Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvika (landskommun) - Arvikaverken (AVA) - Arvinge - Arvland - Arvlös - Arvode - Arvprins - Arvrike - Arvsbyggnadsrätt - Arvsförening - Arvskifte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Arvikaverken—Arvskifte
220
har åker, 11,809 har skogs- och hagmark.
Ganska betydande industri: Jössefors
trä-massefabrik, såg m. m., Brättne pappersbruk,
sulfitfabrik o. träsliperi m. m. I socknen
länets tuberkulossjukhus och V. Värmlands
folkhögskola å Agneteberg. Bildar med Älgå o.
Ny ett pastorat, Karlstads stift, Jösse kontr.
Arvikaverken (AVA) omfatta gjuteri o.
mek. verkstäder i Arvika; huvudkontoret
förlagt dit. Tillverkar lantbruksmaskiner, ss.
självbindare, självavläggare, slåttermaskiner,
räfsor, plogar m. m. Arb.-antal 1,000. Årl.
tillv.-värde 8 mill. kr. Aktiekap. 7,600,000
kr. Firman etablerad 1893, nuv. bolagsform
1916. Äger Kullberg & c:o a.-b.,
Katrineholm, a.-b. Joh. Thermænius & son, Hallsberg,
a.-b. Gävle åkerredskap, Gävle, a.-b.
Sandbäckens verkstäder, Katrineholm, a.-b. Valla
tröskmaskiner, Valla, och a.-b. A. Paulssons
maskinaffär, Eslöv.
Arvinge är enligt lag den, som på grund av
blodsförvantskap el. adoption el. äktenskap
har rätt till avliden persons kvarlåtenskap.
I vanligt språkbruk kallas (oegentligt) även
testamentstagare arvinge. De arvingar,
vilkas rätt grundas på blodsförvantskap,
indelas efter förhållandet till arvlåtaren i
bröstarvingar, bakarvingar och sidoarvingar. Jfr
Arv, Arvsordning, Arvsrätt. C.G.Bj.
Arvland, det land, som en regent innehar i
kraft av arvsrätt, i motsats till de områden,
som han fått på annat sätt, t. ex. genom val,
erövring eller köp.
Arvlös. Den befogenhet att göra avkomling
arvlös, som vår äldre giftermålsbalk, 6 kap.
tillerkände vissa arvlåtare i händelse av
av-komlingens otillbörliga gifte, har borttagits
genom 1915 års äktenskapslagstiftning. C. G. Bj.
Arvode (fsv. arvoPe, fordom med
betydelsen : arbete, sedan utträngt av detta, som
är den tyska formen av samma ord), i
allmänhet ersättning för arbete eller
uppdrag av mer eller mindre tillfällig
beskaffenhet, utfört vare sig på grund av enskilt
avtal (t. ex. av en syssloman, av
styrelseledamöter) eller jämlikt offentlig myndighets
förordnande (av förmyndare, god man för
bortavarande, rättens ombudsman i konkurs,
se d. o., m. fl.). Arvode i löneteknisk
mening kallas — i motsats till lön — ersättning
till befattningshavare i statens tjänst med
mindre fast anställning, ss. e. o. tjänstemän,
amanuenser m. fl. Arvode benämnes även
avlöning till de centrala ämbetsverkens chefer,
som tillsättas på viss tid, till statssekreterare
och expeditionschefer samt till vissa s. k.
fullmäktige inom centralförvaltningen. Även de
belopp, som ledamöter av riksdagen,
kyrkomötet och utrikesnämnden ävensom
statsrevisorerna samt deras kanslibiträden åtnjuta,
kallas arvoden. Ldht; -1m-
Arvprins, titel, som i synnerhet i Tysklands
hertig- och furstendömen tillädes suveränens
äldste, till tronföljden närmast berättigade
son. Jfr Arvfurste och Prins.
Arvrike, monarki, där regenten uppstiger
på tronen till följd av arvsrätt. Europas
samtliga kvarvarande monarkier äro
arvriken. Arvrikets motsats är valriket, där
monarken tillsättes genom val. Den, som
innehar eventuell arvsrätt till tronen i ett
arvrike, kallas arvfurste, arvprins,
arvfurstinna o. s. v. Se Tronföljd.
Arvsbyggnadsrätt, den förytterliga och
ärftliga rättigheten att på eller under en
främmande marks yta ha en byggnad. A.
är ett speciellt tyskt rättsinstitut med stor
social betydelse. Rättighetens innehavare är
verklig ägare till den uppförda byggnaden
och kan fritt förfoga över den. För
rättighetens bestånd är ingen bestämd tid stadgad
eller vedertagen. För rättighetens
åtnjutande utgår i regel en avgäld i vissa procent av
tomtvärdet, vilken fastställes på nytt tid
efter annan, på det att tomtvärdets stigning
må komma markägaren till godo. —■ Genom
a. kan den mindre bemedlade med större
lätthet skaffa sig ett eget hem; även kan det
allmänna på ett bekvämt sätt hämma den
privata tomtspekulationen, samtidigt
tillgodoseende sina egna finansiella intressen.
Ett mot a. i viss mån svarande institut,
vartill förebild i äldre svensk rätt icke saknats,
har enligt förslag av Lagberedningen (1905)
införts i svensk lagstiftning under namn av
tomträtt (se d. o.). (C. G. Bj.).
Arvsförening kallas avtal, som träffas
rörande blivande arv eller rätt i dödsbo
mellan arvingar inbördes, mellan arvlåtare o.
arvinge el. mellan arvlåtaren och en eljest ej
arvsberättigad person. Arvingar kunna
genom arvsförening överenskomma om
skifteslotter vid blivande arvskifte. En arvlåtare
kan ingå arvsförening med en sin arvinge
om avstående av arv; dock är sådant avtal
bindande, endast om avståendet uppväges av
vad arvingen under arvlåtarens livstid
åtnjutit som förtida arv, hemföljd el. dyl. Genom
arvsförening kan en arvlåtare ock göra
annan person berättigad till kvarlåtenskapen,
dock endast i den omfattning, som motsvarar
förmåner, av vilka arvlåtaren under sin
livstid kommit i åtnjutande genom personen i
fråga. En sådan arvsförening gäller för
testamente och behöver ej som detta bevakas.
Rörande arvsföreningar finnas icke i
svensk lag särskilda regler. Ovan nämnda
villkor för desammas giltighet framgå ur
den svenska rättens allmänna grundsatser
för avtal ach arv. Inbördes testamente är ej
a.; ett sådant är ej bindande för någondera
testamentsgivaren. C. G. Bj.
Arvskifte, det avtal om delning av
avliden persons tillgångar mellan
dödsbodelägarna (el. stärbhusdelägarna: efterlevande
make och arvingar), varigenom den tillfälliga
förmögenhetsgemenskap upphör, i vilken
de efter dödsfallet stått till varandra. Någon
tid för arvskifte är ej föreskriven, utan
döds-bodeläsarna kunna fritt leva samman i bo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
