Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien - Geologiska förhållanden - Klimat - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Asien (Klimat—Växtvärld)
264
jorden 1 a t e r i t (se d. o.) är i de regnrika
delarna av Sydasien den vanligaste jordarten.
På den sibiriska tundran täckes den till stort
djup frusna jorden av mäktiga och vitt
utbredda torvbildningar. Moräner och andra
glaciala avlagringar äro i A. inskränkta till
bergskedjorna. Icke ens under den tid, då
Nordeuropa hade sin kvartära istid,
före-kommo i A. nedisningsområden av större
utsträckning utanför bergskedjorna. En
egendomlig förekomst av »fossil» is finnes på en
del av de Nysibiriska öarna, men den är ej
att betrakta såsom kvarleva från egentliga
glaciärer eller landisar utan måste ha
uppkommit på något annat, ännu ej fullt utrett sätt.
Av A:s malm- och
mineralfyndighe-t e r kunna endast några av de viktigaste här
nämnas. Stenkolsflötser av ofantlig
utbredning och mäktighet finnas i Kinas
stenkolsformation, framför allt i provinsen Shan-si.
Järnmalmer, hittills dock föga
bearbetade och endast ofullständigt kända, finnas
ävenledes i Kina. De viktigaste järnmalmerna
förekomma i östra Ural. Platina finnes i
gruslager i östra Ural, som lämnar omkr.
00 % av världsproduktionen av denna metall.
Guld, såväl i kvartsgångar i fast berg som
i grusbäddar, förekommer i Ural, östra
Sibirien och i flera andra trakter. Tennmalm
vaskas på Malackahalvön och de söder om
denna belägna öarna Banka och Billiton, som
leverera huvudparten av världsproduktionen.
Ädelstenar fås ur vaskgrus i Ural
(smaragder, rubiner, safirer m. m.), på Ceylon
(ru-biner, safirer m. m.), i Främre och Bortre
Indien (diamanter, rubiner, akvamariner o. a.)
ävensom flerstädes i Centralasien och
Sibirien. Världsbekanta äro naftafälten i
trakten av Baku (Apscheronhalvön), där
naf-tan är bunden vid tertiära sand- o. slamstenar.
Ännu föga kända naftafält förekomma vidare
i Centralasien, Burma, på Sundaöarna, särskilt
de nederländska, och annorstädes. A. G. H.
Klimat. Atmosfärens allmänna cirkulation
påverkas väsentligt av A:s stora landmassa,
såväl genom dess motsats till världshaven i
värmehänseende som genom dess mäktiga
bergskedjor, vilka i s. och s. ö. helt förhindra
de lägre luftlagrens normala strömning.
Genom den starka utstrålningen från Sibiriens
och Turans lågslätter samt Tibets högslätter
bildas där om vintern en anticyklon, som,
överlagrande sig på det normala
högtrycks-bältet vid ung. 30° n. br., förskjuter detta
15° mot n. Den uppstående luftströmningen
medför ringa nederbörd på kontinenten,
mestadels under 25 mm i januari, och en i stort
sett av främmande lufttillförsel obehindrad
avkylning. Den starka upphettningen om
sommaren ger upphov till ett
lågtrycks-område, som, starkast utpräglat över
Be-lutsjistan, sträcker sig långt bort i n. ö.
riktning; det bringar förenämnda högtrycksbälte
att helt försvinna över den asiatiska
kontinenten och medför s. v. vindar i s., s. ö. vin-
Julinederbörd (enl. Kendrew 1922).
dar i ö., n. vindar i v. Sibirien. De regnrika
sydöst- och sydvästvindarna tvingas av
bergskedjor att avbörda sig sitt vatteninnehåll på
dessas lovartsidor, så att intet blir över för
högslätterna i lä; bättre ställt är s. Sibirien,
varöver både från ö. och v. fuktiga luftmas-
Januaritemperatur vid havsytan (enl. Gorczynski
1918).
sor kunna utbreda sig. I stort sett ligga
års-isotermerna i v. omkr. 7° sydligare än i ö.
A. är de utpräglade årstidernas kontinent;
skillnaden mellan vinterns och sommarens
temperatur uppgår vid köldpolen till 67°,
lufttrycksskillnaden i Mongoliet till 26 mm.
Litt.: W. G. Kendrew, »The climates of the
continents» (1922). B. R.
Växtvärld. Nordligaste A. norr om
trädgränsen, arktiska A., intages till största de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
