Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Artilleri
198
Artilleriets eldverkan. Fransk by under beskjutning med tungt artilleri, 1917.
mästare. Med nyssnämnda krigs slut kan
man anse artilleriets första utvecklingsperiod
avslutad. Det var Gustav II Adolf och
Tors-tenson, som under den förde artilleriet framåt.
Under Karl XI sammanfördes alla
kringspridda artilleriavdelningar och kompanier
till ett regemente under en överste; men
snart bildades dessutom artilleriavdelningar
i flera städer. Från avdelningarna i Göteborg
och Malmö leda Göta och Vendes
art.-rege-menten sitt ursprung. Det svenska artilleriet
ökades alltmer och utgjorde vid Gustav III:s
död 3,200 man. Namnen K. Cronstedt och A.
Ehrensvärd giva glans åt denna period. 1794
delades artilleriet på de 4 regementena Svea,
Göta, Vendes och Finska. 1807 inrättades
generalfälttygmästarämbetet: dess chef blev
på samma gång chef för Krigskollegiets (nuv.
Arméförvaltningens) artilleridepartement. 1816
fördelades materielen på batterier och
personalen (2,400 man) på 10 bataljoner, delade
på 4 kompanier vardera. 2 kompanier
avsågos att betjäna ett batteri. Under denna
tredje period, som man kan anse räcka till
1830, var det Helvig och Cardell, som genom
sitt rastlösa arbete och brinnande nit förde
vapnet framåt.
1830 fick artilleriet åter en ny organisation,
som bibehölls i det närmaste oförändrad till
1872, då en ny organisation antogs, enligt
vilken artilleriet utgjordes av Svea, Göta och
Vendes art.-regementen om 10 batterier
vartdera. Härtill kommo ytterligare 3
fästningskom-panier vid Svea art.-reg., avsedda för
Vaxholm, och 3 dylika vid Göta art.-reg.,
avsedda 1 för Karlsten och 2 för Karlsborg,
samt 1 batteri (3 i krig) vid Gotlands
nationalbeväring. Av Vaxholms- och
Karlstens-kompanierna bildades 1888 Vaxholms
art.-kår, och Gotlandskompaniet hade redan 1886
utvecklats till Gotlands art.-kår med 2
batterier och 1 fästningskompani. Genom 1892
års urtima riksdags beslut antogs en ny
organisation av artilleriet, vilken skulle
vara fullständigt genomförd 1897 och enligt
vilken detta vapenslag skulle utgöras av 6
regementen, vart och ett om 6 åkande batterier
utom Vendes, som därjämte hade 2 ridande,
vidare Gotlands art.-kår (liksom förut),
Vaxholms art.-kår (liksom förut) och Karlsborgs
art.-kår, med 2 kompanier. Dessutom beslöts
uppsättande av Karlskrona art.-kår, vilken
hörde under flottan. 1901 års härordning
medförde en betydande ökning av artilleriet.
De 6 förutv. fältart.-reg., som fr. o. m. 1905
erböllo namnen Svea, Göta, Vendes,
Norrlands, Upplands (i st. f. Andra Svea) och
Smålands (i st. f. Andra Göta) art.-reg.,
organiserades på 11 batterier, varjämte Vendes
art.-reg. erhöll ytterligare 1 ridande batt.
Gotlands art.-kår organiserades på 4 batt.
Fäst-ningsart. utvecklades till ett reg.,
Boden-Karlsborgs art.-reg., på 10 kompanier. Ett
nytt art.-reg., Positionsart.-reg., på 6 batt.
uppsattes. Kustart. överflyttades helt till
sjöförsvaret och erhöll sin egen chef med
generals rang. 1914 års härordning medförde
endast mindre ändringar. Vendes art.-reg.
minskades med 1 ridande batt., och Norrlands
art.-reg. ökades med 1 bergsbatt., det första
av detta slag i Sverige. Boden-Karlsborgs
art.-reg. uppdelades på Bodens art.-reg. på 8
kompanier och Karlsborgs art.-kår på 4
kompanier, senare benämnda batterier.
Artilleriets eldverkan. Sönderskjuten terräng med
regnvattensfyllda gropar efter granaternas nedslag.
Flygbild. Flandern 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
