Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aryabhata - Arya Samaj - Aryler - Arx - Arzamas - Arzawabreven - Arz von Straussenburg, Artur - Arån - As (mynt) - As (kemi) - Aš (stad) - A. S. - Asa (socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Arya Samaj—Asa
228
enda bevarade arbete utgavs av H. Kern
(1874), och 3:e delen av detta (matematik)
översattes av L. Bod et i Journal asiatique 1879.
Ärya Samäj, se Brähma Samäj.
Aryler, benämning på envärda
bensolradi-kaler, såsom C»H5 , C«H« . CH3 , C»H3(CH3)2.
Arx, lat., borg. Jfr Ak rop o 1 is.
Arzama’s, stad i mellersta Ryssland, guv.
Nisjnij Novgorod, 105 km s. om staden Nisjnij
Novgorod, vid Tesja; 11,194 inv. (1920).
Arzawabreven, två brev, som tillhöra det
fynd av kilskriftstavlor, som 1887 gjordes vid
el-Amarna i Egypten (se A m a r n a). Det
ena är skrivet från farao Amenofis III (omkr.
1400 f. Kr.) till en konung i landet Arzawa,
det andra torde härstamma från detta land.
Breven äro publicerade av J. A. Knudtzon i
»Die El-Amarna-Tafeln» (1915).
Arzawasprå-ket visar sig nära besläktat med hetiternas
(se d. o.) språk, och landet bör ha legat i
närheten av deras rike. P. L.
Arz von Stråu’ssenburg, Artur, frih.,
österrik.-ung. general (f. 1857). Blev 1912
fältmarskalklöjtnant. Vid världskrigets utbrott
övertog A. befälet över en infanterifördelning
samt snart därefter
(i okt.) över en
armékår. Tog en
framstående del i 1915
års strider i Polen
(särskilt vid
Brest-Litovsk). 1916 i aug.
överbefälhavare för
1 :a armén i
Sieben-bürgen. Utnämndes
till generalstabschef
i mars 1917 efter
Conrad von
Hötzen-dorf. Både
Hinden-burg och Ludendorff
framhålla i sina
krigsminnen A. såsom en dugande man, med
vilken samarbetet var relativt gott, bättre än
med hans föregångare. A. sökte så vitt möjligt
att ej blanda sig i politiken och strävade
förgäves att förhindra den överhandtagande
demoralisationen inom österrik.-ung. armén. A.
blev 1918 generalöverste. M. B-dt.
Arån, biflod till Ljungan, upprinner mellan
Anaris- och Oviksf jällen i s. ö. Jämtland. Nära
ån s. v. om Hundshögen (1,372 m ö. h.) ligger
Arådalens turiststation, upprättad av
Svenska turistföreningen. Se bild på sp. 229.
As [ass], det äldsta romerska myntet, urspr.
en mark (librd) koppar el. 12 uns (327 g). Vikt
och värde voro olika under olika perioder,
vikten nedsattes så småningom allt mer och mer.
As och dess delstycken buro på ena sidan
förstäven av ett fartyg, på den andra ett
guda-huvud: 1 as (Janus), x/2 as, semis (Jupiter),
*/3 as, triens (Minerva), as, quadrans, Ve as,
textans, ^12 as el. 1 uns, uncia, och t. o. m.
Vz* as el. x/2 uns, semuncia. De anförda
namnen användes även som allmänna
bråkbeteckningar. Se bild på spalt 228.
As, kemiskt tecken för en atom arsenik.
A§ [ej], stad, se Asch.
Gravmonument från Borsjö, träskulptur av
mästaren med signaturen A. S.
A. S., en till namnet okänd bildhuggare,
som betecknat ett av sina arbeten med dessa
bokstäver; även kallad
Borsjömästa-ren; utförde 1626—omkr. 1640 dekorativa
skulpturarbeten för kyrkor i Skåne, på Fyn
och på Jylland, bl. a. predikstolen i Ystads
Mariakyrka (1626) och en i Lunds universitets
historiska museum förvarad samling inven
tarier för kapellet på Borsjö (sedermera
Mar-svinsholms) gård. Han var en överlägsen
figurskulptör; hans ofta egenartat effektfullt
komponerade arbeten prydas av en bisarr
broskornamentik och äro uppbyggda med
raffinerad teknisk skicklighet. — Litt.: O.
Rydbeck, »Två märkliga konstnärer» (1918).
H. W-n.
Romerskt kopparmynt, 1
as, med Janus’ bild.
Asa, socken mitt i Småland vid Asasjön
rakt n. om Helgasjön; Norrvidinge härad,
Kronobergs län, 136 kvkm, 1,300 inv. (1923).
Socknen är den mest kuperade inom hela
häradet och når upp över 300 m ö. h. 1,118 har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
