Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Siggesson - Arvidsjaur - Arvidsjaurs kyrkostad - Arvidsjaurs lappmarks tingslag - Arwidsson, Adolf Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Arvidsjaur—Arwidsson, A. I.
214
till sin herres förmån. Även mot Sten Sture
d. y. visade han stor trofasthet, och Kristian
II och Gustav Trolle räknade honom ännu
1519 och 1520 bland sina verksammaste
vedersakare.
Arvidsjaur, socken i mellersta
Lappland kring sjön Arvidsjaur,
sammanfaller med Arvidsjaurs
lappmarks tingslag, Norrbottens
län. 6,070,5 kvkm, 7,221 inv. (1923),
därav i A:s kyrkostads
municipal-samhälle 475. 1921 funnos i A. 939
lappar, och renarnas antal var
5,095. A. ligger inom Lapplands
skogs- och myrområde samt
ge-nomflytes av Pite, Byske och
Skel-lefte älvar. 1,505 har åker, 24,500
har äng och 348,300 har skogs- och
hagmark. Bilväg går från Jörns
Från »lappstaden» vid Arvidsjaurs kyrka.
järnvägsstation åt n. v. genom A. till
Arjeplog. Pastorat i Luleå stift, Lappmarkens
andra kontrakt.
Arvidsjaurs kyrkostad, municipalsamhälle
i föreg.; 45 har, 475 inv. (1923). Tingställe,
post, telegraf, telefon, läkare, apotek, sjuk-
stuga, arbetsstuga, bankkontor, flera
handlande och hantverkare. Tax.-värde å
bevilln.-skyldig fast egendom 663,700 kr. (1922),
be-villn.-tax. inkomst 497,420 kr. (1922).
Landskapsbild från Arvidsjaur: uppodlad myr.
Arvidsjaurs lappmarks tingslag ingår i
Piteå domsaga och Luleå fögderi. Se vidare
Arvidsjaur.
Arwidsson, d o 1 f Ivar, politisk
skriftställare, hävdaforskare (1791—1858). Var f.
i Finland och blev docent i allmän historia i
Äbo 1817. Hans ivran för ett
återuppväckande av det finska
folkets nationella
självmedvetande
gjorde honom till en
flitig medarbetare i
kalendern Aura och
tidskriften
Mnemo-syne samt
föranledde honom att 1821
uppsätta Äbo
Morgonblad, vari han
frimodigt
diskuterade offentliga
angelägenheter och
statslivet, näringsfriheten och behovet
av pressfrihet. Även förfäktade han, att
finskan skulle bli nationalspråk och
undervisning däri meddelas i skola och vid
universitetet. Liksom blott en religion så ock
blott ett språk hos en nation. Hans djärva
språk verkade, för att låna A:s egna uttryck,
på vederbörande »som hornstötar och
trumpetljud vid ett björnide». Redan efter 9
månader blev denna Finlands första politiska
tidning indragen såsom farlig för allmänna
säkerheten och lugnet. Några »betraktelser» i
Mnemosyne 1822 framkallade i följd, av den
nyutnämnde vice kanslern J. F. Aminoffs (se
denne) tjänstenit och rapport ett kejserligt
re-skript, varigenom A. utan dom och
rannsakning skildes från universitetet. Trött på alla
trakasserier, överflyttade A. året därpå till
Sverige, där han fick anställning i Kungl.
biblioteket och 1843 blev kungl. bibliotekarie.
Han ägnade sig flitigt åt forskning i Finlands
och Sveriges hävder. Märkliga äro hans
viktiga urkundssamling »Handlingar till upplys-
’Arvidsjaurs
l LAPPMS TS
Skala 1;2 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
