Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvesen, Olaus - Arvfurste - Arvfurstens palats - Arvföljd - Arvförening - Arvicola - Arvid (Gustavsson) Västgöte - Arvid Siggesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Arvfurste—Arvid Siggesson
212
Arvfurstens palats.
1873—91. Därjämte redigerade han 1866—72
Hamars Stiftstidende och grundade 1872
Oplandenes Avis, som han ägde och
redigerade till 1906. Som politiker
(stortings-man 1892—94) och tidningsman slöt sig A.
tidigt till Björnstjerne Björnson. A. tog även
som mötestalare livlig del i 1880-talets häftiga
strider i veto- o. riksrättsfrågorna. Har
utgivit bl. a. »Oplevelser og erindringer» (1912),
»Samliv med landskjendte mænd» (1915).
Efter hans död utkommo »Erindringer fra
min kamptid» (1917).
Arvfurste, officiell titel för medlem av
konungahuset, som enligt
successionsordning-en äger arvsrätt till kronan. Är den
närmast arvsberättigade den regerande
konungens äldste son (eller dennes äldste son), bär
han (i Sverige fr. o. m. Adolf Fredriks äldste
son Gustav) titeln kronprins. Titeln
arvfurste bars i Sverige först av Gustav Vasas
söner. Den yngste av dem, Karl, valdes 1599,
efter konung Sigismunds fördrivande, till
»regerande arvfurste».
Arvfurstens palats, vid Gustav Adolfs torg
i Stockholm, tillhör sedan 1902 staten. Det
uppfördes 1783—94 av E. Palmstedt till
bostad åt Sofia Albertina och fick sin fasad
i noggrann överensstämmelse med det mitt
emot över torget av Adelcrantz uppförda,
numera nedrivna operahuset. På tomtens norra
del stod dessförinnan ett av Lennart
Torsten-son 1647—51 uppfört ståtligt hus i holländsk
senrenässans med fasad åt Fredsgatan och en
tämligen smal gavel åt torget (dåv.
Malmtorget). Det torstensonska husets båda
storslagna portaler finnas ännu kvar, den ena åt
Fredsgatan, den andra åt gårdssidan. Sofia
Albertina inköpte det 1783 av den kände
finansmannen Klas Grill och förordnade s. å.,
att egendomen skulle efter hennes död
innehas av den äldste Svea rikes arvfurste, som
näst efter kronprinsen ägde rätt till kronan.
Oskar II bebodde före sin tronbestigning
palatset 1857—72. Statsverket inköpte palatset
1902 för 2,250,000 kr. På den i
Riksgäldskon-toret insatta köpeskillingen utgår en ränta å
4 % till vederbörande prins. I A. inrymmes
bl. a. Utrikesdepartementet (sedan 1908).
Arvföljd, se Tronföljd.
Arvförening, namn på de äldsta svenska
tronföljdsordningarna: V ä s t e r å s a r v f ö
r-ening (av 13 jan. 1544), Stockholms
(av 7 mars 1590) och Norrköpings (av
22 mars 1604). Se Tronföljd.
Arvfcola, se Sorksläktet.
Arvid (Gustavsson) Västgöte, krigare (d.
1542). Tjänade först i den skara, som
riksrådet Knut Sparre till Ängsö uppbådat mot
Gustav Vasa, men övergick snart till det
fosterländska partiet. Han sändes i början av
sommaren 1521 till Östergötland, förmådde
östgötastäderna att erkänna Gustav Vasa
såsom hövitsman, intog efter lång belägring
Stegeborg och inneslöt även Stegeholm. A.
användes sedan vid belägringen av Stockholm,
bidrog att erövra Finland och började 1522
inneslutningen av Kalmar stad, som öppnade
sina portar 27 maj 1523, varefter slottet gav
sig 7 juli s. å. Då Gustav efter Berend von
Melens förräderi i juli 1525 återtagit Kalmar
slott, blev A. befälhavare på slottet och i
staden. A. omtalas 1527 och 1530 som
hövitsman i Dalarna samt 1537 som fogde. Han
blev då föremål för Nils Dackes hat samt
blev av denne 1542 överfallen i Våxtorps
socken, bunden vid ett träd och ihjälskjuten med
lod och pilar.
Arvid Siggesson, folkledare (d. 1520). Urspr.
skrivare hos Nils Sture på Västerås slott,
blev han efter dennes död (1494) knuten vid
Västerås domkapitel, där han från 1495 var
kanik intill sin död. Jämsides innehade han
i följd flera pastorat inom stiftet. Han hade
en betydande politisk begåvning och var
enligt Allen en Hemming Gadh i smått. Med
Svante Nilsson Sture stod han på
synnerligen förtrolig fot och bevakade med stor
framgång dennes intressen i Närke och
Västergötland. Hos dalamännen var Svante
Sture i följd av sitt uppträdande mot Sten
Sture 1497 ganska impopulär och misstänkt,
men A. förstod snart att oinstämma bönderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
