Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien - Näringar, handel och samfärdsmedel - Politisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Asien (Politisk historia)
276
vildmarker och oupplodlat land eller, som
Mo-luckerna, tagna i bruk för specialodlingar,
såsom av kryddor (kryddnejlika, muskotnöt m.
m.). Filippinerna i v. äro åter främst
jordbruksland för en ganska talrik befolknings
egna behov. Industrien inom dessa delar av
Asien har fortfarande, med undantag för
Japan, huvudsakligen karaktär av hantverk och
präglas i Kina och även i Japan av en utmärkt
konstskicklighet. Indien övergår alltmera till
modern industri, och dess bomullsvävnader
tävla med Manchesters.
Över Manchuriet går ett smalt
jordbruks-och befolkningsbälte genom Sibirien västerut,
och v. Sibirien har genom ryska kolonister
gjorts till en fortsättning av europeiska
Rysslands odlingsmarker. I övriga delar av A.,
där öknar och stäpper intaga det övervägande
området, är jordbruket begränsat till
bevatt-ningszoner från floderna, till oaser och
vattenrika bergdalar. Detta gäller Turkestan,
Iran, Mesopotamien, Arabien, och här inträder
boskapsskötseln som jämställd näring för en
nomadiserande del av befolkningen. På
stäpperna blir denna näringsgren
ensamhärskan-de, såsom i Tibet, större delen av Mongoliet
och på Kirgisstäppen. I Mindre Asien och
Syrien sker åter ett närmande till europeiska
(sydeuropeiska) förhållanden, och jordbruket
framställer vete, sydfrukter, vin, bomull m. m.
Här liksom i ö. Asien står hantverket högt,
och vackra konstvävnader, mattor och
smides-arbeten utföras.
A:s mineraliska tillgångar ligga ännu till
stor del obrukade, så ej minst Kinas (se d. o.)
stora kol- och malmtillgångar. Fullt i bruk
äro de endast i Altajbergen inom Ryska A.
och vid Baku (petroleum). Främre Indiska
halvön är jämförelsevis fattig på mineral, så
även öarna. Av stor ekonomisk betydelse är
de s. ö. skogarnas rikedom på värdefulla
trädslag. Sibiriens skogar äro i huvudsak ännu
icke tagna i bruk. — Mesta varuomsättningen
till andra världsdelar sker sjöledes.
Hongkong är huvudstation för trafiken mellan
Kina och Europa, Amerika och Australien.
Japans viktigaste hamnar för utomasiatisk
handelsförbindelse äro Kobe (före
jordbävningen 1 september 1923 även Yokohama)
jämte Dairen för Manchuriets produkter.
Ängbåtslinjer förbinda Bombay, Kalkutta,
Karachi, Colombo, Singapore via Suezkanalen
med Europa. I Soerabaja och Batavia
koncentrerar sig Nederländska Indiens europeiska
handel. Manila på Filippinerna har
handelsförbindelse med Sydeuropa och Amerika.
Med n. Europa står A. i förbindelse genom
det ryska järnvägsnätet, som inom A. omfattar
omkr. 18,000 km. Sibiriska järnvägen
(7,768 km) nådde fram till Vladivostok 1902.
Från Sibiriska järnvägen gå linjer till Peking
och Port Arthur. Med s. Europa står A. i
förbindelse genom Kaukasusbanan från
Batum vid Svarta havet till Baku vid
Kaspiska havet. På motsatta sidan av Kaspiska
havet går Transkaspiska banan
(Centralasiatiska järnvägen) från
Krasnovodsk genom ryska Centralasien till
Taschkent (1,865 km). Härifrån går över
Kirgisstäppen till Orenburg och europeiska
järnvägsnätet den 2,230 km långa
Turkestan-järnvägen. I Främre A. äro de viktigaste
linjerna H i d j a z- och Bagdadbanorna
(resp. 1,302 km och omkr. 1,930 km). Den
sistnämnda utgår från Bosporen och sätter
Kon-stantinopel på andra sidan sundet i
förbindelse med Mesopotamien och Syrien.
Hidjaz-banan går från Damaskus till Medina. Syrien
och Palestina ha över Sueznäset
järnvägsförbindelse med Egypten. Främre Indien äger
det mest förgrenade järnvägsnätet på A:s
fastland (omkr. 64,000 km). Kinas järnvägar äro
under rask utbyggnad (5,982 km i trafik, 3,600
km under arbete). Även på de indiska öarna
äro järnvägar framdragna, och av de japanska
öarna genomkorsas Hondo av järnvägar som
ett europeiskt land. Jfr f. ö. Järnvägar.
Floderna, särskilt i Sibirien och Kina, äro
av stor betydelse för samfärdseln. A:s
viktigaste kanal är Kejsarkanalen i Kina,
som förenar floden Pei-ho med Huang-ho och
Yang-tsi-kiang. I stäpp- och ökentrakterna gå
karavanvägar. En av dessa går från Taschkent
i Centralasien till Kuldscha, över Tien-shan
mellan Barkul och Chami genom öknen fram
till Huang-ho vid Lan-chou. Här är den
berömda Jymönnpassagen. Därpå går vägen till
Huei-hodalen och Peking. En annan stor
kara-vanväg mellan Sibirien och Kina går från
Kiachta över Urga till Kalgan och Peking.
»Kungsgatan» sammanbinder städerna Tebris,
Teheran och Meschched i Persien med Herat i
Afganistan. Som genomgångsland för vägarna
från Centralasien och Persien till Indien är
Afganistan av stor betydelse. Dess viktigaste
karavanväg till Indien går längs floden Kabul
genom Khaibarpasset till Peshawar.
A:s telegrafnät omfattade 1920 109,412 mil,
varav i Japan 20,434 mil. Mellan Japan och
Kina samt över Vladivostok och de sibiriska
landlinjerna till Europa har Det store
nordiske telegrafselskab i Köpenhamn, förmedlat
kabeltrafiken. Den första telegraf ledningen i
A. (Indien) anlades 1855. —
Telefonapparaternas antal i A. 1920 var 448,000 eller O,os
apparat per 100 inv., därav i Japan 298,000.
— Postväsendet är alltjämt föga utvecklat i
A. Bäst tillgodosedda i detta hänseende äro
Britt. Indien med 69,674 postkontor (1922),
Kina med Manchuriet med 11,582 (1921) och
Japan med 3,439 (1921). A. B-n; E. L-r.
Politisk historia. Den nuvarande
statsordningen inom A. är till stor del icke gammal.
Visserligen äro Kina och Japan gamla riken,
och Persien består sedan före Kristi tid, men
det turkiska väldet daterar sig från 1200-talet,
Afganistan från 1600-talet, och de arabiska
smårikena ha till större delen framgått som
suveräna småstater ur världskrigets
omvälvningar. A:s hela nuvarande politiska
gestalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
