Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arrowrotstärkelse - Ars - Arsa - Arsacetin - Arsaciderna (Arsakiderna) - Arsenal - Arsenat, Arseniat - Arsenik, As
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Ars—Arsenik
174
Rotknölar av västindisk
arrowrot, Maranta arundinacea.
liga utmärkas av stora och starkt uppsvällda
rotknölar, innehållande rikligt med a.
Namnet arrow anses härstamma från indianernas
aruruta, som betyder rotmjöl. De viktigaste
a.-sorterna
benämnas efter
sitt geografiska
ursprung:
västindisk, brasiliansk och
ostindisk. —
Västindisk a.
(ma-rantastärkelse,
äkta arrowrot)
utvinnes ur de
vita, omkr. 2^2
dm långa, till 27
% stärkelserika
rotknölarna av
Maranta
arundi-nacea. Växten är
inhemsk på de
Västindiska
öar-na, där också
odlingen —
särskilt på S:t
Vincent, Jamaica och
Bermudasöarna
— är den mest
betydande i
världen. Då maran-
tastärkelsen värderas synnerligen högt, bruka
ofta andra a.-sorter, speciellt
kannastärkelse ur vissa Canna-arter, gå i handeln
under detta namn. Dylika förfalskningar
kunna emellertid lätt
påvisas
mikroskopiskt tack
vare stärkelsekornens karakteristiska byggnad.
—
Brasiliansk a.
(ma-nioka-, manihot-,
mandiok- el.
kas-savastärkelse) er-hålles ur de
röda, i det inre
gulvita rotknölarna
av den
likaledes från
Amerika härstammande och där
allmänt odlade
Manihot utilissima.
Knölarna äro 3
—6 dm långa,
väga i allmänhet
4, stundom ända
upp till 10 kg
och innehålla som
väsentlig beståndsdel stärkelse men vid sidan
därav även giftig mjölksaft. Giftet borttages
emellertid lätt, varför det ur knölarna
fiam-ställda mjölet, k assa v am j ölet, och
stär
Rotknölar av maniokväxten,
Manihot utilissima.
kelsen, t a p i o k a, utan fara kunna
användas i hushållet. Växten odlas huvudsakligen
i Brasilien, Västindien, Västafrika, på
Sunda-öarna och de Malajiska öarna. En stor del
exporteras. — En nära besläktad art, Manihot
Aipi, lämnar även brasiliansk arrow. Dess
knölar äro sötare, i friskt tillstånd icke
giftiga, men lämna vid odling en avsevärt mindre
avkastning. — Ostindisk a. förekommer
i europeisk handel mera sällan. Den fås av
Cucuma angustifolia och andra till
ingefärs-växterna hörande arter. Hos oss användes
den mest för medicinskt ändamål men utgör
i Ostindien ett mycket viktigt näringsmedel
(tikor, tikmjöl, travancorestärkelse). O-f J-n.
Ars, lat. (plur. a’rtes), konst. — Ars
ama’ndi, konsten att älska. — Ars lo’nga, vita
bre’vis, konsten är lång, livet kort (citat från
Hippokrates). — Ars morie’ndi, konsten att
dö (jfr G e r s o n). — Ars poètica, diktkonsten
(jfr Horatius). — Artes liberåles, de fria
konsterna. Jfr A r t i u m.
Arsa, en hos kalmuckerna vanlig rusdryck,
som beredes av sur stomjölk.
Arsacetln, se Arsenik, sp. 176.
Arsaciderna (A r s a k i d e r n a), benämning
på konungarna i det partiska riket, som 256
f. Kr. grundades av A r s a c e s (Arsakes)
I, vilken befriade landskapet Partien (i östra
Persien) från seleukidernas välde. 29
konungar, alla med namnet Arsaces, regerade efter
varandra, tills riket störtades av sasaniderna,
vilka i det partiska rikets ställe upprättade
det nypersiska 226 e. Kr. — I Armenien (se
d. o., sp. 103) regerade en sidogren av a.
Arsenal, tyghus, större förvaringsställe för
krigsförnödenheter av alla slag; även dockor
för nybyggnad och reparation av fartyg.
Någon gång har ordet (särskilt i Sverige)
betecknat förvaringsplatsen för segertecken,
rustningar, vapen m. m. En sådan a.
inrättades 1693 i Delagardieska palatset (se d. o.) i
Stockholm nedanför Kungsträdgården; därav
Arsenalsgatans namn. — Ordet användes även
bildligt för att beteckna rikt förråd av
argument, kunskaper etc.
Arsenät, A r s e n i ä t, se
Arsenikföreningar.
Arsenik, A s, ett grundämne, som
förekommer i naturen dels gediget i form av
svartgrå, druvlika massor på malmförande
gångar i Sachsen m. fl. ställen, dels i
förening med metaller och svavelmetaller, t. ex.
arsenikkis, speiskobolt, som
svavelföreningarna realgar och auripigment o. s. v. Ofta ingår
mindre mängd a. i svavelmalmer, ss.
svavel-kis, kopparkis, blyglans, zinkblände och
koboltglans. Man har anträffat små mängder a. i
flera mineralvatten, t. ex. från källor i
Ty-rolen och Bosnien. Metallisk a. framställes
genom upphettning av arsenikkis i rörformiga
lergodsretorter med järnrör och
stengodskrukor som förlag. Man erhåller även a.
fabriks-mässigt genom reduktion av arseniksyrlighet
med kol. Metallisk a. har ganska obetydlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
