Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien - Politisk historia - Politisk indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
Asien (Politisk indelning)
278
ning är i stort sett en verkan av europeiskt
framträngande. Detta började omkr. år 1500
genom portugisernas ankomst sjöledes till
Indien (1498) och spanjorernas till Filippinerna
(1521), och därefter följde holländare,
engelsmän samt fransmän, men ännu vid mitten av
1700-talet inskränkte sig de europeiska
besittningarna i södra och östra A. till fasta platser
vid kusterna eller till vissa öar, varifrån en
vinstgivande handel drevs med inhemska
stater och folk. I Främre Indien bestod då ännu
Stora Moguls rike; Kina och Japan voro
fullständigt slutna stater, till vilka så gott som
intet tillträde fanns. Från ett annat håll hade
visserligen Ryssland över Sibirien nått Stilla
havet (1583—1639), men ryska väldet förblev
länge stationärt, och det inre A. var alltjämt
en avstängd värld. Ett nytt skede inträdde
med grundandet av det brittisk-indiska riket
genom erövringen av Bengalen (1757). Föga
mer än ett århundrade senare var efter
kuvandet av det stora seapoysupproret den
brittiska maktställningen befäst på hela halvön
(se Indien, historia), och från denna tid
börjar även på annat håll det slutliga
europeiska framträngandet. Franska Indokina
grundades av Napoleon III 1858—62, Kina
tvangs genom krig 1857—58 att definitivt
öppna sig för Europas och Amerikas handel och
diplomati, Japan förmåddes till ett liknande
steg 1858, Ryssland vann genom fördrag med
Kina Amurlandet (1858) och grundade
Vladivostok (1860), framträngde efter kirgisernas
kuvande i Centralasien och fullbordade
Kauka-siens erövring (1859) ; delar av Armenien hade
1828 vunnits från Persien. Under följande
årtionden fortgick utvecklingen i samma
riktning. Men i ö. Asien inträffade en politisk
omkastning genom Japans framträdande som
stormakt, inlett genom krig med Kina (1894—
95), fullföljt genom krig med Ryssland (1904
—05), varigenom det gjorde sig till herre över
Korea, fick fast fot i Kina (Port Arthur) och
grundade sitt inflytande i Manchuriet. Kinas
försök att genom en revolution vinna
motsvarande förnyelse har hittills haft ringa
framgång, och riket är åtminstone t. v. delat
i skilda generalsdömen, som bekämpa
varandra och knappast ens till namnet lyda
centralregeringen i Peking. Fransmännen ha
befäst sitt välde i Indokina. Filippinerna
erövrades från Spanien 1898 av Amerikas förenta
stater, medan världskrigets omstörtningar
begränsades i ö. A. till Tysklands avstående
av sin från 1898 innehavda kinesiska
besittning Kiao-chou och till befästandet av Japans
inflytande i Östasien. I Främre A. däremot
måste Turkiet uppgiva sina arabiska och
syriska besittningar men företog i gengäld en
utrensning av kristna befolkningselement och
framträder nu inom sitt begränsade område
som fullt nationell stat. Om de ryska
sovjetrepublikerna i Asien se nedan sp. 27». A. B-n.
Politisk indelning. I politiskt avseende kan
A. uppdelas i inhemska stater och främmande
riksdelar eller besittningar. Östasien tillhör
så gott som helt och hållet de förra genom
republiken Kina eller Kinesiska riket och
kejsardömet Japan. Till den östasiatiska
statsgruppen kunna även Bortre Indiens
småstater räknas, av vilka dock endast Siarn
bevarat sitt oberoende. Sammanhållna äro dessa
ö. inhemska stater genom gemenskap i
förhållande till den urgamla kinesiska kulturen.
Ö. delen av Bortre Indiska halvön med
konungarikena Annam och Kambodja bildar
Franska Indokina.
De ostindiska (malajiska) öarna ha samtliga
uppgått i europeiska eller amerikanska
koloniområden. Nederländerna inneha större
delen. N. Borneo är brittiskt, ö. Timor
portugisiskt. Filippinerna tillhöra Amerikas
förenta stater, dock med löfte om framtida
oberoende. — Syddelen av Malackahalvön utgör
Federerade malajstaterna (The federated
ma-lay States) under brittiskt protektorat;
Singapore är huvudort i brittiska kronkolonien
Straits settlements.
Främre Indiska halvön bildar kejsardömet
Indien och intar inom brittiska imperiet
dominionställning. Det sträcker sig in på
Bortre Indiska halvön genom det förr
självständiga Burma. Om övriga brittiska
besittningar i A. se tabell sp. 279. Intill Himalaja ha
staterna Nepal och Bhutan bevarat nominellt
oberoende. Fransmännen inneha en del smärre
orter (Franska Indien), portugiserna Goa.
Främre Asien omfattar de muhammedanska
staterna Afganistan, Persien samt Turkiet.
Arabiska halvön är delad mellan småstater.
Sinaihalvön tillhör Egypten, brittiska äro i
s. Aden och en del småöar (se tabell), i
Persiska viken Bahreinöarna. Mesopotamien
(Irak) och Syrien äro det förra brittiskt, det
senare franskt mandatområde. Palestina är
liksom Transjordanien ö. om Jordan brittiskt
mandat. Cypern tillhör engelsmännen, vid
Mindre Asiens kust inneha italienarna
Rhodos och Tolvöarna (Dodekanesien), andra öar
ingå som del i Grekland.
Hela det övriga A. (Nordasien med en del
av Östasien, Västasien och Kaukasien) bildar
Ryska Asien samt består av nominellt fria
federerade sovjetrepubliker under Moskva:
Sibirien, Yttersta österns republik,
Kirgis-republiken, Turkestanska republiken, vartill
komma de till namnet mera oberoende Chiva
och Bochara, och slutligen de transkaukasiska
republikerna Armenien, Aserbeidjan och
Georgien. Den politiska gränsen mellan Ryska
Asien och det europeiska Ryssland har dock
aldrig fullt sammanfallit med de ovan
angivna fysiska gränserna mellan världsdelarna.
I Ryska A. ingå även republiken Dagestan,
Bergsrepubliken och andra nordkaukasiska
områden.
Asiens folkmängd beräknas till över 1,000
mill. Därav komma på Kina ensamt 427,679,215
eller 42,5 ®/o- Siffran är dock oviss, och en
annan uppskattning stannar vid endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
