Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asiatiska fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Asiatiska fornlämningar
252
Målade lerkärl. Susa, äldsta skiktet.
babylonien, och i Elam, n. ö. om Babylonien,
ha fransmännen i de äldsta delarna av staden
Susa funnit èn del stenredskap jämte en
intressant målad keramik men även vapen och
redskap av koppar. I Främre Indien har man
påträffat talrika neolitiska redskap samt
därjämte i Vindhyabergen handgjorda och senare
drejade lerkärl, stundom målade, samt spår
av åkerbruk. Stenåldersgravar äro ännu
sällsynta. I ytan angåvos gravarna av
stenkret-sar. De talrika megalitgravarna i Indien
synas tillhöra järnåldern. I åtskilliga grottor
och senast på en klippa vid Singanpur i
Rai-garhdistriktet i Centralprovinserna ha
upptäckts teckningar och målningar av
människor och djur, stundom jaktscener, vilka
anses tillhöra den yngre stenåldern. Även på
Ceylon finnas talrika minnen från en
stenålder. Det indiska fastlandet kan även
uppvisa en mängd primitiva borglämningar, som
torde tillhöra stenåldersstaaier, om också
metall icke var okänd. — Stenåldersredskap ha
även anträffats i Bortre Indien.
Karakteristisk för fastlandet är en yxa med skafttunga;
från öarna Java och Sumatra föreligger en
annan yxtyp med takformigt välvd rygg och
trekantig genomskärning. Även yxor, som
mycket erinra om de europeiska, förekomma.
I vissa delar av detta område har stenåldern
räckt in på 1700-talet och ännu längre.
Kina har, som den svenske forskaren prof.
J. G. Andersson visat, haft en rik stenålders-
Indisk hällmålning: jaktscen. Mirzapur.
kultur. I provinsen Sheng-king i s. Manchuriet
undersökte han vid Sha-kuo-tun en grotta,
som innehöll massor av människoben (över
40 individer), små polerade stenyxor, skrapor
oeh pilspetsar,
knappar och pärlor av sten,
ringar av sten och
musselskal, en liten
stenskulptur, diverse
benredskap, rester av
keramik med
streckornament och även av rött
lergods med svart
målning. I provinsen
Honan har vid
Yang-shao-tsun påträffats en
boplats från stenåldern,
utbredd över en yta av
600X480 m. Här
hittades en mängd
grön-stensyxor utan
skafthål, sländtrissor, sten-
knivar, stenringar med triangulär
genomskärning, pilspetsar av skiffer, ben- och
horninstrument samt en rikedom av keramik.
Lerkärlen äro dels av grovt, gråaktigt gods med
intryckta eller inristade ornament och
stundom drejade, dels av fint, rött gods,
åstadkommet genom
oxiderande
bränning, och
målade i svart
på röd botten,
stundom även
med vitt och
rött på vitt.
Denna keramik
har
anknytningar västerut, i Susa, i
Be-lutsj istan, vid
Anau i Västturkestan, i Transkaukasien och i
öst- och Sydeuropa. Djurbenen tillhöra mest
svinet. Även gravar med människoben ha
påträffats. Också på andra håll ha rester av
samma kultur upptäckts.
Japan har ägt en rik stenålder, bekant
genom tusentals fynd; särskilt givande ha
kjök-kenmöddingarna vid kusterna visat sig vara.
I dessa förekomma utom avfall från
måltiderna, lergods och redskap även
människoske-lett. Efter keramikens beskaffenhet, form och
ornering har Japans stenålder (av Matsumoto)
indelats i 4 underavdelningar. Krok- och
spirallinjer äro vanliga ornament å lerkärlen, i
äldre tid i låg relief, senare inskurna i leran.
Skeletten ligga ofta hopkrupna och voro på ön
Miyato rödfärgade med järnoxid (denna
färg-ning är känd även från europeisk stenålder).
Stenålder är också känd från Korea. Från
Kamtsjatka föreligga intressanta fynd, som
hemförts av den svenska
kamtsjatkaexpedi-tionen. Pilspetsar av obsidian, stenyxor av
grönsten, ofta spetsnackiga och med
trapetso-idisk genomskärning, samt grov keramik med
Tväryxa av sten.
Sha-kuo-tun, Kina. Skala 1:3.
Mälat lerkärl. Ho-nan, Kina.
Skala 2:7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
