Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artilleripjäs - Artilleriskolskepp - Artilleristaben - Artilleristaben (flottan) - Artilleritidskrift - Artilleritorn - Artilleriuppbördskonstapel - Artiodactyla - Artist - Artisternas och litteratörernas pensionsförening - Artistisk äganderätt - Artistprov - Artistskatt - Artium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Artilleriskolskepp—Artium
202
greppet pjäs omfattar i regel eldrör och lavett
tillsammanstagna, men ordet användes även
för att beteckna hela pjäsfordonet med
an-spann och betjäningsmanskap. Pjäserna
benämnas efter kalibern (se d. o.) och
modellåret, t. ex. 15 cm k. m/14 (modell 1914).
Kalibern växlar alltefter kraven på
skott-verkan och rörlighet. Ju större skottverkan
(tyngre projektil), desto grövre kaliber men
samtidigt ock desto tyngre och svårrörligare
pjäs. Konstrueras pjäsen endast för kortare
skottvidder, kan dock inom vissa gränser stor
skottverkan uppnås även med en relativt lätt
pjäs (se Gr anatkastare och M ö r s a r e).
På senaste tid ha grova och tunga pjäser
kommit till rik användning, till stor del beroende
på införandet av motortransport i st. f.
hästtransport. Tyngre pjäser dragas nu oftast av
motordrivna traktorer. Vid mycket tunga
pjäser brukar eldröret vid transport ofta
skiljas från lavetten och läggas på ett särskilt
s. k. eldrörsfordon. På vissa håll förekomma
även pjäser, som äro så tunga, att de endast
kunna förflyttas medelst järnvägstransport
och vid skjutning kvarstå å järnvägsvagnen
(s. k. j ä r n v ä g s p j ä s e r). Se bilder å
vid-stående plansch. G. af W—dt.
Artilleriskolskepp, örlogsfartyg (i regel
äldre, för ändamålet omändrade), avsedda för
utbildning av flottans artilleripersonal.
Artilleristaben utgöres av en chef och 9
artilleristabsofficerare samt en officer från
infanteriet. Personalen tjänstgör dels vid
artilleriinspektionen, dels vid
Arméförvaltningens artilleridepartements militärbyrå.
Artilleristaben, en av underofficersstaterna
vid flottan.
Artilleritidskrift, en sedan 1872 i
Stockholm utgiven tidskrift med syfte att främja
kunskapen om artilleristiska ämnen.
Utkommer med 6 häften om året. Redigeras f. n. av
major G. Werner.
Artilleritorn, pansrat torn å örlogsfartyg,
varifrån artillerielden ledes.
Artilleriuppbördskonstapel, underofficer vid
flottan, som ombord handhar
artilleriuppbörden.
Artioda’ctyla, se Hovdjur.
Arti’st (av lat. ars, konst), konstidkare,
konstnär. — Adj.: A r t i’s t i s k.
Artisternas och litteratörernas
pensions-förening i Stockholm stiftades 22 maj 1847 på
initiativ av K. F. J. von Feilitzen, N. M.
Mandelgren och G. O. Hyltén-Cavallius. Nu
gällande stadgar äro av 1 nov. 1901. Föreningen
har till ändamål att bereda sina delägare
pensioner. För inträde i föreningen, vilken står
öppen för såväl man som kvinna, fordras att
vara välfrejdad svensk undersåte och att ha
offentligen uppträtt såsom artist eller
litteratör. Pensionens storlek är 300—400 kr. för
delägare och 150—200 kr. för deras änkor el.
barn. Föreningens tillgångar utgjorde 31 dec.
1922 333,277,28 kr. Antalet pensionsrum var
1923 34 för delägare och 25 för änkor och barn.
Artistisk äganderätt kallas den rätt en
konstnär har till ett av honom ursprungligen
framställt verk av bildande konst. Enligt
gällande svensk lag (30 maj 1919) innebär
denna rätt, att konstverket ej må utan
konstnärens lov efterbildas vare sig genom
konstnärligt förfarande el. genom mångfaldigande
medelst tryck, fotografi, avgjutning el. på
annat dylikt sätt; lika litet får ritning el.
modell till byggnadsverk begagnas till att
bygga efter. För studieändamål el. till
enskilt bruk må dock konstverk fritt
efterbildas; ävenså tillätes i vetenskaplig
framställning el. i lärobok efterbildning av
utgivet eller offentligen utställt konstverk. I
det fria offentligen uppställt konstverk må
ock fritt avbildas. — På likartat sätt är
rätten till bild, som framställts genom
fotografi, skyddad till förmån för framställaren.
Jfr Bernkonventionen och
Äganderätt. C. G. Bj.
Artistprov, benämning på de första och
bästa avtrycken från en graverad eller etsad
plåt. Ursprungligen avsedda uteslutande för
gravörens eget behov (härav benämningen),
förekomma dylika av gravören signerade och
därmed av honom gillade avtryck numera
även i konsthandeln samt betinga ofta tio
gånger så högt pris som vanliga avdrag från
samma plåt. Ett artistprov har ingen
graverad text under bilden, endast gravörens
namnteckning i blyerts. Är ett dylikt
avtryck försett med ett eller flera svagt etsade
eller graverade föremål å plåtmarginalen,
kallas det artistremarkprov. A. T—g.*
Artistskatt, en stundom brukad benämning
på den särskilda bevillningsavgift, som
uttages av utlänning, som mot inträdesavgift
eller annan avgift i riket ger eller
medverkar vid offentlig föreställning av något slag
utan att ha förvärvat lika rätt med
härstä-des bosatt svensk undersåte till sådant
uppträdande. Avgiften utgår vid musikalisk,
dramatisk eller litterär föreställning, cirkus,
varieté, bal el. dyl. med 5 o/o av (verkliga eller
beräknade) bruttoinkomsten, vid enklare
tillställningar (karusell, menageri o. dyl.) med
visst belopp per dag. Utlänning, som
medverkar vid dylik av svensk eller utlänning
given föreställning, skall erlägga
bevillningsavgift med lO«/o av inkomsten. Musikanter
o. a., som driva sitt näringsfång under bar
himmel och uppbära allenast frivillig avgift,
erlägga bevillningsavgift av 15 kr. per månad.
Frihet därifrån åtnjutes av amatöridrottsman
vid deltagande i idrottstävlan samt i de fall,
då K. m:t medgivit befrielse. Av
bevillningsavgiften tillfalla 4/io kronan och 6/io den
kommun, inom vilken föreställningen givits, utom
i fråga om avgiften per månad, vilken odelad
tillfaller kronan. Jfr Nöjesskatt. K. Ä.
A’rtium [-tsi-], lat. (gen. plur. av ars,
konst), Examen artium, i Danmark och
Norge bruklig benämning på student- el.
mogenhetsexamen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
