- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
205-206

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artursagan, Artussagan - Artär

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

Artär

206

efter det romerska väldets upplösning
invandrade till Britannien. Hos en krönikeskrivare
från mitten av 800-talet (Nennius) har Artur
redan förvandlats från nationalhjälte till
kristlig sagohjälte, som göres till bärare av flera
olika kristet färgade legender. De walesiska
och bretagniska barderna utvidgade området
för A. genom att i den införa flera nya
episoder och därmed kombinera berättelser om
andra sagohjältar. I Galfreds av
Mon-mouth krönika (1135) skildras Artur som
en nationalhjälte. — 2. Den franska
sagokretsens Artur. De Artursånger,
vilka nord- och sydfranska trouvèrer hörde
av bretagniska barder, återgåvos av dem på
deras egna dialekter och infördes så i deras
sångrepertoar med oupphörliga förändringar
och tillägg. Då de normandiska hertigarna
erövrat England samt förenat detta land och
en betydlig del av Frankrike under en
gemensam spira, uppstod vid mitten av
1100-talet, under den engelsk-normandiske
konungen Henrik II :s långa regering, en vitter
blomstringsperiod, då Artursdikter även
framträdde i Frankrike. Dessa avfattades i
Frankrike på jambiska rimpars-rader (s. k.
knittelvers). Därifrån omarbetades många av
dem på 12-, 13- och 1400-talet till
prosaskrifter och spriddes över hela Europa. På
många håll ha berättelserna om konung Artur
ända in i våra dagar kvarlevat som
folkläsning. I denna senare form har sagokretsen
om kung Artur sin medelpunkt i ett mystiskt
föremål, benämnt den heliga Graal, om vilken
talrika olika traditioner förefinnas. Enligt
den vanligaste är Graal Jesu nattvardskalk,
vilken medförts till England av Josef av
Ari-matia, som där verkade som apostel.
Dessutom medförde Josef även den lans, varmed
Jesus genomstacks. Sedan dessa klenoder
förlorats, bildar konung Artur en
sammanslutning av utvalda kämpar, riddare av det runda
bordet (nattvardsbordet), vilka skola söka
återfinna det förlorade. Om dessa riddares
strider och äventyr finnas talrika berättelser
av det mest skiftande innehåll, delvis endast
ytterst lösligt förbundna med sagokretsens
huvudmotiv. Om Graalsagans ursprung och
utveckling har klarhet ännu icke uppnåtts.
Efter allt att döma härstammar den från
orienten (så enligt den berömde indologen
Leopold von Schroeder); dessutom synes den
vara påverkad av talrika andra sagomotiv
och traditioner. — Ur Artussagokretsens
motivvärld ha flera moderna författare upptagit
ämnen; så bl. a. Wagner i operorna
»Lohen-grin» och »Parsifal». Jfr Bretonska
romaner. H. W. (O. W-n.)

Artar (plur. artärer) kallas de blodkärl
eller ådror, i vilka blodet strömmar från
hjärtat. De, som från hjärtats högra
kammare föra blodet till lungorna, kallas lu
ng-artärer, de, som från vänstra
hjärtkam-maren föra blodet till kroppens övriga delar,
kallas kroppsartärer. Då det är på

Människans artärsystem.

1 Aortabågen. 2 Bröstaorta. 3 Bukaorta. 4
Hals-pulsåder. 5 Yttre halspulsåder. 6 Inre
halspulsåder. 7 Tinningartär. 8 Ansiktsartär. 9 Arteria
anonyma. 10 Nyckelbenspulsåder. 11
Armhåls-artär. 12 Armartär. 13 Radialartär. 14
Ulnar-artär. 15 Artärer i handen. 16 Artärer mellan
revbenen. 17 Leverartär. 18 Magartär. 19
Mjält-artär. 20 Övre tarmkäxartär. 21 Njurartär. 22
Undre tarmkäxartär. 23 Korsbensartär. 24—28
Bäckenartärer. 29—30 Lår artärer. 31
Knävecks-artär. 32—34 Underbenets artärer. 35 Fotens
ryggartär. 36 Fotens artärer.

vissa av artärerna man känner pulsen, ha
de även fått namnet pulsådror. Dessaa
huvudstam är aorta (se d. o.). Från denna
utgå alla övriga kroppsartärer. De utspringa
som huvudgrenar åt alla håll och under
växlande vinklar. De största och de flesta utgå
vid gränserna mellan de större
kroppsavdel-ningarna, utgången ur bröstet, såväl till
halsen som bukhålan, axeln, armbågen,
handloven o. s. v. Till varje särskilt organ, t. ex.
njuren, mjälten, magsäcken, hjärnan, var och
en av musklerna o. s. v., begiva sig en eller
flera artärer. Dessa upplösa sig i allt finara
och finare grenar, som slutligen övergå i hår-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free