Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asiatiska fornlämningar - Asiatiska piller - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Asiatiska piller—Asien
256
Skafthålsyxa
av brons.
Kina.
gå tillbaka till bronsåldern. Storartade
ruiner ha utgrävts på flera ställen i Assyrien.
Bronsålderskulturen i Persien är rik,
såsom framgått av de Morgans undersökningar
av stenkammargravar i
Lenkoran i Nordpersien och av hans
grävningar vid Susa och Tepe
Muisian i Sydpersien (det gamla
Elam). I sydöstra Persien har P.
Sykes gjort gravfynd från
bronsåldern med obrända lik i stora
lerkärl jämte bronsnålar. I
Främre Indien vittna åtskilliga fynd
om en kopparålder. Huruvida en
verklig bronsålder existerat i
Indien är ej klart, men en del
tidiga bronser ha anträffats
därstädes, även vapen. Måhända
redan till järnåldern höra de stora
gravfälten i Tinnevelly vid
Tam-raparnifloden, där de döda
begravts obrända i stora lerkrukor.
I Bortre Indiens östligare delar
framträder en tämligen
utvecklad bronsålderskultur, särskilt i
Tonkin. På Java, Celebes och
Moluekerna voro holkyxor av
brons vanliga, på Java funnos
även hillebarder av samma metall.
Kina har haft en rik bronsålder under andra
och en del av första årtusendet f. Kr. Svärd,
holkyxor, svärdstavar, knivar och dolkar av
brons äro karakteristiska för denna kultur
förutom bronskärl och en grov, nyupptäckt
keramik. Japans bronsålder är föga känd.
Till en ungefär från 400 före till 700 e.
Kr. varande järnålder höra de talrika, av
stora jordhögar
täckta stenkammargra-varna. I Västsibirien
härskade en rik
bronsålderskultur; i
floddalarna, särskilt längs
Jenisej, ligga talrika,
ofta fyrkantiga högar
(»kurganer»),
kring-satta med stenar och
innehållande mest
obrända lik i
träkistor, täckta av
sten-plattor eller
björknäver. Tillsammans med
skeletten ha hittats
lerkärl, kopparkittlar,
knivar och andra
verktyg av brons samt
djurfigurer av samma
metall. Den
förhisto
riska tiden varade i Sibirien, även dess
sydligare delar, fram i vår medeltid. Också
järnålderns gravar, rösen och små kullar äro
talrika i Sibirien. Gravgodset antyder under
järnåldern och även tidigare förbindelse med
det östra och inre Ryssland, med Iran och med
Kina. I Jenisejtrakten och annorstädes finnas
Holkyxa av brons.
Kina. Skala 2:5.
hällristningar, framställande människor (till
fots och till häst), djur (däribland kameler)
samt träd. De tros tillhöra bronsåldern.
Den grekiska, romerska och bysantinska
kulturen ha lämnat rika spår i Mindre Asien
och Syrien i form av ruiner efter 100-tals
städer, borgar, broar, vägar, akvedukter o. s. v.
I samma länder och i Irak, Persien och
Tur-kestan finnas massor av fornlämningar från
islamisk och närmast föregående tid. Till
asiatiska fornlämningar höra jämväl de äldsta
buddistiska monumenten i Främre Indien,
Tibet, östturkestan och i Bortre Indiens övärld.
Litt.: Asien i sin helhet’ Buschan,
»Illu-strierte Völkerkunde», II (1923; med
bibliografi) ; British museum, »Guides to the antiquities
of the stone and the bronze ages» (1921, 1920).
Främre Asien’. Montelius, »Die älteren
Kulturperioden im Orient und in Europa», II (1916
—1923); Hilprecht, »Explorations in Bible
lands» (1903); Michaelis, »Archæologische
Ent-deckungen des XIX. Jahrhunderts» (l:a uppl.
1906); Karge, »Rephaim, Die vorgeschichtliche
Kultur Palästinas und Phöniziens» (1918);
Leander, »Det gamla Palestina» (1920);
Hand-cock, »Mesopotamian archæology» (1912); J.
Garstang, »The land of the hittites» (1910);
Pottier, »L’art hittite» (1921); Schmidt,
»Heinrich Schliemanns Sammlung trojanischer
Al-tertümer» (1902); de Morgan, »Mission
scien-tifique en Perse» (1896 ff.; särskilt IV);
»Mé-moires de la délégation en Perse, publ. par J.
de Morgan» (1900—12; speciellt I, VII, VIII,
XII, XIII); Sarre, »Die Kunst des alten
Persien» (1922).
Indien: Smith, »The Oxford history of India»
(1920); Panchanan Mitra, »Prehistoric arts and
crafts of India» (University of Calcutta 1920);
Havell, »A handbook of Indian art» (1920).
Kina: J. G. Andersson, »Arkeologiska
studier i Kina» (Ymer 1923), »Palæontologia
Si-nica» (1923); Münsterberg, »Chinesische
Kunst-geschichte» (1910); Shetelig, »Vaaben og
red-skaber fra Kinas bronsealder» (1919).
Japan: Bælz, »Zur Vor- und Urgeschichte
Japans» (Zeitschr. für Ethnologie 1907);
Mun-ro, »Prehistoric Japan; Archæologia» (1897).
Sibirien: Martin, »Sibirica» (1897), »L’åge
de bronze au musée du Minoussinsk» (1893);
Tallgren, »Collection tovostine» (1917);
Minns, »Scythians and greeks» (1913).
Turkestan: Stein, »Serindia» (1921);
Schmidt, »Archeological excavations in Anau
and old Merv» (1908). T. A.
Asiatiska piller, arsenikpiller, se Arsenik.
Asien, den största av världsdelarna,
omfattar ö. och större delen av Gamla världen.
INNEHÅLL:
sp.
Gränser och areal .. 257
Kuster och höjdförhål-
landen .............. 257
Floder och sjöar..... 260
Geologiska förhållanden 261
Klimat.............. 263
Växtvärld .......... 264
Djurvärld .......... 269
Befolkning........... 270
Kulturförh. o. religion 273
Näringar, handel och
samfärdsmedel......... 274
Politisk historia ... 276
Politisk indelning .. 277
üpptäcktshistoria..... 280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
