendenas förvaltning, och som föredragande i
dess lantbruksavdelning (1881—89) utövade A.
ett övervägande inflytande på ledningen av
jordbrukets utveckling under denna tid.
Därtill bidrogo i väsentlig mån hans flitiga
författarverksamhet och hans stora förmåga att som
förläggare (1842—82) sprida sina och andras
skrifter. Bland dessa märkas de båda
läroböckerna »Handbok i svenska jordbruket»
(1859—61; 6:e uppl. 1894 av J. Alströmer),
»Lantbrukspraktika» (1866; 11 :e uppl. 1911),
»Smärre samlade skrifter i
landthushållning-en» (27 nummer, varav han själv författade
15), »Landtbrukskalendrar» (för åren 1873
till 1890), »Vårt jordbruk och dess framtid»
(1886) och »Nordens matsvampar» (1874; 2:a
uppl. 1881). H. J. Dft.
Arrhenius, Karl Axel, kemist (1757—
1824), sonsons son till Jakob A. Anställd vid
artilleriet, deltog han i 1788 års fälttåg i
Finland och blev 1801 fälttygmästare och major
vid Svea artilleriregemente samt erhöll 1816
uppsikt över kruttillverkningen i riket. A.
ägnade sig med intresse åt mineralogiska
forskningar och upptäckte ett nytt mineral,
ytterit, sedermera kallat gadolinit. Under en
tids vistelse i Paris 1787—88 kom A. i
beröring med den tidens yppersta kemister, ss.
Lavoisier, och vanns för dennes
reformsträvanden inom kemien. A., som 1817 invaldes
i Vet.-akad., har författat ett flertal
avhandlingar av kemiskt och mineralanalytiskt
innehåll.
Arrhenius, Svante August, fysiker,
kemist (f. 1859 19/a), brorson till J. P. A. Blev
1878 fil. kand, i Uppsala samt 1884 fil. lic.
och fil. dr samt docent i fysikalisk kemi vid
Uppsala univ. A. studerade 1881—83 under
Edlund i Stockholm ledningsförmågan hos
lösningar av elektrolyter och leddes därunder
till den åsikten, att sådana lösningar, som
äro ledare för elektricitet, innehålla de lösta
ämnena delvis dissocierade i elektriskt
laddade radikaler (ioner). Han utbildade denna
åsikt till en omfattande teori, den s. k.
elek-trolytiska dissociationsteorien (se d. o.), som
skapade en ny, strängt vetenskaplig
uppfattning om talrika kemiska företeelser och
ligger till grund för den moderna elektrokemien.
A. arbetade 1886—88 på Kohlrauschs,
Boltz-manns, Ostwalds och van’t Hoffs laboratorier
samt somrarna 1902—03 vid Danmarks och
Preussens seruminstitut. Han blev 1891
lärare i fysik vid Stockholms högskola och var
professor därstädes i samma ämne 1895—1905,
då han utnämndes till föreståndare för
Vet.-akad :s Nobelinstitut för fysikalisk kemi. På
denna plats har A. utövat en framgångsrik
verksamhet som forskare och skriftställare.
Redan i sin gradualavhandling, »Recherches
sur la conductibilité galvanique des
électro-lytes» (i Bihang till Vet.-akad :s handl. bd 8,
1884; omtryckt 1907 i Ostwalds »Klassiker
der exakten Wissenschaften»), antydde A. den
elektrolytiska dissociationsteorien och drog
flera viktiga slutsatser därur. I dess
nuvarande form framställde han denna teori 1887
i »Försök att beräkna dissociationen
(aktivitetskoefficienten) hos i vatten lösta kroppar»
(Vet.-akad :s översikt, 1887, och Zeitschr. f.
physik. Chemie bd 1). Under åren 1887—93
drog han flera viktiga slutsatser ur sin teori,
huvudsakligen publicerade i Zeitschr. f.
physik. Chemie bd 1—10. Utgående från sin
dis-sociationsteori har A. även undersökt gasernas
ledningsförmåga i avhandlingen »Leitung
durch heisse Salzdämpfe», 1891.
Dissociationsteorien och den moderna fysikaliska kemien
har A. framställt i sin »Lärobok i teoretisk
elektrokemi» (1900). Ur sina åsikter om gasers
ledning har han härlett en teori för
luftelektriciteten (i Meteor. Zeitschr. 1888); om
luftelektriciteten och de därmed besläktade
fenomenen, ss. åska och norrsken, handla jämväl
fyra av honom i förening med N. Ekholm
utarbetade avhandlingar: Ȇber den Einfluss des
Mondes auf den elektrischen Zustand der
Erde», (i Bihang till Vet.-akad:s handl., bd
19—20, 1894—95), »Über den Einfluss des
Mondes auf Polarlichter und Gewitter» och
»Über die nahezu 26-tägige Periode der
Polarlichter und Gewitter» (bägge i Vet.-akad :s
handl. bd 31, 1898, tills, m. N. Ekholm). Bland
A:s övriga arbeten angående kosmiska
problem må nämnas »Über den Einfluss des
atmosphärischen Kohlensäuregehalts auf die
Temperatur der Erdoberfläche» (1896), »Zur
Physik des Vulkanismus» (Geol. fören :s förh.
1900), »Über die Ursache der Nordlichter»
(i Bihang till Vet.-akad:s handl. 1900). En
framställning av hela kosmiska fysiken från
den moderna fysikens och fysikaliska kemiens
ståndpunkt har A. lämnat i sin »Lehrbuch
der kosmischen Physik» (Leipzig 1902—03), ?
vilken han framkom med flera egna nya och
viktiga inlägg. I synnerhet har hans teori
om 1 j u s t r y c k e t s (se d. o.) betydelse för
kosmiska fenomen visat sig mycket
fruktbärande och fått en utmärkt bekräftelse
genom matematikern Schwarzschild. I samband
därmed står A:s uppfattning om panspermien
(se d. o.). Sina kosmiska idéer har A.
framställt i flera mycket värdefulla
populärvetenskapliga böcker; hans »Världarnas
utveckling» (1906; 7:euppl. 1917) och »Stjärnornas
öden» (1915) ha vunnit en för dylika arbeten
enastående spridning i Sverige och blivit
övers, till de flesta kulturspråk. I det
fängslande arbetet »Människan inför världsgåtan»
(1—3 uppl. 1907) skildrar A. olika epokers
och de stora tänkarnas uppfattning om
universum och anger i anslutning därtill sin
egen, rent naturvetenskapliga ställning till
vä r Idsp r oblemen.
A:s tredje viktiga arbetsområde ligger inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
