Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien - Politisk indelning - Upptäcktshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Asien (Upptäcktshistoria)
280
331,000,000 (se Kina). Kejsardömet
Indien har 319,075,132 inv., Japan 77,654,850;
tills, ha de tre rikena sålunda 824,409,832
inv. eller 82 o/o av A:s hela folkmängd.
Däremot komma på Ryska Asien och Främre
A: s stater tills, icke fullt 8 % av Asiens
folkmängd på mer än hälften av A:s hela areal.
(A. B—n.)
Inhemska stater:
kvkm
inv.
Japan med besittningar och
arrende ...................... 678,388 77,654,850
Kina med biländer ......... 11,138,900 427,679,215
Siam ......................... 600,000 9,121,000
Bhutan ........................ 46,600 350,000
Nepal ........................ 140,000 5,640,000
Afganistan ................. 558,000 6,000,000
Persien (antagen högsta
folkmängd) ................. 1,645,000 9,000.000
Turkiet (antagen högsta
folkmängd) ...................... 729,900 13,000,000
Arabiska stater:
Hidjaz ........................ 250,000 900,000
Asir .......................... 200,000 1,000,000
Jemen ......................... 195,000 1,000,000
Oman ............................. — 500,000
Nedjd och Hasa ................... — 300,000
Schammar ......................... — 200,000
Ryska Asien:
Sibirien .................. 10,780,960 9,257,825
Kirgisrepubliken ........... 2,160,190 5,058,555
Turkestanska republ......... 1,478,480 7,201,550
Yttersta österns republ. .. . 1,671,355 1,811,725
Chiva ......................... 67,430 520,000
Bochara ...................... 203,430 3,000,000
Armenien ...................... 39,020 1,214,400
Georgien ...................... 65,967 2,372,400
Äserbeidjan ................... 86,998 2,096,975
Dagestan ...................... 35,167 798,180
Nordkaukasus (utom Don) 224,107 5,306,660
16,813,104 38,638,270
Grekiska öar (Lesbos,
Sa-mos, Chios) .................... 3,644 273,095
Brittiska besittningar:
Kejsardömet Indien ......... 4,668,614 319,075,132
Ceylon ........................ 65,607 4,494,605
Straits settlements ............ 4,140 883,769
Malajiska skyddsstaterna . . 132,000 2,347,000
Brittiska Borneo, Brunei,
Sarawak ...................... 220,952 833,637
Hong-kong ...................... 1,013 625,166
Wei-hai-wei ...................... 740 154,416
Aden, Perim, Sokotra och
Kuria-Muria-öama ............... 27,642 167,100
Smärre öbesittningar:
Bah-rein, Andamanerna och
Nikobarerna m. fl..... 10,275 217,292
Cypern ....................... 9,282 310,789
5,140,265 329,108,886
Labuan, Keelingöarna,
Christmasön ........................ — 7,851
Brittiska mandat:
Irak ............................ 371,000 2,849,282
Palestina ........................ 23,000 761,000
Transjordanien ................... 42,000 350,000
436,000 3,960,282
Franska besittningar:
Franska Indien ................... 513 265,200
Indokina o. Kwang-chan-wan 711,000 18,983,203
711,513 19,248,403
Franskt mandat:
Syrien ....................... 168,000 2,882,000
Nederländska besittningar:
Nederländska Ostindien .. 1,507,797 47,945,374
Italienska besittningar:
Rhodos och Tolvöarna .... 2,640 100,252
Portugisiska besittningar: kvkm inv.
I Främre Indien ................. 4,245 548,572
Timor .......................... 19,000 149,793
Macao ............................. 12 74,866
Förenta staternas besittningar .23,257 773,231
Filippinerna .................. 297,905 10,913,275
Upptäcktshistoria. Redan mer än 1000 år f.
Kr. började sannolikt koloniseringen av Mindre
A. från Grekland. Herodotos (484—424 f. Kr.)
gjorde resor ända inåt nuv. Persien, och
kunskapen om dessa trakter vidgades betydligt
genom Alexander den stores fälttåg till Indien
(330—325 f. Kr.). Strabon (63 f. Kr.—25 e. Kr.)
meddelar skildringar från Turan, Pamir,
Indien och Ceylon, och Ptolemaios (f. omkr. 100
e. Kr.) talar bl. a. om landet »Sinai» (Kina),
med vilket västerlandet redan trätt i
handelsförbindelser. — På 600-talet utvandrade en
mängd nestorianska kristna till Centralasien
och grundade där församlingar och kloster,
efter vilka ännu i dag lämningar anträffas.
På 1200-talet besöktes mongolkanernas hov i
Karakorum av åtskilliga resande, däribland av
munken Ruysbroeck (1253—55). Venezianen
Marco Polo företog 1271—96 vidsträckta
färder i A. Även många arabiska resande,
som Ibn Batuta, ha författat reseskildringar
från dessa områden. Mingdynastien i Kina
(från 1368) spärrade detta land för
européerna. — Vasco da Gama upptäckte 1498
sjövägen till Indien. Härmed började den
portugisiska kolonisationen i A. 1511 erövrades
Malacka och Moluckerna, 1515 uppnåddes
Kina, 1516 Nya Guinea, 1521 upptäcktes
Filippinerna och blevo en spansk koloni.
Jesuitiska missionärer, såsom Xavier, besökte från
mitten av 1500-talet Japan och Kina, och
under deras ledning utarbetades stora kartverk,
såsom kejsar Kang-sus karta 1708—18. Vid
slutet av 1500-talet började holländarna och
något senare engelsmännen undantränga
portugiserna från s. och ö. A:s kuster, och på
1600-talet fingo holländarna monopol på
handeln med Japan. I tjänst hos det holländska
kompaniet kom svensken K. P. Thunberg
i tillfälle att 1775—76 vistas i Japan, över
vilket land han 1788—93 utgav en värdefull
reseskildring. — Ryssarna hade i slutet av
1500-talet överskridit Ural, och redan omkring
1640 hade de framträngt till Ochotska havet,
varjämte de stora sibiriska floderna av dem
följdes och undersöktes. Vid upptäckterna i
Sibirien bidrogo senare icke så litet svenska
krigsfångar från Poltavaslaget (1709), bland
vilka särskilt märkes Filip Stralenberg, som
efter tillgängliga källor och egna iakttagelser
sammanställde en mycket god karta över
landet, tryckt i Stockholm 1730. Särskilt viktig
är den av Peter den store anordnade »stora
nordiska expeditionen» 1725—42 under befäl
av dansken Bering. Under denne dels
rekog-noscerades A:s nordkust och upptäcktes
Be-ringssund, dels blevo ock naturförhållandena
i det inre Sibirien närmare kända. Bland
senare resande i Sibirien märkas Wrangel (1821
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
