Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artilleri - Artillericentral - Artilleridepartement - Artillerigården - Artilleriinspektion - Artillerikonstapel - Artillerimatros - Artillerimuseum - Artilleri- och ingenjörhögskolan - Artilleriofficer - Artilleripark - Artilleripjäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Artillericentral—Artilleripjäs
200
Jfr Artilleripjäs. — Om flottans
artilleri se Sjöartilleri.
Litteraturen om artillerivapnet är stor.
Bland artilleritidskrifter märkas:
»Artille-ristische Monatshefte» (Berlin), »Mitteilungen
über Gegenstände des Artill. u. Geniewesens»
(Wien), »Revue d’artillerie» (Paris), »Rivista
di artilleria e genio» (Rom), »Journal of the
royal artillery» (London), dansk och norsk
»Artilleritidsskrift» samt svensk
»Artilleritidskrift» (Stockholm). (G. af W—dt.)
Artillericentral, under vattenlinjen och
inom pansarskydd beläget rum, inrymmande
för artillerieldens ledning erforderliga
instrument. A. förekommer å alla nutida pansrade
örlogsfartyg.
Artilleridepartement, se
Arméförvaltningen och V arvsdepartement.
i mitten av 1700-talet inrättad men snart
förfallen modellkammare för
artillerivetenskapen. Det kom först till stånd 1878, då dess
ordnande påbörjades av dåv. löjtn. T. A. Spaak.
Artilleri- och ingenjörhögskolan är förlagd
till Stockholm (Artillerigården) och avsedd
för artilleriets och fortifikationens
subaltern-officerare. Undervisningen är fördelad på två
linjer, en artilleri- och en fortifikationslinje,
vardera med en allmän och en högre kurs.
Allmänna kursen, som är villkor för befordran
till löjtnant, är enårig. Den högre kursen är
tvåårig. — Högskolan leder sitt ursprung från
det av K. v. Cardell 1816 planlagda och 1818
på Marieberg vid Stockholm upprättade högre
artilleriläroverket, erhöll sin nuvarande
benämning 1878 (1866—78 »Krigshögskolan»)
samt förlädes 1884 till Artillerigården. Litt.:
Artillerigården. I bakgrunden Hedvig Eleonora kyrkas kupol.
Artillerigården i Stockholm, en vid
Riddar-gatan belägen byggnadskomplex, som
uppfördes 1767—77 och delvis påbyggdes 1884. Utom
lokaler för tygväsendet och artilleristaben äro
där inrymda Artillerimuseum (se d. o.) samt
Artilleri- och ingenjörhögskolan (se d. o.).
Artilleriinspektion, se
Generalfält-tygmästare.
Artillerikonstapel, underofficer vid flottan,
artilleristaten.
Artillerimatros, manskap vid
sjömanskårens däcksavdelning, som utbildas för
artilleritjänst.
Artillerimuseum, som har sina lokaler inom
Artillerigården (se d. o.) i Stockholm, omfattar
en rikhaltig samling fält- och fästningspjäser
samt andra vapen och vapenmodeller och
föremål, som äro belysande för (särskilt det
svenska) artilleriets och handvapnens
historia m. m. Museet hade en föregångare i en
av generalfälttygmästaren Tomas Cunningham
»Minnesskrift med anledning av K. Högre
artilleriläroverkets och Krigshögskolans å
Marieberg samt Artilleri- o. ingenjörhögskolans
etthundraåriga tillvaro» (1918), utg. av P.
Sylvan och O. Kuylenstierna.
Artilleriofficer. 1. Officer vid artilleriet.
— 2. Inom sjövapnet officer, som på
örlogsfartyg leder artilleriets eldgivning.
Artilleripark, förr benämning på den
artil-lerimateriel, som för något ändamål, vare sig
fältkrig eller belägring, hölls tillsammans
bakom härens första linje.
Artilleripjäs el. enbart »pjäs», benämning
på de tunga eldvapen, varav artilleriet
betjänar sig. Alltefter den taktiska uppgift de
skola fylla benämnas pjäserna b e r g s p j
ä-ser, fältpjäser, luftvärnspjäser
o. s. v. (jfr Artilleri). Efter eldrörets
relativa längd (i förhållande till kalibern)
indelas de sedan gammalt i kanoner, h a
u-bitser och mörsare (se dessa ord). Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
