Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien - Befolkning - Kulturförhållanden och religion - Näringar, handel och samfärdsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273 Asien (Kulturförhållanden och religion—Näringar, handel och samfärdsmedel) 274
mit erna (araber, syrer), och längst i v.
i Mindre Asien bo osmaner, som utgöra en
gren av den turkiska stammen och ha sina
frändefolk i Turkestan och närliggande delar.
Turkfolk äro utom osmanerna turkmener,
ös-beger, östturkar, kirgiser, tatarer och jakuter.
Även dunganerna kunna föras till dessa, ehuru
de antagit kinesiskan som språk. Turkfolken
bilda med de egentliga mongolerna
(chalcha-mongoler, bureter m. fl.) och de tungusiska
folken (tunguser, lamuter, manchuer m. fl.) en
större folkenhet, sammanhållen av urspr.
språklig gemenskap, och sammanföras med dessa
som altaiska folk. De altaiska folken
upptaga sålunda tillsammans ett nästan
sammanhängande tvärbälte genom A. från
Medelhavet till Stilla havet i n. ö. och Ishavet. I
n. v. A. bo grenar av finsk-ugriska
folkstammen (syrjäner, voguler, ostjaker), och
närmast dem stå som självständig enhet
sa-mojederna. I n. ö. bo de sinsemellan
obesläktade jenisej-ostjakerna, giljakerna och
jukagi-rerna samt de inbördes besläktade tjuktjerna,
korjakerna och kamtjadalerna, vilka samtliga
pläga sammanföras som paleoasiatiska
folk; denna folkgrupp antages tidigare ha
haft en större spridning men undanträngts.
Liksom de ariska folken utgöra ett band
mellan Europa och A., äro malajerna (se d. o.)
i s. ö. ett band till Oceaniens öar (Polynesien)
i ö., dit den malajiska befolkningen spritt sig,
och till Afrika (Madagaskar) i v. Efter dem
ha de Indiska öarna kallats de Malajiska. Om
äldre folkelement här och på Malackahalvön
se ovan. Östasiens och Bortre Indiens folk
intaga i olikhet mot senast nämnda
folkgrupper en isolerad ställning som helt asiatiska
folk. Japanerna anses som biandfolk av
malajer och nordasiater. Ainu i Japans n. delar
äro ett isolerat folk utan hittills konstaterade
släktingar. Koreanernas frändskaper äro
likaledes ovissa, östasiens övriga huvudfolk höra
språkligen samman genom närmare eller f
jär-mare frändskap. Kineserna äro huvudfolket.
Dessa äro språkliga kusiner med siameserna
på Bortre Indiska halvön och ha avlägsen
språksläktskap med tibetaner, som å sin sida
stå nära tanguterna i n. och burmanerna på
Bortre Indiska halvön. Annamiterna äro
troligen ett biandfolk mellan siamo-kineser och
mon-khmerfolken (se d. o.), som även äro ett
av ursprungselementen i Bortre Indien. I det
hela kan Bortre Indiska halvön genom språk
-och folkblandning jämföras med Balkanhalvön
i Europa. I Främre Indien kvarleva vid sidan
av hinduerna talrika äldre element, av vilka
d r a v i d a utgöra den främsta och största
gruppen. (A. B—n.)
Kulturförhållanden och religion. A. hyser de
mest skilda kulturgrader, från lågt stående
jägarfolk, jordbruksfolk på lägre stadiet
samt herdar till högre stående jordbrukare
och gamla, verkliga kulturfolk.
Fornläm-ningar visa, att kulturen på vissa ställen i
Västasien är urgammal. Etnografiska,
grun
der göra troligt, att ö. el. s. ö. A. också varit
en gammal — måhända äldre — kulturhärd,
varifrån kulturinflytanden strömmat till
Ocea-nien och Amerika samt troligen också
västerut. Alltmera synes forskningen konstatera,
att Eufrat—Tigrisområdet är den högre
civilisationens urhem. Därifrån har troligen
Egypten fått sin första kultur, liksom även Europa
och ö. Asien. Mest ostörd av yttre
inblandningar har i Kina en rent asiatisk
civilisation utvecklats, som därifrån spritts till de
kringliggande länderna. Även Indien har
en högt men ensidigt utbildad civilisation.
Västasiens folk stå huvudsakligen under
inflytande av den arabiska odlingen och islam.
Men i hela A. gör sig nu för varje år den
europ. civilisationen alltmer gällande. — I A.
ha världens alla stora religioner uppstått:
bra-manismen, buddismen, shintoreligionen,
Kon-futses, Laotses och Zoroasters läror,
judendomen, kristendomen och muhammedanismen.
Men vid sidan av dessa finnas alla former av
schamanism och fetischism. (A. B—n.)
Näringar, handel och samfärdsmedel. A:s
materiella odling vilar i alldeles övervägande
grad på jordbruket. Detta gäller först och
främst Östasien, där Kina genom jordbruket
giver uppehälle åt en utomordentligt tät och
talrik befolkning, som endast i ringa grad är
beroende av handelsbyte för fyllande av sina
behov. Även Japan har bevarat sin karaktär
av jordbruksland vid sidan av en högt
uppdriven modern industri. En motsvarighet till
Kina bjuder i Sydasien Främre Indien med
Hindustan genom en av skördarnas rikedom
så gott som helt och hållet beroende, tätt
boende befolkning. Befolkningsantalet inom
dessa områden utgör i huvudsak ett direkt
uttryck för intensiteten av jordens uppodling
och bruk. För Kina och Japan är ris
huvudsädesslaget och den egentliga folknäringen, n.
om gränsen för risodlingen vidtager vetet, i
Hindustan dominera olika arter av hirs jämte
ris och vete. På Bortre Indiska halvön
föreligga liknande förhållanden som i Kina,
endast att stora områden här ännu ligga
oupptagna och odlingen ej har prägel av lika
individuell och hög kultur. Å andra sidan
producera Bortre Indiens länder födoämnen
utöver det egna behovet, och Kochinkina, Siarn
o. Burma äro huvudländer för risexport, medan
däremot Kina och Japan behöva utifrån fylla
felande kvantiteter. I övrigt upptagas
od-lingsvidderna i Kina och Japan av te, silke,
bomull, socker. Kina är det klassiska landet
för teodling och silke, men i avseende på export
av silke överträffas det av Japan. Främre
Indien odlar utom födoämnen bomull och jute för
egen industri och export, te (Assam), opium
m. m. Ceylon är ett av huvudländerna för
teodling. I Malajiska arkipelagen är det Java samt
delar av Sumatra, som ha karaktären av högre
jordbruksland genom te- och tobakskultur till
världsmarknadens behov. Andra öar, såsom
Borneo och Celebes, äro ännu till stora delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
