Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Asien (Djurvärld—Befolkning)
270
fuktigare områdena finnes rikligt med bambu
och palmer. Himalajas sydsluttning bär ung.
till 900 m ö. h. tropisk skog. Högre upp följer
först subtropisk, sedan tempererad skog, som
når till 3,600 m och är rik på ekar, barrträd
och Rhododendron. Även i Främre Indien
har den ursprungliga vegetationen blivit i hög
grad förändrad under inflytande av den
urgamla kulturen. Ceylon ansluter sig
växt-geografiskt närmare till Malesien än till
Främre Indien. K. A.
Djurvärld. A. norr om Himalaja räknas
i djurgeografiskt avseende till den
paleark-tiska regionen, under det att de delar, som
ligga s. om nämnda bergskedja, jämte s. Kina
räknas till den orientaliska regionen. På
tundrorna i Sibirien är djurlivet tämligen
fattigt på arter. Dock är fågellivet om
sommaren ganska rikt. Fjällräv och ren sträcka sin
utbredning ända till öarna i Ishavet, och i
detsamma leva sälhundar, som jagas av isbjörnar.
I de sibiriska skogarna förekomma värdefulla
pälsdjur, såsom mård, sobel och ekorrar m. fl.
Vidare finnas lo, varg, räv och björn. Av
större växtätare förekomma älg och skogsren samt
längre söderut hjortarter och rådjur. Av
värdefullare fåglar finnas där orre och tjäder. Bergen
bebos av flera arter vildgetter och vildfår.
I ö. Centralasien och Kina finnes även
mysk-djuret samt i Kina och Tibet flera getlika
an-tiloper (N emorhoedus o. Budorcas) .Ett typiskt
rovdjur för bergen är snöleoparden. På
bergen nära snögränsen leva de stora berghönsen
(Tetraogallus), på lägre nivå rödbenta och
andra rapphönsformer, på stäpperna sandhöns
och stäpphöns, i dalar och omkring vattendrag
fasaner av flera olika raser. Stäppernas
däggdjurfauna omfattar flera arter gaseller,
scha-kaler, rävar, kattdjur, springråttor och
sorklika gnagare, kortörade små pipharar m. fl.
Egentliga harar i olika raser äro spridda över
hela regionen, och murmeldjur finnas i
synnerhet på bergen. Strimmiga hyenan
uppträder i s. v. A., kungstigern når till
Transkau-kasien i v. och Amurlandet i ö.; på förra
stället jagar den vildsvin, på det senare renar.
Lejon förekomma blott sparsamt i Persien och
n. v. Indien. Av björnar finnas flera arter,
de största på Kamtsjatka, där de ock äro
talrika. De leva där mest av lax, under det deras
släktingar på högplatåerna i det inre av
landet fånga murmeldjur och än mindre gnagare.
Ett egenartat svart och vitt björndjur
(Ailu-ropus) finnes i Tibet. I samma land leva
även flera egendomliga insektätare,
chiruanti-lopen, den vilda jaken m. fl. I öknen vid
Lop-nor träffas vilda kameler och den av
Przewal-ski upptäckta vildhästen i Dsungariet. Flera
arter vildåsnor finnas även från Tibet (klang)
och genom Turkestan till Persien. Bland
kräldjuren märkas flera arter giftiga ormar;
ödlorna tillhöra mest agamidernas grupp.
Grod-djuren äro delvis desamma som Europas
liksom även sötvattensfiskarna. I Kaspiska
havet finnas flera sill- och störarter. Malen är
där allmän. Den japanska ökedjans fauna
överensstämmer i många avseenden med
mot-liggande fastlands. På Sachalin finnas ännu
renar, där och på Hokkaido bruna björnar,
från Hondo och söderut en svart björn,
överensstämmelser med Kinas fauna visa sig i
förekomsten av den lilla sikahjorten, en
ma-kakapa, jättesalamandern m. fl. F. ö. finnas
där ock grävlingar, mårdar, vargar o. s. v.
Den orientaliska regionen s. om Himalaja
omfattar även de sydasiatiska öarna och s. Kina.
I samband med det varma klimatet och den
yppiga växtligheten har här utbildat sig en
synnerligen rik fauna, som delvis har likheter
med den afrikanska. Av människolika apor
förekommer orangutang på Borneo och
Sumatra; gibbonaporna, Semnopithecus-arter och
makaker finnas i talrika arter såväl på
fastlandet som på öarna. Halvapor finnas
likaledes. Den flygande makin (Galeopithecus)
finnes på Malacka, Borneo och Filippinerna.
Stora fruktätande fladdermöss, »flygande
hundar», äro talrika liksom även små
insektätande fladdermöss. Bland insektätarna märkas de
ekorrlika tupajaformerna. Tigern och
leoparden finnas på fastlandet samt Sumatra och
Java. Dessutom förekomma flera smärre
kattarter, mungos, en svart björn och läppbjörnen,
vargar, vildhundar, schakaler o. s. v.
Sambar-hjorten, axishjorten m. fl. hjortarter äro
typiska för området, likaså nilgauantilopen, den
indiska buffeln och flera andra arter
vildboskap. Den indiska elefanten lever förutom
på fastlandet även på Ceylon och Borneo. Tre
noshörningsarter och en tapir äro likaledes
hemma här. Vildsvin förekomma över hela
området och på Celebes det egendomliga
hjortsvinet (Babirussa). Fågelvärlden visar en
rikedom på hönsfåglar, bl. a. tamhönsens
stamfäder, påfågel, argusfasan m. fl.; fruktätande
duvor, papegojor, hornfåglar samt en mängd
insektätande fåglar. Bladfåglar (Phyllornis)
och brednäbbar (Eurylaemus) äro tvenne för
området helt typiska fågelfamiljer.
Krokodiler av flera slag förekomma allmänt, och bland
dem äro de smalnosiga gavialerna typiska;
pythonormar, talrika giftormar, bland vilka
glasögonormen eller kobran samt krait
(Bun-garus) äro mest fruktade, och även en mängd
ej giftiga ormar; bland ödlorna märkas
träd-agamer av flera slag, bl. a. de små
drak-ödlorna. Bland fiskar må nämnas
klätter-f isken (Anabas), talrika malf iskar, barber
m. fl. Lönnb.
Befolkning. Såväl zoologiska och
paleonto-logiska som antropologiska och etnografiska
skäl göra troligt, att människan mycket
tidigt uppträtt i A.; möjligen har människan
blivit till i denna världsdel. Till alla övriga
världsdelar ha strömmat folkslag därifrån.
Av Denikers 29 människoraser (se d. o.) äro
11 företrädda i A.; av dessa saknas i övriga
världsdelar 5.
Ett mycket gammalt inslag utgöres av
dvärgfolk, negritoer, som ensamma inneha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
