Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ascheberg, Rutger von - Aschehoug, H., & c:o - Aschehoug, Torkel Halvorsen - Aschelminthes - Aschersleben - Ascherson, Paul Friedrich August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Aschehoug—Ascherson
238
uppsätta ett regemente och åter ingå i svensk
tjänst. Han blev snart överste och utmärkte
sig genom lysande bragder i både det polska
och danska kriget, t. ex. på tåget över Bälten,
och stannade sedan i Sverige samt blev slutligen
1670 generallöjtnant. Höjden av ära och
ryktbarhet nådde A. i det sedan följande danska
kriget, till vars framgångar och lyckliga slut
A:s tapperhet och råd väsentligen bidrogo.
Han överhopades ock av den sparsamme Karl
XI med stora gåvor och ynnestbevis, blev
efter vartannat friherre, general,
fältmarskalk-löjtnant, fältmarskalk (1678), guvernör över
Göteborg, Bohuslän och Dal (1679) och
generalguvernör över Skåne, Halland, Göteborg
och Bohuslän (1680), kungligt råd (1681) och
greve (1687). I grevebrevet säger konungen,
att Gud genom A. givit honom segern vid
Landskrona, och efter A:s död skrev konungen
i sin dagbok, att A. i kriget varit hans
läromästare och preceptor. Som generalguvernör
återställde A. ordning och välmåga i de
härjade landsdelarna, ordnade indelnings- och
reduktionsverken samt lyckades med Sverige
fast införliva de från Danmark erövrade
landskapen. Även det under kriget upplösta Lunds
universitet sattes genom hans omsorg åter i
verksamhet. A:s självbiografi (på tyska)
finnes i Göteborgs högre latinläroverks bibi., en
dagbok från 1678 är tryckt i Karolinska
förbundets årsbok 1918. Jfr biografi av H. E.
Uddgren i Sv. biogr. lexikon. Hans porträtt
återgives på vidstående plansch. — A. hade 25
barn, däribland dottern Margareta (se föreg.).
Sonen Kristian Ludvig Aschenberg
(1682—1722) utmärkte sig som karolinsk
krigare (generallöjtnant 1713) vid Hälsingborg
1710 och Gadebusch 1712 samt deltog i norska
fälttåget 1716.
Aschehoug [a’skohaug], H., & c:o, norsk
förlagsfirma, leder sitt ursprung från en av
Hie-ronymus och Halvard Aschehoug 1872 i
Kristiania grundad bokhandel. 1900 skildes
bokhandeln och förlagsaffären åt. Den förra,
firman A:s bokhandel, utvecklades av Th.
Lamb-rechts till en av Norges största
bokhandels-affärer. Den senare, som under ovanstående
namn övertogs av V. Nygaard, är numera
Norges mest betydande bokförlag med filial i
Köpenhamn. Av förlagsfirman utges Illustreret
norsk konversationsleksikon (ny uppl. 1920 ff.).
Aschehoug [a’skohaug], Torkel Hal v o
r-s e n, norsk rättslärd, socialekonom o.
politiker (1822 22/6—1909 20/i), prof, i lagkunskap
vid Kristiania univ. 1852—86, 1870 tillika prof,
i statsekonomi och statistik. A. intog en av de
främsta platserna bland sitt lands samtida
vetenskapsmän. Hans förnämsta
vetenskapliga verk äro »Statsforfatningen i Norge og
Danmark indtil 1814» (1866), »Norges
offent-lige ret» (1874—81, ny, utvidgad uppl. 1891—
93) samt det monumentala standardverket
»Socialökonomik» (4 bd, 1903—08, ny, av T.
Aarum revid. uppl. 1910—14). Närmast
avsedd för utländska lärare var hans handbok
»Den nordiske statsret» (1885, tysk uppl. 1887).
A:s författarverksamhet har givit viktiga
bidrag till den vetenskapliga diskussionen på
olika områden och utmärker sig för en
skarpsinnig tolknings-konst jämte
allsidighet i de
framställda synpunkterna och i övrigt för
den största
mångsidighet. Icke
mindre betydelse än som
statsrättslärare
hade A. som
socialekonom och fortsatte
på detta område
ända till sin död sina
studier och sin
förf.-verksamhet, som
buro frukt i ovan
an
givna monumentala verk. Det kan till sina
huvudsynpunkter närmast betecknas som en
villkorlig anslutning till den s. k. österrikiska
skolan, särskilt i avseende på värdeläran. — A.
utövade även mycken praktisk administrativ,
politisk och journalistisk verksamhet, den
sistnämnda främst såsom medarbetare i
Morgen-bladet, där han länge redigerade den utländska
avdelningen. Han var medlem av talrika
lagkommittéer, styrelsen för Hovedjernbanen,
Hypoteksbanken (direktör) och Höjesteret.
Som led. av andra unionskommittén (1865—
67) tog han väsentlig del i utarbetandet av
dess förslag, som bl. a. gick ut på att ett
unionellt statsråd skulle inrättas och i lag
bestämmas om storleken av rikenas
kontingenter till unionens försvar. Han fick i den
skarpa polemik, som förslaget framkallade
från Dunker och från den av Johan Sverdrup
ledda oppositionen i Norge, främst kläda skott
därför men försvarade det i Norge dödsdömda
förslaget med stor talang.
A. var stortingsman 1868—82 och efter A.
M. Schweigaard det konservativa partiets
ledare. Inom stortinget åtnjöt han stort
anseende och hedrades med en mängd uppdrag.
A. var en av de ledande i Skandinavisk
sel-skab (se d. o.) samt varmt skandinaviskt och
unionsvänligt sinnad. Jfr Fr. Stängs, J.
Worm-Müllers och T. Aarums biografier över
A. i Norsk biogr. leksikon (1922). (-1m-)
Asehelmi’nthes, en klass av de lägre
maskarna, Scolecida (se d. o.). A. kunna
karakteriseras som i regel trinda scolecider med
ändtarm och analöppning, mer el. mindre
rymlig, primär kroppshåla och föga utbildat
me-senkym. De äro vanl. skildkönade; de äro
antingen frilevande el. parasitiska. Rend.
A’scherslèben, stad i preuss. prov. Sachsen
vid floden Eine, 46 km s. om Magdeburg.
27,550 inv. (1919). Fabrikation av socker,
maskiner och linnevaror, järngjuteri.
Kalisalt och brunkol brytas i närheten. Fröodling.
A’scherson, Paul Friedrich August,
tysk botanist (1834—1913), prof, vid univ. L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
