Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asiatiska fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Asiatiska fornlämningar
254
öron på kärlets insida äro karakteristiska för
denna kultur, som hittats i bottnen på gamla
i jorden nergrävda hyddor. Denna kultur
behöver ej vara mer än ett par, tre hundra år
gammal.
Sibirien har likaledes att uppvisa en
stenålder, som hos vissa folkstammar i norden
fortsatt mycket nära vår egen tid. På västra
sidan om Amurfloden i östsibirien hittades
1880 stora skalhögar (kjökkenmöddingar),
som även innehålla ben av diverse djur,
däribland hund, sten-, ben- och hornredskap,
keramik samt mänskliga benrester men inga
spår av metaller. I det övriga Sibirien från
Stilla havet till Ural har man påträffat
många boplatser och enstaka fynd. Vissa
typiska stenåldersföremål förekomma blott i
Sibirien; ett icke ovanligt material är nefrit.
I östturkestan har
Aurel Stein påträffat
slipade yxor,
pilspetsar och spånor av jade
och jaspis i
Lop-nor-öknen. Även i östra
Mongoliet har en rik
stenålder utforskats av
japanen R. Torii och
hans hustru.
Viktiga undersökningar i
Västturkestan ha vid
Anau utförts av den
amerikanska
Pumpel-ly-expeditionen (1904).
De väldiga ruinkullar
och de gravar, som
utgrävdes, lämnade en
mängd föremål av sten
och lera men även av
koppar och brons. Det
äldsta av de 4
kulturskeden, som kunde
urskiljas, var alltså
redan en kopparålder.
Högst intressant är den målade keramiken
med dess triangel- och linjemotiv.
Om kopparåldern tog sin början i Asien så
tidigt som omkr. 4000 år f. Kr. eller förr, så
synes däremot bronsåldern gå tillbaka
blott till mitten av 3:e årtusendet.
Kännedomen om koppar och brons tros ha spritt sig ut
från Främre Asien. Först mellan 1500 och 1000
f. Kr. vidtog här järnåldern. I Mindre Asien
har nära Egeiska havets kust ruinkullen vid
Hisarlik (det gamla Troja) lämnat talrika
föremål från koppar- och bronsåldern.
Avvikande från den kultur, som här finnes
representerad, är den, som eljest härskade under
bronsåldern och början av järnåldern i
Mindre Asien och Nordsyrien, nämligen hetiternas
kultur. Denna är känd genom talrika
stenskulpturer, ofta prydda med hieroglyfiska
inskrifter, genom fynd av bronser och keramik
samt på grund av utgrävningar, som
verkställts i hetitrikets huvudstad vid Boghazköi
(öster om Angöra), vid Karkemisch nära Eu-
Ruinkulle (tett) efter det forna Arpad, n. om
Aleppo, Syrien.
frat och annorstädes. Fyndet i Boghazköi
av ett stort arkiv med kilskrifttavlor visar,
att babylonisk kultur sträckte sitt inflytande
långt in i Mindre Asien omkring 1400 f. Kr.
I Armenien ha intressanta fynd gjorts
särskilt vid Vansjön. De tillhöra en begynnande
järnålder och visa assyriska inflytelser.
Grävningar vid Zendjirli, n. ö. om Alexandrette, ha
uppdagat en med den hetitiska besläktad
ara-meisk kultur. I Palestina liksom annorstädes
i Syrien och Mesopotamien finnas talrika
ruinkullar (tells), av vilka ett mindre antal
utforskats, t. ex. Tell el-Hezi, Tell Djezer,
Tell Taannek, Jeriko. I dessa ruinkullar kan
man huvudsakligen med hjälp av
keramikfynden något så när följa utvecklingen från
neolitisk tid mer än 3000 år f. Kr. ned i
historisk tid. Grävningar i de babyloniska
städerna Tell Obeid, Mugeir (Ur), Warka (Uruk),
Lagasch (Tello), Nippur och Babylon ha
avslöjat tillvaron av en rik och högt stående
kopparålder, följd i 3:e årtusendet av en
verklig bronsålder. De äldre assyriska
fornläm-ningarna, t. ex. vid Qalat-Scherqat (Assur),
Bronssvärd fr&n Kina.
Skala 3:10. Skala 1:5.
Dolk av bron».
Sibirien.
Målade keramikskärvor.
Anau, Västturkestan.
Skala 1:4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
