Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ascherson, Paul Friedrich August - Aschiza - Aschkenasim - Aschraf, Aschref - Ascidier, Sjöpungar - Ascites - Asclepiadaceae - Asclepiades - Asclepiasull - Ascoceras - Ascoli, Graziadio Isaia - Ascoli Piceno (provins) - Ascoli Piceno (stad) - Ascomycetes, Ascus - Ascophyllum - Ascot - Asdinger - Asdod - ASEA - Aselli, Gasparo - Aseptik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Aschiza—Aseptik
240
Berlin. Har huvudsakligen ägnat sig åt
studiet av Mellaneuropas och medelhavsländernas
flora och har bl. a. utgivit »Flora der
Pro-vinz Brandenburg» (1859—1864) samt
påbörjade 1896 tills, m. P. Gräbner »Synopsis der
mitteleuropäischen Flora», vars utgivande
ännu pågår.
Aschi’za, se Tvåvingar.
Aschkenasim, tysktalande judar. Se J u d a r.
A’schraf, A s c h r e f, stad i Persien, i prov.
Mazanderan, nära Kaspiska havets s. ö. hörn.
7,000 inv. Handel med silke och bomull. A.
var en gång konungens residens och Abbas
den stores (se denne) älsklingsplats.
Storartade ruiner från denna tid kvarstå.
Ascidier, Tethyodea, Sjöpungar, en klass
av m a n t e 1 d j u r e n (se d. o.). De flesta
äro fastvuxna vid underlaget eller sitta
nedstuckna i sanden på havsbottnen. Kroppen
är i regel säckformig samt omgiven av en
brosk- el. läderartad kutikula, vari stundom
kalknålar finnas inbäddade. Jämte den
könsliga fortplantningen förekommer i stor
utsträckning knoppning, som leder till
kolonibildning. — I systematiskt avseende göra sig
huvudsakligen tvenne rätt skilda åsikter om
a:s indelning gällande. Enl. bägge skiljas de
frisimmande Ascidiae salpaeformes från de
fastsittande formerna. De senare fördelas av
många författare på två huvudgrupper: enk
1 a a., Ascidiae simplices, som ej bilda
kolonier, där de enskilda djuren omslutas av en
gemensam mantel, samt sammansatta
a., Ascidiae compositae, vilka äro
kolonibildande. Enl. en annan indelning hänföras a.
till fem ordningar. Krikobranchia bildas
uteslutande av kolonibildande former.
Ptycho-branchia omfattar både kolonibildande och
solitära former. Diktyobranchia består av
vanl. solitära djur. Aspiraculata äro solitära
former, utan gälspringor. Ascidiae
salpaeformes bilda en från de övriga ganska avvikande,
mycket intressant grupp. De bilda
frisimmande, pelagiska kolonier, vilkas form närmast
kan liknas vid en urholkad grankotte. De
enskilda djuren äro anordnade vinkelrätt mot
ytan i en gemensam gelébroskig mantelmassa
med munöppningarna riktade utåt och
kloakmynningarna inåt. Äggen utvecklas inom
äggsäcken till ett embryo, cyathozooid, vilket
genom knoppning alstrar fyra nya individ,
ascidiozooider, men själv går under. Ascidiae
salpaeformes utstråla ett praktfullt ljus. Rend.
Ascites, se Bukvattusot.
Asclepiadäceae, seAsklepiadacéer.
Asclepi’ades, se Asklepiades.
Ascle’piasull, se Asklepiadacéer.
Asco’ceras, ett bläckfisksläkte. Skalet är
långt och något böjt. Det består av en
bo-ningskammare och en rad av luftkamrar,
skilda av septa, som sitta på oregelbundna
avstånd från varandra. Sifo är tunn och
belägen nära buksidan. Släktet är känt från
silurtiden från Gotland, Norge, Böhmen,
England och Nordamerika. R. H-gg.
A’scoli, Graziadio Isaia, ital.
språkforskare (1829—1907), professor i jämförande
språkforskning i Milano 1860—1902. Var en
av de första, som tillämpade den nya
foneti-kens resultat på den historiska
språkforskningen i sina »Studj critici» (I—II, 1861—77),
och lade grunden till en förträfflig italiensk
dialektforskning samt utgav »Archivio
glotto-logico italiano». Var även keltolog.
Ascoli Piceno [a’skåli pitfe’nå], provins i
mellersta Italien, i Markerna, vid Adriatiska
havet; 2,063 kvkm, 266,031 inv. (1921).
Huvudstad med samma namn. A. är till stor del
fyllt av Apenninerna men sänker sig mot
kusten till en bördig slätt. Vattnas av många
små floder; den mest betydande är Tronto.
Odling av vin och sydfrukter, hampa och
silke. I kusttrakterna finnes porslinslera, i
bergen brunkol, alabaster, silver- och
järnmalm. Industrien är föga utvecklad.
Ascoli Piceno [a’skåli pitje’nå], stad i
mellersta Italien, huvudstad i prov. Ascoli Piceno,
vid Tronto. 32,108 inv. (1921). Biskopssäte.
Järnväg till hamnstaden Porto d’Ascoli.
Industrien omfattar majolika, glas, silke och
kläde. Många minnesmärken från romartiden.
Ascomycètes, A’s cus, seAskomyceter.
Ascophy’llum, se B r u n a 1 g e r.
Aseot [ä’sköt], by i Berkshire i s. ö.
England, nära Windsor. Vid A. hållas i juni
stora kapplöpningar, Aseot races, sedan 1711.
A’sdinger, se Vandaler.
Asdöd (grek. Azotos), en av filistéernas fem
furstestäder, säte för Dagons dyrkan.
Aposteln Filippus predikade där evangelium. A.
är numera en obetydlig by och kallas E s d u d.
ASEA, se Allmänna svenska
elektriska aktiebolaget.
Ase’lli, G a s p a r o, ital. anatom (omkr. 1581
—1626), professor i anatomi och kirurgi i
Pa-via. Upptäckte chyluskärlen eller de lymfkärl,
som komma från tarmkanalen och här upptaga
det genom tarmväggen resorberade fettet.
Aseptik (av grek, nekande a och sèpsis,
förruttnelse) är tillvägagångssättet att göra
och bibehålla föremål (instrument, sår etc.)
fria från sjukdomsalstrande organismer av
alla slag och deras sporer. A., som är av den
största och mest grundläggande betydelse,
bl. a. för kirurgien, synes ha varit anlitad
redan av naturfolken, vilket framgår bl. a. av
från stenåldern härrörande fynd av
trepane-rade skallar. Förloppet av den rituella
omskärelsen ger även bevis i denna riktning.
Hippokrates (f. 460 f. Kr.) framhöll vikten av
rengöring av naglarna hos operatörer, och den
»pneumatiska skolan» (l:a årh. e. Kr.) fäste
stort avseende vid en noggrann tvättning
såväl av operatörer som ock av patienten.
Likaledes kan man från den tiden spåra en
bestämd avsikt att göra alla instrument av
metall (brons el. stål) och så enkla som
möjligt, och helst i ett stycke, så att de lätt kunde
rengöras. Sedan hör man ej av a. i
litteraturen, och man behöver endast jämföra 1700-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
