Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asien - Upptäcktshistoria - Asige - Asikkala - Asilus - Asimut, Azimut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Asige—Asimut
282
—23; n. ö. Sibirien, Erman (1828—30; n.
Ural och Kamtsjatka), Humboldt (1829; v.
Sibirien), Middendorff (1842—45; nordligaste
A.). Nordostpassagen fullbordades 1878—79
av svensken A. E. Nordenskiöld. Senare
forskningar ha utförts av den förolyckade
Jeanette-expeditionen under de Long (1879—81), Toll
(1882—97; n. ö. Sibirien),
Samara-expeditio-nen (i s. Turkestan 1879—80), J. G. Granö (1905
—15; Altaj, Mongoliet) och L. S. Berg
(Aral-sjön, Balkasch). F. ö. ha ryska myndigheter o.
vetenskapliga samfund utsänt ett flertal
expeditioner till ryska A. Av resande i s. v. A.
märkes Burckhardt (1808—12; Arabien).
Mindre Asien har botaniskt utforskats av
Tsjit-sjasjev (1847—58) och geologiskt-geografiskt
av tysken Philippson (1900—04). Turan och de
iranska länderna ha genomforskats av bl. a.
Våmbéry, Chanikov, MacGregor m. fl. I
Främre A. har på senare tid dels anläggningen
av järnvägar främjat eller förorsakat
forskningsresor, dels det allt större intresset
för ländernas äldre historia föranlett engelska,
franska och främst tyska
arkeologisk-etnogra-fiska expeditioner. Efter Botta och Layard
(1843—48) samt Rawlinson ha under senare
årtionden följt bl. a. H. Winckler (1905—07;
Boghazköi), Dörpfeld (Pergamon), Koldewey
(Babylon), Andræ (Assur), Oppenheim (Tell
Halaf), Sarre och Herzfeld (Samarra). Bland
övriga resande i dessa trakter må nämnas
Déchy (Kaukasus), Musil (Arabien och
Syrien), dansken Raunkiær m. fl. i Arabien,
Sven Hedin, T. M. Sykes och Viollet i Persien.
— Redan 1783 övergicks Himalaja av
Tur-ner, och Ganges’ källor funnos av Webb 1808.
Moorcroft bereste 1812—20 gränstrakterna
mellan Indien och Centralasien. Efter
engelsmännens erövring av Burma 1826
framträngde Crawford härifrån mot ö. och s. till
Siarn. Detta land blev först närmare känt
genom Crawford och Richardson (1830—37).
Bastian korsade 1861—63 Bortre Indiska
halvön från v. till ö. Malacka har undersökts
bl. a. av Maclay (1871—75), och i Annam ha
franska upptäcktsresande, t. ex. Dupuis (1863
—73), verkat. Bland Himalajaforskare märkas
under senare åren hertigen av Abruzzerna
(1909), H. och F. Workman samt M:t
Everest-expeditionerna (se M o u n t E v e r e s t). —
Genom krig med England och Frankrike
öppnades Kina delvis för forskningen. Bland
senare Kinaforskare märkas Richthofen (1868
—72), Pumpelly (1863—64) och Hosie (1882—
84). Margary trängde 1875 upp för
Yang-tsi-kiang och genom Yün-nan till Burma. Under
senare år har Kina börjat systematiskt
genomforskas under deltagande av såväl
europeiska som amerikanska forskare. Särskilt
betydelsefulla äro de av J. G. Andersson ledda
geologiska och paleontologiska
undersökningarna. — Centralasien var genom sin
otillgänglighet och kärva natur samt delvis
befolkningens motstånd länge ett okänt land för
européerna. Tibet har under 1800-talet till
stor del geografiskt rekognoscerats av
pundi-ter (hinduer, som av ind. regeringen för
ändamålet utsänts). Redan 1846 besöktes Lhasa av
jesuiterna Huc och Gabet. För övrigt ha här
mest ryssar och engelsmän gjort sig bemärkta.
Bland de främsta märkas Younghusband (1884
—94) och särskilt Przewalski, som åren 1870
—88 genomreste stora delar av Mongoliet,
Nordkina, Tibet och östturkestan. Han fick
senare en efterföljare i Sven Hedin, vilken på
tre stora resor (1893—1907) berest hela
Centralasien; på senaste färden fann Hedin
Brah-maputras källor och undersökte närmare den
väldiga Transhimalajakedjan n. om Himalaja.
F. ö. må nämnas Aurel Stein (östturkestan
m. m.), Rawling och Ryder, Younghusband
(Tibet), McGovern (Lhasa), Merzbacher,
Machatschek, Friedrichsen, Huntington m. fl.
i Tien-shan. I Tarimbäckenet med dess
intressanta ruinstäder ha ett stort antal
expeditioner arbetat. Filippinerna och Moluckerna
ha genomrests av i främsta rummet tyska
resande och Sundaöarna av engelsmän och
holländare. Särskilt märkas här Junghuhn (1835
—64), Verbeek (1867—79) och James Brooke,
furste av Sarawak (Borneo). Celebes har
besökts av bl. a. F. och P. Sarasin, Abendanon
samt svensken Kaudern. Öarna ha f. ö.
alltsedan Wallace (1854—62) varit föremål för
talrika naturvetenskapliga forskningsresor.
— Under de senaste årtiondena har man
lyckats till största delen utfylla de vita
fläckarna på A:s karta. En stor del resor står i
samband med järnvägsplaner eller försök att
ekonomiskt exploatera nyöppnade områden.
Forskningen har också nu alltmer antagit
liknande former i Europa med
detaljstudier i stället för nya landupptäckter. —
Jfr de olika ländernas historia. J. E.; O. Sjn.
Litt.: Se de särskilda länderna. Här
nämnas endast följ.: R. Cobbold, »Innermost
Asia» (1900); J. Dutreil de Rhins (Grenard),
»Mission scientifique dans la Haute-Asie»
(1898); S. Hedin, »En färd genom A. 1893—
97» (1898) och »A., tusen mil på okända vägar»
(2 bd, 1903); E. Huntington, »The pulse of
Asia» (1907); Keane, »Asia» (2: a uppl. 1906—
09); É. Reclus, »Nouvelle géographie
univer-selle» (bd 6—9); W. Sievers, »A.» (2: a uppl.
1904); M. Townsend, »Asia and Europé» (2: a
uppl. 1903); F. Younghusband, »The heart of
a continent» (1893).
Asige, socken i mellersta Halland s. ö. om
Falkenberg; Ärstads härad, Hallands län;
69,17 kvkm, 817 inv. (1923). S. v. delen tillhör
slättbygden, det övriga bergs- och
skogsbygden. 1,481 har åker, 1,141 har skogs- och
hag-mark. A. genomflytes av Suseån. Annex till
Årstad, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
A’sikkala, finsktalande socken i s. Finland,
vid s. Päijänne, Tavastehus län; 545 kvkm,
8,829 inv. (1922).
A’silus, se Rovflugor.
Asimüt, Azimut, se Asimutkompass
och Astronomiska koordinater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
